Nekromanti Länge leve lapptäcket!

[Torbjörn]

Jag vill bara spontant uttrycka min glädje över lapptäcket!

Denna företeelse som fått utstå så mycket kritik. Men är det inte underbart med en spelvärld där man helt kan skifta miljö att äventyra i. Kampanjen kan från starta i kall vikinga-miljö för att succesivt glida via medeltida renässans till ångande djungler med huvudjägare. Utan att behöva byta spelvärld!

Mina två favoriter, Ereb Altor och Forgotten Realms, är båda lapptäcken utan dess like, men helt underbara!

Så, länge leve lapptäcket!

Och förresten. Mycket av kritiken mot lapptäcket går ut på att de världarna är helt ologiska, en salig blandning av kulturer. Men hur logisk var (och är nu) vår egen moder jord runt medeltiden?

Torbjörn - snart börjar marschen mot SM-guld!

 

[Dewil]

Men hur logisk var (och är nu) vår egen moder jord runt medeltiden?

Hur logisk och sammanhållen är vår värld nu?
Hade Nordkorea varit ett land i en rollspelsvärld hade det avfärdats som orealistiskt...

Motsatsen till lapptäckesvärlden är antingen en liten, enhetlig kampanjmiljö (dvs. inte någon värld över huvud taget) eller en stor, enformig värld (vilket i sig ter sig ologiskt för någon som är uppvuxen i vår värld).

Dewil

 

[EchonCique]

Ereb Altor minns jag inte så mycket av, då vi inte riktigt brydde oss om spelvärlden och de olika nationernas egenheter. Forgotten Realms däremot har jag läst lite här och där och fått en mycket bra uppfattning om. Tills jag läste mer på djupet kring dess historik och geografi och upptäckte att det var en oerhört tråkig kopia på vår jord och vår historia. Fy. Där försvann de positiva tankarna om FR som nyskapande och spännande.

Så FR är nog lika logisk som vår medeltid..

 

[Pom]

Jodå

Lapptäckevärldar i bemärkelsen många och helt olika kulturer är riktigt skoj. Jag instämmer också i att det ingalunda gör dem ologiska.

Däremot håller jag med Yyy om att det är trist när en värld presenteras som en helt egen fantasyvärld och ändå innehåller en rad länder/regioner som är medvetna och rätt noggrant gjorda kopior av historiska jorddito.

Och som en tredje synpunkt vill jag framhålla att jag inte har något alls emot en lapptäckevärld av historiska kopior om det någonstans framgår att världen är tänkt att vara en version av vår egen gamla jord.

Och som en fjärde och motsägelsefull synpunkt vill jag tillägga att jag har haft många givande äventyr i DnDs gamla jordkopielapptäckevärld som sedan kom att kallas Mystara. Men det var på den tiden som världen sades vara vår jord ett antal miljoner år bakåt i tiden, så jag har ändå rätt.

 

[Robert Jonsson]

Jag köper inte din premiss

Uppenbarligen har jag en annan åsikt om vad ordet lapptäcke betyder. Ett lapptäcke är en värld där det finns flera olika kulturer som lagts dit utan eftertanke. Med andra ord, en värld kan fortfarande vara det du beskriver som lapptäcke utan att vara ett lapptäcke.

T.ex. att slänga in ett land med hög renässanskultur bredvid ett land med låg vikingakultur kan mycket väl vara ett bevis på ett lapptäcke - om det inte finns en vision och baktanke som motiveras av det i texten.

Det handlar mao. för min del om intentionen. Görs det med baktanke ser jag det inte som ett lapptäcke, medan om man bara slänger in det för att fylla kvoter av platser eller försöka få med så många tuffa platser som möjligt har skapat ett lapptäcke.

Jmf. vår egen värld mot Ereb - som du och andra har definierat som lapptäcke. Den har just dne där skillnaden. Ereb lider av den där tuffhetsprincipen, med vi i vår värld finner olika kulturella samspel från varandra.

I alla fall, det är min syn på lapptäcken. Jag ser det ur en spelskapande synvinkel och inte en spelares synvinkel. Jag säger dock inte på något sätt att det skulle vara tråkigt att spela i vad jag klassar som lapptäckesvärldar. Ttvärtom, jag gillade Ereb till exempel.

 

[Gordeg]

Re: Jag köper inte din premiss

Du har en poäng där. Visst kan det vara stor skillnad på olika regioners kultur, teknologiska nivå osv inom en spelvärld, men om två regioner ligger intill varandra eller har regelbundet utbyte (tex genom handel) kommer de att påverka varandra. Så om man vill ha extrema skillnader mellan olika områden är det lämpligt att de är ganska isolerade från varandra.

Gordeg

 

[Torbjörn]

Re: Jag köper inte din premiss

Huruvida, och i vilken utsträckning, det finns baktanke bakom de båda lapptäckena Ereb Altor och Forgotten Realms kan jag inte uttala mig om. Det spelar inte så stor roll, jag gillar dom båda ändå! Sen är det självklart bra om det finns en vettig tanke bakom skapandet, men det viktiga (tycker jag) är väl ändå att det är en kul värld att spela i.

Min poäng med tråden var att det inte spelar så stor roll om det är ett lapptänke eller en homogen värld, en värld med baktanke eller en utan. Huvudsaken är väl att man tycker det är kul att rollspela i den!?

Torbjörn

 

[Torbjörn]

Re: Jag köper inte din premiss

Ungefär som Nordkorea och Sydkorea då? (ligger nära men ändå isolerade från varandra)

Eller som afrikanska folk (hotten-totter, masaier) som fortfarande lever som de gjorde för 1000 år sedan och omkringliggande afrikanska nationer? (Ligger nära och egentligen inte isolerade från varandra)

Torbjörn

 

[Krille]

Re: Jag köper inte din premiss

"Min poäng med tråden var att det inte spelar så stor roll om det är ett lapptänke eller en homogen värld, en värld med baktanke eller en utan. Huvudsaken är väl att man tycker det är kul att rollspela i den!?"

Det hela beror väl mest på vad man tycker är kul.

Är man ute efter "culture gaming" så är lapptäcken utan baktanke sällan kul, eftersom avsaknad av baktanke helt krockar med premissen bakom culture gaming.

Är en öken mest en ursäkt för spindelkonungar att ha pyramider i så är förmodligen baktanken ivägen, eftersom baktanken oftast sabbar sådana där saker som pyramider fulla med labyrinter.

 

[Dewil]

Re: Jag köper inte din premiss

Jmf. vår egen värld mot Ereb - som du och andra har definierat som lapptäcke. Den har just dne där skillnaden. Ereb lider av den där tuffhetsprincipen, med vi i vår värld finner olika kulturella samspel från varandra.

I alla fall, det är min syn på lapptäcken. Jag ser det ur en spelskapande synvinkel och inte en spelares synvinkel. Jag säger dock inte på något sätt att det skulle vara tråkigt att spela i vad jag klassar som lapptäckesvärldar. Ttvärtom, jag gillade Ereb till exempel.

Vad som gjorde Ereb till ett lapptäcke var inte Massor Av Tuffa Men Sinsemellan Osammanhängande Idéer utan att hela världen sattes samman av flera författares i stort sett fristående verk. Det finns få direkta motsägelser eller skarpa, ologiska kontraster men å andra sidan saknas sammanhang. De flesta bitarna skulle man utan problem kunna lyfta ur det icke-existerande sammanhanget och lägga in i sin egen spelvärld.

Lyfter man blicken något kan man se några, trots allt, kulturellt, ekonomiskt och politiskt sammanhängande områden: sydvästra Ereb, sydöstra Ereb och nordvästra Ereb, vilka sinsemellan binds samman av vattenvägarna. (Den finns några pusselbitar som verkar ha kommit från en helt annan låda och tyvärr saknas massor av bitar.)

Att Ereb skapades som en lös sammansättning av flera författares fristående verk märks på den enda(?) landsomfattande kampanjmodul som tillkom i efterhand, nämligen Krilloan, som framstår som mycket väl integrerad i världen eftersom den inte är skriven som en fristående produkt utan är skriven mot en given bakgrund. (Krilloan och Trakorien var dessutom de enda produkter som faktiskt innehöll någon vettig beskrivning av länderna de utgav sig för att handla om.)

Dewil

 

[Gordeg]

Re: Jag köper inte din premiss

Ungefär som Nordkorea och Sydkorea då? (ligger nära men ändå isolerade från varandra)

Det exemplet handlar bara om vem som har makten. Om det inte är så att du menar att det Nordkoreanska folket gillar att bli förtryckta?

Eller som afrikanska folk (hotten-totter, masaier) som fortfarande lever som de gjorde för 1000 år sedan och omkringliggande afrikanska nationer? (Ligger nära och egentligen inte isolerade från varandra)

Avstånd är relativt. De folken kan bara fortsätta vara isolerade så länge deras regioner är glest befolkade och deras teknologinivå låg. Tex är Sverige nära centraleuropa eftersom vi kan ta oss dit på några timmar med flyg. I djupaste Afrika kan 10 mil vara ett betydligt större avstånd eftersom det tar flera dagar att gå den sträckan till fots.

Gordeg

 

[Torbjörn]

Re: Jag köper inte din premiss

I djupaste Afrika kan 10 mil vara ett betydligt större avstånd eftersom det tar flera dagar att gå den sträckan till fots.

Ja, självklart. Men nu är det ju inte så. Iaf inte när det gäller masaier. Det beror väl snarare på en stark vilja att hålla fast vid ett levnadssätt och traditioner. Man föredrar att leva som man alltid gjort, klä sig som man alltid gjort, sköta sina getter som man alltid gjort osv. Ingen regim hindrar dem från att anpassa sig, inte heller några oövervinnerliga avstånd gör det.

Torbjörn - som känner att han nu diskuterar nåt helt annat än vad han tänkt.

 

[Arfert]

Re: Jag köper inte din premiss

Spelvärlden i Saga, Arcadia... fungerar lite åt det hållet: Jag har komprimerat historien från år 1050-1350 ungefär, så det existerar parallellt i olika delar av världen... men samtidigt har jag försökt få det att hänga ihop ändå... Lapptäcke är ju som du säger att man gör en massa länder (gärna med olika författare) som egentligen inte har så mycket med varandra att göra och trycker in det på samma karta...

 

[Johan K]

Joo, håller väll med dig om att lapptäcksvärlden a´la Ereb kan ha sin scharm. Alla ggåner !! Hade mycket kul i den världen & kommer säkerlgien ha de om/när jag lirar där igen. Om inte anant så får man sig en rejäl nostaligskjuts.. Vilket heller inte är så fel !

Dock så föredrar jag nog numer en lite mer homogen värld...

 

[Torbjörn]

Dock så föredrar jag nog numer en lite mer homogen värld...

Och den är?

Torbjörn - som är nyfiken.

 

[Robert Jonsson]

Re: Jag köper inte din premiss

Huruvida, och i vilken utsträckning, det finns baktanke bakom de båda lapptäckena Ereb Altor och Forgotten Realms kan jag inte uttala mig om.

Forgotten Realms kan jag inte säga något om, men Ereb Altor var ett lapptäcke i dess vidaste och snävaste bemärkelse.

Och jo, det spelar roll. Du måste finna världen trovärdig för att kunna njuta av den. Sedan har alla olika kvalitétskontroll, liksom alla gillar olika saker. Det jag gillar är t.ex. inte något som andra nödvändigtvis gillar. Krille summerade det hela rätt bra tycker jag.

 

[Robert Jonsson]

Om jag får gissa...

...Trudvang. Har jag rätt, Johan K?

Det är annars en spelvärld som jag tycker byggt upp allt konsekvent (i alla fall i det tidigare modulerna, de senare har jag dock läst dåligt).

 

[Feuflux]

Huzzah!

Det jag gillar bäst med Erb Altor är att har man inspiration för att spela riddaräventyr så fixar man ett äventyr i Kardien, vill man fokusera på vildsinta krigare så har man Jorduashur, vill man låta RP:na uthärda farliga seglatser så stoppar man in dom i Erebos handelsflotta osv osv osv. På så sätt var Ereb Altor-boken ett underbart stöd för mig när jag lirade som mest. Jag hade en vision om ett äventyr, letade upp en plats som passade, läste och blev inspirerad, skapade.

Sådan flexabilitet var (jag kan inte svära på att den fortfarande är det) viktigare än vad någon enhetlighet hade kunnat ge mig.

Det var alltså fullt normalt med att RP:na hade ett enkvällsäventyr i Berendien för att nästa vecka ha ett enkvällsäventyr i Barbia tusentals mil bort. Världen var ett verktyg snarare än en plats där man levde. Det var aldrig någon som klagade på kulturkonstigheter när vi spelade och om jag någon gång tyckte det var konstigt att riddarkulturen m.fl inte var mer spridda så var det aldrig något som störde mig.

Sen kom jag hit och fick lära mig att Ereb var ett "lapptäcke" och att det inte var bra.

 

[Johan K]

Re: Om jag får gissa...

Du känner mig ganska väl, tror jag bestämmt...
Tycker att Trudvang är mer "helt" än vad Ereb är. Inte för att Ereb ätr trist på nått sätt, det är bara att det att Trudvang är strået vassare.

 

[Feliath]

Re: Jag köper inte din premiss

Du måste finna världen trovärdig för att kunna njuta av den.

Va? vad säger det? Vem har bestämt det?
Tvärtom kan jag uppskatta en värld jag tycker är helt jävla osannolik och otrovärdig, just därför.
Bunkum, alltså. Stuff and nonsense. Trovärdighet är för darrhänta veklingar


/Feliath — etablissemanget