I hittils utgivet material finns väldigt lite sagt om Nattdräparna. Söker du på forumet kommer du hitta massor av diskussioner där de nämns, för pseudoninjor är alltid ett populärt ämne.
Only, jag tänker mig inte att de är pseudoninjor. Då bör man snarare titta på tex
de här snubbarna, som nog kan komma med i en framtida modul om Stora Arkipelagen.
Men det beror förstås på. För att försöka sammanfatta fort så:
För några sekler sedan behövde en mûhadinsk drottning ta hand om besvärliga religiösa sekter. Hon instiftade då en mer eller mindre hemlig, men statskontrollerad, grupp av mordiska psykopater, för att på lumpna, ohederliga och brutala sätt göra slut på dessa sekter.
Nattdräparna har sedan, som organisation, själv vuxit allt mer sekteristisk och hemlighetsfull, men vad som är signifikant här är att de fortfarande, på något vis, står direkt under statsmaktens kontroll. Detta är mer speciellt än det låter därför att Mûhad är ett väldigt decentraliserat rike där lokala härskare har mycket stor autonomi och ofta har väldigt bristande lojalitet till Mhîmen, vars egna militära resurser inte tvunget är större än de mäktigaste av feodalherrarnas. Nattdräparna har därför kommit att bli en sorts säkerhetspolis, som upprätthåller ordning i riket genom att sätta skräck i de som i alltför hög grad trotsar Mhîmen.
Tyvärr är detta inte hela förklaringen heller. Just på grund av sin sekterism har Nattdräparna som organisation fått eget liv och egen agenda, vilket innebär att Mhîmens kontroll över dem är långt ifrån absolut - ofta ryktas det rentav att han inte kan kontrollera dem alls, utan att de bara arbetar utifrån lojalitet till hans förstahustru, stordrottning Halke. Nattdräparna håller sig isolerade i sina egna tempel och träningsläger, rekryterar de mest skumma individer och ägnar sig åt uråldrig zhanisk mystik, bisarra riter och olika former av hjärntvätt. De bygger krigare som saknar spärrar och saknar självbevarelsedrift, och därför kan komma åt nästan vem som helst; hög som låg, och därför sätter skräck i hela riket. (I min kampanj använd Halke till slut Nattdräparkvinnor som infiltrerat Mhîmens harem till att slå ihjäl honom, vilket ledde till Salodan den Stores maktövertagande och krig mot Jargien, precis som Halke ville). Alltså; från början var Nattdräparna tydligt kontrollerade av staten, dvs Mhîmen, men nu verkar det mer eller mindre som de styr sig själva. Till skillnad från Maharathaïm som jag länkade till ovan arbetar de -inte- som traditionella lönnmördare dock, dvs, vem som helst kan -inte- betala Nattdräpare för att mörda någon. Något sånt hade varit totalt tvärtemot deras ursprungliga syfte, dvs att vara Mhîmens verktyg mot kefaler som trotsar honom.
Vidare, för att avliva ninja-faktorn lite till, de flesta Nattdräpare är -inte- diskreta mördare som smyger runt i skuggorna och skär av halsar och försvinner likt spöken i natten. Tvärtom; ofta hade de snarare kommit ett dussin eller så, sparkat in dörrar, och slått ihjäl alla i hela huset i en blodig massaker, för att statuera exempel och hålla skräcken för sekten vid liv. Däremot hade de nog tagit sig in och ut ur huset/borgen/palatset på relativt imponerande sätt (klättring, förklädnad, you name it), och sedan försvunnit spårlöst bland stadens gränder/i bergen/whatnot.
That being said, diskreta nattdräpare -finns-. Sekten är unik bland krigargrupper i Mûhad att de gärna rektyrerar fattigt, vanligt folk, icke-stridbara, rentav kvinnor; de har helt andra kriterier än de rena krigarkulterna i riket. Bara att vara bra på att -smälta in-, tex, kan vara en oerhört värdefull egenskap för en nattdräpare.
Sedan finns det förstås en massa mer traditionella lönnmördare i riket, som arbetar på frilansbasis eller anslutna till någon organisation eller makthavare. dessa är -inte- Nattdräpare, eftersom de inte tillhör Nattdräparsekten, men ofta hade de i folkmun kallats för det ändå; begreppet 'Nattdräpare' är alltså relativt synonymt med "lönnmördare" (eller snarare engelskans 'assassin' som inte nödvändigtvis implicerar just lönndom) i Mûhad.
Jfr
Nizari-hassassinerna i irl-historien. Nattdräparna delar mycket av deras sekterism, organisationsstruktur och modus operandi, men har en lite annorlunda relation till den lokala statsmakten och en lite annorlunda roll, mytisk såväl som praktisk, i sin kultur.
) bör även ha Kanagas svarta mantel (skototropisk (mörkermagisk) besvärjelse som gör att det blir +Ob2T6 svårare att lägga märke till magikern) och Larbilius underbara teleportation (ataxatropisk (kaosmagisk) besvärjelse som teleporterar magikern vart som helst där han/hon varit tidigare inom 100 meter).