Kulturella skillnader mellan länder när det gäller rollspel

[han som kallades göte]

Efter att hängt en del i Alien Rpg gruppen på facebook, första engelskspråkiga rollspelet som jag involverat mig i när det gäller sociala medier, så gjorde jag en spaning som kan vara helt fel, men tycker det skilejr sig från hur rollspel disskuteras här och i svenska grupper på facebook.

Nämligen att det är många frågor om vad som är rätt och fel när det gäller hur man spelar spelet. Inte bara regler utan främst när det gäller plot och liknande.

Medan på svenska forum handlar frågor mer om inspiration och sätt att lyfta spelandet. Detta kanske inte stämmer men iaf den uppfattning jag fått.

Så min fråga är: Vilka kulturella skillnader har ni märkt mellan hur vi svergie spelar och pratar om rollspel kontra andra länder?

 

[Björn Wärmedal]

Jag har fått för mig att många amerikanska rollspelare kan uttrycka chock och äckel över en del rollspel som vi i Sverige mest rycker på axlarna eller skrattar åt. Det kan vara en föreställning från min sida, dock.

 

[God45]

Folk skolade i den svenska spelstilen är så förbannat satans långsamma! Bara argh gör grejer! Jag skitet i vad ni känner om det! GÖR SAKER! Beskriv inte hur du borstar håret! Nej, stå inte i en cirkel och diskutera! GÖR SAKER!

Svenska grupper utser heller aldrig en ledare. Allting måste diskuteras för att ingen har sista ordet. Konsensus och demokrati om alltig *kräks*. Jag har designat äventy 100% bara för att bryta folk från den här vanan. Utse den ni litar mest på, som är mest erfaren eller mest karismatisk till ledare. Det gör er effektiva. Effektivare spelare dör inte i dungeons där sakern har en tidsgräns!

 

[Halo]

Tycker själv att dom kulturella skillnaderna är större mellan olika online-grupperingar nuförtiden än mellan olika länder. Reddit är väl det främsta exemplet på det då deras röstningssystem accelererar hela processen. Nu är det inte så att jag spelat med folk från världens alla länder, men några stycken och skillnaderna är inte stora.

 

[Khan]

Folk skolade i den svenska spelstilen är så förbannat satans långsamma! Bara argh gör grejer! Jag skitet i vad ni känner om det! GÖR SAKER! Beskriv inte hur du borstar håret! Nej, stå inte i en cirkel och diskutera! GÖR SAKER!

Svenska grupper utser heller aldrig en ledare. Allting måste diskuteras för att ingen har sista ordet. Konsensus och demokrati om alltig *kräks*. Jag har designat äventy 100% bara för att bryta folk från den här vanan. Utse den ni litar mest på, som är mest erfaren eller mest karismatisk till ledare. Det gör er effektiva. Effektivare spelare dör inte i dungeons där sakern har en tidsgräns!

Håller med i stort. Sedan jag började med ordentliga session 0 och prata igenom hur jag vill spela med grupperna brukar det flyta mycket bättre dock. Oftast trivs jag jättebra med att ha fokus på karaktärsutveckling, låta rollpersonernas mående spela roll i storyn och allmänt mysa i misär när folk mår dåligt. Det hör liksom till för att jag ska ha kul när jag spelar rollspel. Ur Varselklotet ligger bra till i blandningen mellan vardagsmisär och äventyr.

Men det funkar inte riktigt att ha fokus på rollpersonernas inre liv och psykologiska utveckling om äventyret egentligen handlar om att rädda draken från den rabiessmittade prinsessan. Ibland vill jag till och med spela riktigt, riktigt deprimerande och djuplodande som man gör i Nordic LARP-kretsarna, men ibland vill jag bara vara med om balla äventyr. Viktigt att tala ut om det innan för att det ska flyta.

 

[krank]

Folk skolade i den svenska spelstilen är så förbannat satans långsamma

[...]

Svenska grupper utser heller aldrig en ledare. Allting måste diskuteras för att ingen har sista ordet. Konsensus och demokrati om alltig

Det här låter som utmärkta skäl för mig att fortsätta att huvudsakligen spela med andra svenskar, eller iaf folk som har vett att uppskatta den svenska spelstilen. =)

 

[Dr_Dängrot]

Folk skolade i den svenska spelstilen är så förbannat satans långsamma! Bara argh gör grejer! Jag skitet i vad ni känner om det! GÖR SAKER! Beskriv inte hur du borstar håret! Nej, stå inte i en cirkel och diskutera! GÖR SAKER!

Svenska grupper utser heller aldrig en ledare. Allting måste diskuteras för att ingen har sista ordet. Konsensus och demokrati om alltig *kräks*. Jag har designat äventy 100% bara för att bryta folk från den här vanan. Utse den ni litar mest på, som är mest erfaren eller mest karismatisk till ledare. Det gör er effektiva. Effektivare spelare dör inte i dungeons där sakern har en tidsgräns!

Alla ska med som Socialdemokraterna sa .

Jag känner igen det här med den fega svenskheten att ingen tar ledarrollen för ingen vill trampa någon annan på tårna , men om jag agerar så här hur får det dig att känna då? och om vi gör såhär är det något din karaktär ger samtyckte till osv . Storma the fucking castle liksom, sitt inte och diskutera i 3 spelmöten hur ni ska storma borgen just fucking do it .

??????

 

[Dr_Dängrot]

När det kommer till just amerikanska forum så känns det mest som att det är olika character builds i DnD som diskuteras och hur man skall opta sin karaktär , vilken är den bästa Warlock spellen och om jag kombinerar den builden med det vapnet så får 1'5% mer damagd output osv .


??????Det känns som att där fokuseras mer på den mekaniska aspekten av rollspel än det gör här

 

[JJoghans]

Jag har fått intrycket av att amerikaner över lag gör mer skruvade karaktärer än svenska spelare. De är inte rädda för att hitta på något som är sjukt "far out" och köra så det ryker. Jag skulle gärna se mer av sådant weird stuff.

 

[God45]

Den tyska stilen och det massiva inflytandet som Das Schwarze Auge haft är intressant. Das Schwarze Auge är mer eller mindre Eurobrädspel versionen av ett rollspel och det är ganska coolt men weird. Man antar en större mängd bokföring och resurshantering i nästan alla andra tyska spel pga det.

Det enda jag vet om Brasilien är att World of Darkness grejerna de skriver till The Storytellers Vault är surrealistisk as fuck. Det är full magisk realism ocj surrealism runt varulvarna och vampyrerna.

 

[Khan]

Jag har fått intrycket av att amerikaner över lag gör mer skruvade karaktärer än svenska spelare. De är inte rädda för att hitta på något som är sjukt "far out" och köra så det ryker. Jag skulle gärna se mer av sådant weird stuff.

Jag har bilden av att det är betydligt vanligare med rent trams. Karaktärer som heter "count doo-doo" och sånt. Inte ett fan.

 

[Franz]

Nu kanske detta beror på spelgrupp, men jag har intrycket av att äventyr och kampanjer i amerikanska spel är konstruerade för att efterlikna rollspelet på dator. Varje gång man besöker en ny plats dras man in i dussintals sidequests som tar fokus från huvudäventyret. Fast detta kan kanske lika mycket bero på spelledaren, vet inte om äventyren är skrivna så? Eller så är detta kanske det nya sättet att skriva äventyr i Sverige med, bara jag som inte hängt med? Men jag acossierar det med amerikanskt rollspel i alla fall.

 

[Leon]

Det här låter som utmärkta skäl för mig att fortsätta att huvudsakligen spela med andra svenskar, eller iaf folk som har vett att uppskatta den svenska spelstilen. =)

Ja. Jag kanske är skadad av arbetslivet, som är fullt av tokstollar som tror att det är "effektivt" att peka med hela handen.

Snabb, illa grundad beslutsfattning som sedan inte genomförs ordentligt eftersom den inte har stöd hos de som skall utföra den. Goddag yxskaft. Det handlar inte om effektivitet, det handlar om att kittla chefens ego.

 

[krank]

Ja. Jag kanske är skadad av arbetslivet, som är fullt av tokstollar som tror att det är "effektivt" att peka med hela handen.

Snabb, illa grundad beslutsfattning som sedan inte genomförs ordentligt eftersom den inte har stöd hos de som skall utföra den. Goddag yxskaft. Det handlar inte om effektivitet, det handlar om att kittla chefens ego.

Rollspel är ju en form av verklighetsflykt, och för mig är det definitivt ett tillfälle att få spela ut mina önskedrömmar om att få tillräckligt med tid att fatta genomtänkta beslut och att ibland kunna få formulera planer som faktiskt går i lås.

Vissa drömmer om att få slå en yxa i skallen på orker, jag drömmer om att få leva i en rationell värld…

 

[Lupus Maximus]

Forumdiskussioner är ju sällan representativa för hur den stora skaran egentligen gör, samt då det finns flera samlingshål att välja mellan så blir det olika kulturer. Amerikanarna är 30 gånger fler än oss, och det hänger procentuellt fler som inte bor i USA på amerikanska forum än folk som inte bor i Sverige på svenska forum.

Mina erfarenheter av att spela med amerikaner är i mångt och mycket begränsat till ett D&D 5e äventyr som jag hoppade med på i en spelbutik i Houston, och en D&D 5e kampanj som jag för närvarande är med i över Roll20 och Discord. Min uppfattning är att de har samma bredd som här, men att vad som är vanligast kanske skiljer sig och som utomstående kan det ta en stund att hitta sin tribe.

Vad jag uppfattar som största skillanden är vilka kulturella saker som anses självklara och vad som anses känsligt, samt att våran småskalighet verkar ha givit bättre "korspollinering" eftersom vad som är isolerade grupper i större länder samsas på samma ytor här.

 

[Leon]

Alltså är det fler amerikaner än britter på FLs engelskspråkiga forum? Och det är ju bara (majoriteten av, jag glömmer inte australiensare, sydafrikaner mfl) av den egenlsktalande rollspelsvärlden. Tror rollspelare i alla länder hänger på engelsktalande forum, i större eller mindre utsträckning.

För att inte tala om de olika spelkulturerna som finns i vart och ett av de här länderna. När jag bodde i Edinburgh fanns det en väldigt specifik (och aktiv) spelscen där. Och som Halo skrev ovan - många av oss har nog nästan en starkare spelkulturell påverkan via subkultur och vilka forum vi hänger på än var vi bor.

 

[runequester]

In today's internet age, I don't know if there's a lot of difference between players based on nationality, especially when consider how homogenous nerd culture tends to be. I've gamed with people from all over the globe, and they aren't much different.

Sometimes there's social questions but even then the individual matters more.

In terms of game design, there used to be differences, but I don't know if they are even meaningful any longer, other than as a legacy of how each nations scene got started.
The British games were a bit chunky, often gritty and with a touch of humor.
Swedish games were rules medium, concerned with a degree of simulation and the importance of the setting.
German games very specific and dense.
Danish games more aimed at freeform and conventions than campaigns.
You had the American west coast starting more character and world driven games versus the Wisconsin "old D&D" mentality. etc. etc.

But do those differences exist any longer in an age of the internet where a group on Discord can consist of players from every corner of the world, playing a game written in one country, but using a scenario written by someone in another country, and house rules made by a third person?

 

[JJoghans]

Jag har bilden av att det är betydligt vanligare med rent trams. Karaktärer som heter "count doo-doo" och sånt. Inte ett fan.

Den bilden har inte jag fått.

 

[Dr_Dängrot]

Jag upplever inte jag heller att amerikaner skulle vara på nått sätt barnsligare med karaktärsnamn som count dodo eller emperor bigus dickus och liknande .

Det jag däremot har upplevt är att amerikaner tenderar att vara mer power gamers och murder hobos än vad vi är här .

 

[Dr_Dängrot]

Jag upplever även värderingar skiljer sig en hel del mellan det svenska och utländska rollspelsklimatet .


Här tenderar vi att diskutera hur vi ska bryta patriarkala strukturer i rollspel och hur vi ska inkludera hbtq+ i spelvärlden och vilka pronomen vi ska ge våra slp's och hur vi ska gestalta vistani's i curse of strahd så det inte blir nån stötande kulturell pastisch på romer och om vi kan hitta nått bättre namn på dvärgar för ordet dvärg är stötande osv och dessa disskusioner tenderar inte att dyka upp lika ofta på utländska forum vad jag upplevt iaf ifrån min högst subjektiva uppfattning .