Nekromanti Lättlotsat kromkräl för en omgång Teknochock?

[Doktor Laser]

För att fira 1-årsjubileum för vår spelgrupp tänkte vi köra en liten throwback och ägna en dag åt att ta oss igenom en cyberpunk-oneshot (Den nuvarande gruppen inledde nämligen sin bana med att spela en rörig omgång Mutant 2089). Min plan är att använda Teknochock, eftersom jag helt enkelt är sugen på att testa det. Till frågan: Jag behöver ett scenario! Ett som är förhållandevis lätt att spelleda, har färdiga miljöer och det mer eller mindre bara är att pressa in i Teknochock-reglerna med valfri mängd vaselin och våld. Jag förmodar att det finns en uppsjö av grottkräliga äventyr till tidiga Shadowrun? Gamla Mutant 2089 eller Neotech kanske har något lämpligt annars? Men jag har ju dessvärre dålig koll och har inte tid att kolla igenom allt som kan tänkas existera, därför vänder jag mig i vanlig ordning till den outtömliga källan av rollspelgurus som finns här! Förslag på scenarion mottages således tacksamt!

Kriterierna är dessa:
* Kompakt och koncist - Ett one-shot som man kan bränna igenom på ett par timmar.
* Relativt Rälsat - Det ska alltså vara pang på rödbetan, rätt in i äventyret och utspela sig på ett så pass isolerat område att RP inte får för sig att ge sig in i nudelbranschen halvvägs igenom...
* Göttigt Grottröjigt - Ju mer tid som RP får springa omkring i avancerade företagskomplex, skjuta sönder säkerhetsvakter, hacka blomvattnardrönare och knäcka kodlås, desto bättre.
* Lättpreppat, Lättlett och Lättsamt - Ju mindre krånglig intrig och suspekta komplikationer som undertecknad behöver hålla reda på, desto bättre. Jag räknar iskallt med att hela sällskapet är lagom berusat halvvägs igenom, så det är ju en klar fördel om fokus kan ligga på gladvåld, kass humor och dåliga försök att bluffa vakter snarare än att lösa mysteriet med den försvunna androidmördaren och den lokala kommunala konspirationen...

Seså, var inte blyga! Känner ni till några färdiga scenarion som skulle kunna passa? Köpe-äventyr eller gratiskreationer, spelar ingen roll!

 

[God45]

Det är fel Cyberpunk spel men det spelar inte jättestor roll tror jag. Världens bästa Cyberpunk one-shot är "Food Fight" till Shadowrun. Scenariot fungerar som Shadowruns motsvarighet till Call of Cthulhus "The Haunting" som det perfekta intro scenariot. Det är inte för avancerat men det är fucking amazing i vad det är. Du kan hitta scenariot i Shadowrun 4ed quickstart reglerna här: http://www.shadowruntabletop.com/wp-content/uploads/Downloads/Shadowrun Quick-Start Rules.pdf

Det är dock för kort för att fylla hela din time slot och det finns inte så mycket grott röj. Men som de första 30 minuterna av motherfucking chaos som uppvärmning är det helt perfekt.

 

[God45]

Queen Euphoria är också fucking amazing och bör ge dig allt du vill ha. Det kräver dock lite övernaturlig bullshit. Men är du inte rädd för lite Cthulhuesqa saker i din Cyberpunk så...

It was a simple job, and the pay was good. Snatch Euphoria, the simsense star, sit on her for a weekend, and let her go. Easy. If you believe that, you've never run the shadows. Because now she's been snatched for a second time ... and the corps think you did it. What does all this have to do with - Ambergel, the most popular junk food in Seattle? A former Coyote shaman? An evil power so strong it threatens all mankind? Find the Queen. Find the answers. HURRY!


Eller som en visare man än jag en gång sade:

Plot Points podcast har en bra recension i tre delar också: http://plotpoints.libsyn.com/433-queen-euphoria-for-shadowrun-pt-3

 

[Jocke]

jag har följande att bidra med:


Åsa Roos har skivit ett TC secnerio i 20K-projektet. Det har många feta grejer vad jag minns tex att gängledaren har en tron att sitta i. Som jag minns det.
http://discordia.se/?p=2177


I TC boken är det med en cover på Magnus Seters superklassiker Hårda Bud, som i TCverse såklart blir Snabba Bud.


Jag skrev en slumptabell som ger i alla fall 50 olika utfall här:
https://www.rollspel.nu/threads/699....org/wp-content/uploads/2010/11/cm_lowres.pdf
och
Rolando Rose som finns här http://www.boningen.org/material/rr.pdf

 

[Doktor Laser]

Danke, bra skit! Nu har jag lite att gå på! Food fight såg jag rekommenderat även när jag gjorde misslyckade googlingar efter förslag, även om jag till en början ratade det då det mycket riktigt såg lite väl kort ut.
Övernaturligt bullshit är inga problem för min del, spelarna har vant sig vid att jag slänger in Lovecraft-skräck i vad jag än gör; oavsett om det rör sig om utomjordiska gudar eller inavlade atavistiska kannibalbönder...

Snabba bud har jag läst igenom; verkar lättlett, men inte så mycket kräl tycker jag. Men det kan bli det i slutändan ändå.

 

[Doktor Laser]

Jag kan ju lämna en mindre rapport angående slutresultatet, så här innan ruset hunnit lägga sig.
Det hela slutade med att jag valde att köra Teknochock-äventyret Det dödande memet, samtidigt som jag använde mig av de färdiga karaktärerna från Snabba Bud. Då både äventyret och regelboken ju är skrivna i rätt grova drag så ledde det hela till att jag mest drog regler och händelser ur mitt eget arsle och försökte påskina hur mycket det regnade och luktade dålig fredagsfylla över hela upplevelsen, men upplägget var ju en bra ursäkt för ett klassiskt corporate run. Problemet var väl kanske att jag inte hade någon schysst corporate dungeon för spelarna att ta sig igenom, så det blev mest improviserat hela vägen.
Den metoden visade sig dock vara lika så god som någon eftersom min ständigt lika pålitliga spelgrupp givetvis körde pang på rödbetan så fort de fick vittring på ett blivande storföretag att snoka hos. Men nu går jag händelserna i förväg. Inledningsvis får ju våra hjältar träffa Ayatolla de la Hoya, som jag presenterar som en korsning mellan en imam och en rastafarian, because fuck you, it's my game. Vederbörande tvingar dem att gräva djupare i vem som är ansvarig för hans favoritflickas oväntade hjärndödhet. Efter att ha snokat runt i likets tidigare bostad och konstaterat att det inte gav mycket så lyckas de, genom att i processen (som vanligt) sabotera allt bevismaterial lista ut vilket företag som tillverkat neuropluggen som till synes tagit livet av ayatollans lilla älskling. Dags att göra ta tjuren vid hornen och göra ett hembesök. Pang på rödbetan, som sagt.
Pang på rödbetan betyder, i det här sammanhanget, att man går in i huvudentrén omkring stängningsdags och provocerar receptionisten till att trycka på larmknappen, varefter man fortsätter med att skjuta sig igenom vaktstyrkan (som allvarligt talat borde höra av sig till facket, för de är sjukt underbemannade) och löpa genom trapphuset för att nå den sektion man är ute efter att undersöka. Någonstans där pluggar våra "hjältar" in sig i datorsystemet och hittar tillräckligt med bevis för att styrka att företaget åtminstone tillverkat skräpet som till synes tagit livet av Ayatollans älskling, men blir bryskt avrbutna i sitt sökande av det datorstyrda säkerhetssystemet; vilket enligt undertecknads tolkning betyder automatiska kulsprutor i taket. Och ja, jag planterade risken i förväg. Det är inte mitt fel att de inte gjorde något åt saken innan skiten brakade lös...
Med teamets enda cybercowboy allvarligt sönderskjuten klättrar våra heroiska protagonister upp på taket, ringer desperat efter en kontakt med helikopter som får flyga iväg med dem, samtidigt som återstoden av Kandai Limiteds säkerhetsvakter slösar bort ammunition på att okynnesskjuta i deras generella riktning. Slutet gott, ingenting gott? Ungefär. Jag är ju ett kräk när jag spelleder, så jag ser till att helikoptern landar i ett kvarter med allt annat än gästvänliga goth-gangbangers, och ägnar mig åt att förolämpa och häckla spelarna i tio-femton minuter innan jag låter dem hitta hem till sina egna kvarter och plåstra om sin sårade kamrat.
Förbannat rolig omgång, måste jag säga, och jag är väldigt positivt överraskad av Teknochock. Fast reglerna kan ju behöva förtydligas...

 

[Rymdhamster]

Världens bästa Cyberpunk one-shot är "Food Fight" till Shadowrun.

Jag är riktigt glad att det scenariot lyckats hålla sig kvar ända sedan första utgåvan. Det är kort, men perfekt intro till Shadowrun.

 

[Jocke]

Är det nått särksillt med reglerna du undrar över så kan jag förklara/bestämma.

 

[Doktor Laser]

Dels är det regeln om handikapp som verkar lite skum. Det står ju att man ska räkna bort den lägsta tärningen helt och hållet, även från slagets totala värde. Det påverkar ju i slutändan inte svårighetsgraden på det man försöker göra, eftersom man helt sonika kan välja att slå en tärning mer än vad man skulle gjort om man inte haft handikappet.
Sedan stämmer inte riktigt regelbeskrivningen för närstrid överens med exemplet. Enligt regeln så lyckas ett anfall om angriparen slår lika många framgångar som den som försvarar, men enligt exemplet så måste angriparen slå fler framgångar än försvararen för att träffa. Jag utgick dock från att det var varianten i exemplet som gällde, verkade mest logiskt så.
Men på det stora hela fungerade det bra och flöt smidigt. Uppskattar verkligen dödligheten och tempot i striderna.

 

[Jocke]

Handikapp:
Det stämmer inte riktigt, efter som det krävs två lyckade för att få en lyckad. Det är absolut inte lika dåligt som att bara vara tvungen att ta bort den första lyckade tärningen, men det ökar risken att slaget spricker ganska mycket. Man kommer att slå i typ (så långt jag orkade räkna i huvudet) i snitt mellan två och tre högre, vilket framför allt kommer att vara avgörande för sånt som rollpersonen är halvdan på.

Angående närstrid så tror jag att regeltexten bara är vag, efter som den inte förklarar vad som händer vid inga framgångar.
Jag skulle nog spela som i exemplet:
Jag tycker ju att en framgång behövs för att nått ska hända, alltså skadan delas ut. Varje lyckad på att undvika/parera stryker en lyckad från träffen. blir det lika blir det ingen skada (här kan det såklart vara på sin plats att inte låta slaget missa, eller låta den undvikande med hög hastighet kasta sig in i en vägg eller nått sånt, för att markera att ingen lyckades).

 

[Doktor Laser]

Jepp, det var så vi körde med närstriderna, då det verkade vettigast.

Tja, jag är ju ingen hejare på sannolikhetslära, men det är möjligt att det stämmer. Fast jag är fortfarande tveksam till hur mycket det påverkar rent praktiskt. Slår man tre tärningar och räknar bort den lägsta så har man ju tekniskt sett bara slagit två tärningar, i min hjärna, men börjar man räkna sannolikhet (vilket jag är på tok för lat för att göra) så är jag med på tänket.