Läsa rollsspelböcker för kul

[Lukas]

Jag läser mycket rollspel. Jag har typ alltid tre till fyra olika rollspel jag läser. De flesta rollspel jag läser kommer jag aldrig spela.
Jag gör det här för jag tycker det är kul att framförallt läsa regelsystem.
Jag älskar att sätta mig in i nya regelsystem och att fundera på varför reglerna ser ut som de gör.
Hell det är inte ovanligt att jag läser regler till brädspel och figurspel som jag inte kommer spela av samma skäll.

I min spelgrupp är jag den ända som håller på så här, de andra som läser regler läser bara spel de en dag kommer vilja spela.
Så jag har alltid hävdat att det är jag som är den udda fågeln här.

Men jag har nu börjat fundera på saken, många rollspelare verkar köpa väldigt många rollspel. När folk bygger upp sina samlingar så antar jag att de läser dem också.

Så jag tänkte det kunde vara kul att höra från er, hur många av er som läser rollspelsböcker till spel ni inte tror ni kommer spela, och tycker det är kul.

 

[Henke]

Jag har gått från att spela ganska mycket rollspel, till att nästan enbart läsa. Just nu har ett tiotal rollspelsprodukter (regler, sourcebooks och scenarion) som jag läser parallellt just nu. Fysiska produkter blir lätt prioriterade då jag har dem som kvällsläsning och då hinner det mestadels bli iaf en stunds läsning de flesta kvällar. Läsning av de digitala rollspelsprodukterna konkurrerar med andra aktiviteter på dagen och tar därför längre tid.

Jag vill inte riktigt förlika mig med tanken att det finns rollspel/scenarion som jag läst och gillat, men aldrig kommer spela. Det finns alltid en naiv förhoppning om att tiden någon gång skall räcka till. Samtidigt har problemet nästan blivit ännu större med att jag har skaffat alldeles för många rollspelsprodukter för att ens hinna läsa dem.

Det här ger också avtryck i praktiken på min stackars spelgrupp som får nya spel och scenarion pitchade för sig och där spelet ganska snart läggs på is för att jag har hittat något annat jag vill att vi testar. Vi hade senast den här diskussionen på ett spelmöte i måndags då önskemål lyftes om att vi skall spela klart Femte Konfluxen som vi påbörjade våren 2008.
Jag tänker också att det här naiva tankesättet finns hos många i vår spelgrupp. Det visar sig kanske tydligast när många kommer till spelmötet dragandes med sina rollspel och brädspel, då man hoppas att just det egna spelet skall spelas. Det blir på sin höjd att vi unboxar något spel utöver det spel som vi faktiskt väljer att spela.

Tycker jag detta är kul? Nja, jag försöker behålla skygglapparna om att allt kommer att hinna spelas, alternativt fortsätter jakten på rollspelsprodukternas "heliga graal" - de perfekta reglerna, de mest episka äventyren, de mest givande oneshotsen, den smartaste plotten/twisten etc etc.

EDIT: Sen finns det även ett nöje i den specifika läsningen. Jag tycker på något sätt att det är intressant att läsa öpnna upplägg istället för själva berättelsen. Det aktiverar kreativiteten och väcker tankar som man inte får i vanlig skönlitteratur.

 

[entomophobiac]

Så jag tänkte det kunde vara kul att höra från er, hur många av er som läser rollspelsböcker till spel ni inte tror ni kommer spela, och tycker det är kul.

Som du har jag generellt flera stycken på gång. Oftast läser jag dem pärm till pärm, men ibland blir det att jag skummar dem för särskild inspiration till andra saker. Rollspelssamlingen är på det sättet en sorts referensbibliotek och inspirationskälla.

Typ varenda grej jag läst har haft något gottigt att ta med sig, även om jag inte gillat helheten.

 

[Genesis]

Jag tycker att det är tråkigt att läsa rollspel, så jag läser bara rollspel jag vill spela, och knappt ens det. Bättre om man kan spela det med någon som redan kan det, så slipper man läsa det. Att spela spel jag inte spelat förr är såklart kul och intressant, men att läsa dem?

Sedan är det väl såklart en faktor att det är såpass svårt att få tag på intressanta rollspel som jag vill läsa/spela. Är det ett spel som väcker mitt intresse så är det ju såklart roligare att läsa, men det skrivs väldigt få sådana rollspel.

 

[Franz]

Jag läser rollspel jag inte spelar eller kommer spela, dels för att det är kul men främst för att få inspiration till mitt eget skrivande.

 

[krank]

Jag läser rollspel jag inte tror att jag kommer att spela, men jag skulle nog inte beskriva det som att jag tycker att det är kul. Eller, inte alltid iaf. Ofta läser jag som ett slags allmänbildning; att känna att jag har lite koll. Eller så läser jag pga något slags tvångsmässighet – "jag hoppade på den här kickstartern för att jag gillade bilderna, och jag ogillar tanken på att äga böcker jag inte läst". Framför allt det senare borde jag definitivt sluta med.

Just nu läser jag t.ex. Neotechd. Det gör jag dels för att jag stöttade kickstartern, dels för att jag vill ha underlag för framtida eventuella kritiska uttalanden om spelet (lite som när jag kollade GoT alltså) och dels som övning i att vara positiv om något som egentligen inte alls är min grej. Innan dess läste jag en massa Delta Green-grejer, som jag ville undersöka för att se hur DG-scenarier är konstruerade och se ifall jag kunde lära mig något. Och innan dess läste jag Modiphius' Motant Chronicles, för att se vilka ändringar de gjort i settingen. Jag tror att Mothership + Gradient Descent var det senaste jag läste med något slags baktanke om att faktiskt spela…

 

[DanielSchenström]

Jag läser en hel del rollspelsböcker som jag troligen inte kommer att spela, mycket för att jag samlar på en bunt rollspel och en del av dem är inte mina spelare eller jag intresserad av att spela. Jag brukar läsa allt jag köper direkt efter jag köpt det, men skippar en del saker som exempelvis formelbeskrivningar, monsterstats, vapentabeller och sånt. Extremt sällan är det kul, men ofta är det intressant eller inspirerande. Är det kul jag är ute efter så läser jag Terry Pratchett och inget jag läst i rollspelsväg har hållt en sådan ton. Det närmaste är när något är lättläst, har inspirerande exempel och bra förslag. De som lyckats bäst vad jag kan dra mig till minnes är WEG första Star Wars och TSRs Alternity.

 

[EvilSpook]

Jag köper spel som jag vet att jag inte kommer spela. Det finns flera olika orsaker till det.

- De någon mekanik jag är intresserad av.
- De har bra kapitel om spelledartekniker, kampanjregler eller liknande.
- De har spelvärldar jag är intresserad av.
- De berör nåt ämne/tema/stämning jag är intresserad av.
- Det är spel jag tidigare varit i kontakt med och som jag vill återknyta bekantskapen med.
- Det är större, inflytelserika system jag känner att jag bör ha lite koll på.
- Det är nåt annat som väcker mitt intresse.

I de flesta fallen skummar jag alla avsnitt och fördjupar mig i det som är extra intressant/det som fick mig intresserad.

Ibland läser jag mer än jag tänkte från början och nån enstaka gång ställer jag dem i hyllan oläst tills vidare.

Spel som överraskar positivt vill jag ofta testa att spela, men det är vanligare att jag helt tappar lusten att spela efter en genomläsning.

Nästan alla spel ökar suget att spela nånting och ofta blir jag sugen att spela nåt annat än det jag just läst. Och när jag sen väljer spel blir det oftast något av de man redan gillar/kan väl.

Tycker det är en lyx jag gärna unnar mig att ha ett stort spelbibliotek och jag försöker läsa in så mycket jag kan i minnet så att jag kan hålla det gripbart om jag behöver det för spel eller diskussioner.

//EvilSpook

 

[ceruleanfive]

I min spelgrupp är jag den ända som håller på så här, de andra som läser regler läser bara spel de en dag kommer vilja spela.
Så jag har alltid hävdat att det är jag som är den udda fågeln här.

Men jag har nu börjat fundera på saken, många rollspelare verkar köpa väldigt många rollspel. När folk bygger upp sina samlingar så antar jag att de läser dem också.

Så jag tänkte det kunde vara kul att höra från er, hur många av er som läser rollspelsböcker till spel ni inte tror ni kommer spela, och tycker det är kul.

Gissar att du kommer att få skev statistik när du ställer frågan här. Jag kan nog vara den enda i min spelgrupp som nöjesläser rollspel, men jag är också den enda i min spelgrupp som hänger här. Anar ett visst samband.

 

[JohanL]

Robin Laws har pratat om just att eftersom de flesta rollspelsböcker kommer att läsas mer än spelas, så bör man hålla det i åtanke och skriva inte bara för spelbarhet utan också den rena läsfaktorn.

 

[Rickard]

Jag läser rollspel jag inte tror att jag kommer att spela, men jag skulle nog inte beskriva det som att jag tycker att det är kul. Eller, inte alltid iaf. Ofta läser jag som ett slags allmänbildning; att känna att jag har lite koll.

Samma här ... och jag läser hellre icke-rollspel för att få ny input, för det är allt för mycket inavel i rollspelstänk.

Det är kanske 1-2 saker per rollspel som är värt för mig att läsa. Det gör inte värt för min del att ta mig igenom 300 sidor. Knappt 20 sidor gör det värt. Läser numera hellre recensioner av rollspel (rpg.net), då de brukar kunna plocka ut guldbitar. Guldkorn från Fummelpodden (som är nere?) var suveränt för mitt krav av allmänkunskap i rollspel, exempelvis.

 

[Lupus Maximus]

Som för en del andra här så finns det många anledningar till varför jag köper ett rollspel, och att jag tror jag kommer spela det är bara en av anledningarna. Inspiration, mer settingsmaterial, eller nyfiken på någon mekanik är några andra anledningar.

 

[ceruleanfive]

Guldkorn från Fummelpodden (som är nere?) var suveränt för mitt krav av allmänkunskap i rollspel, exempelvis.

Superkul att höra! Podden är vilande, och själva hemsidan är nere – men alla avsnitt finns fortfarande att lyssna på (exempelvis här, och i alla poddappar).

 

[entomophobiac]

Samma här ... och jag läser hellre icke-rollspel för att få ny input, för det är allt för mycket inavel i rollspelstänk.

Det här håller jag verkligen med om. Ett problem med speldesign överlag är att speldesign ofta i praktiken blir "att ha åsikter om spel" och stannar där. Väldigt många spel blir "som spel X fast med undantag Y", och inte alltid med intressanta undantag. Rollspel lider nog ännu mer av det för att de flesta som skriver rollspel är hobbyister i någon grad, och finansierar utgivning själva eller med crowdfunding, vilket gör att det ju blir 100% vad spelskaparna vill göra och inte alltid informerat av något annat.

För mig är nog tydligaste exemplen PbtA. Apocalypse World är ju supercoolt. Men i den långa långa rad PbtA-spel jag läst känns det aldrig som att reglerna egentligen kommer till sin rätt, utan blir ganska ytliga tolkningar. Kanske är en orättvis slutsats - finns säkert flera spel som är bra ändå - men just att ta något existerande men skruva på någon liten detalj känns som en ganska dominant trend.

 

[Lukas]

Gissar att du kommer att få skev statistik när du ställer frågan här. Jag kan nog vara den enda i min spelgrupp som nöjesläser rollspel, men jag är också den enda i min spelgrupp som hänger här. Anar ett visst samband.

Jo den risken inser jag finns.
Så jag ser det mer som potentiellt bevis på att jag inte är ensam, snarare än som exakta procentsatser är representiva

 

[entomophobiac]

Gissar att du kommer att få skev statistik när du ställer frågan här. Jag kan nog vara den enda i min spelgrupp som nöjesläser rollspel, men jag är också den enda i min spelgrupp som hänger här. Anar ett visst samband.

Ingen annan i min nuvarande spelgrupp läser rollspel överhuvudtaget, eller hänger här.

 

[Conan]

Köper rollspel jag är taggat på och eller hittar till bra pris.

Nöjer mig ofta med att bläddra i dem. Ibland läser jag en del. Spelar bara Eon.

Funderar på att köpa allt till Warhammer på spanska för att träna på språket. Skulle gärna göra detsamma med conan-spelet men är osäker på om det är översatt.

 

[Mogger]

Jag har under rätt lång tid bara köpt. Men senaste månaderna har jag börjat uppskatta att läsa rollspel igen.

Sedan skriver jag ju rollspel med. Det stillar också ett behov men inte sälla läser jag andra spel för hitta fiffiga lösningar eller snygga tabeller.

 

[Gerkub]

Ja! Eller, jag hoppas att få spela dem nån gång. Men jag ser också själva läsandet som ett värde i sig. Jag gillar verkligen fina trycksaker, och det kan vara stimulerande och lite pyssligt att sätta sig in i spelet.

 

[luddwig]

Ibland läster jag rollspel för att se om de är intressanta att spela och ibland för att hitta inspiration till egna projekt. Antagligen mer av det senare. Jag äger även en del rollspel som jag varken läst eller spelat men har en förhoppning om att hinna läsa eller spela i framtiden. Sådant som är litet och lättläst - gärna på svenska - har en klart större chans att faktiskt bli läst. Eventuella spel som hamnat i min ägo men inte är prioriterade att läsa eller spela brukar jag försöka sälja för att hyllorna inte ska svämma över.

Min grupp som spelar över Discord består av forumiter som alla verkar ägnar sig åt en hel del samlande och läsande för nöjes skull. Min lokala spelgrupp är markant annorlunda. Där är jag den enda forumiten, och den enda som spelleder regelbundet. En annan person i gruppen köper och läser rollspel någon gång ibland, och spelleder vid enstaka tillfällen. Resterande fem personer i gruppen äger få eller inga rollspel och är varken intresserade av att läsa eller spelleda.