Nekromanti Leave no man behind

[Storuggla]

Igår spelade vi. Vi var sex stycken spelare till antalet och en spelledare. Nu slår det mig att det kommer bli knas att få ihop alla igen vid samma tidpunkt och så. Liv och vad det nu allt heter.
Så då kommer jag på fråga, vad gör man när en tjomme inte är med ett spelmöte?
Spelar spelledaren hans gubbe? Eller glöms han bara bort? Och hur gör man med erfarenhet som delas ut under hans frånvaro?
Med dem som jag spelat med mest under mitt korta liv så tillämpades metoden "Om du börjar äventyret hänger du på längst bak, men om ett nytt drar igång medan du är borta så stannar du hemma". Lite hårt kan tyckas.

Så, vad gör ni när X inte kommer och ni andra sitter runt spelbordet och bara glor på varandra? Fortsätter ni eller spelar ni fia med knuff istället?


Storuggla, var inte naken igår

 

[wilper]

Vanligen så låter vi de som inte har närvarande spelare följa med längst bak i sällskapet, osårbara. Så får de andra spelarna dra en snabbresume när den saknade spelaren har möjlighet att vara med igen.

 

[chrull]

jag var naken igår. men inte när vi spelade. mitt alter ego Franz Kartoffel var dock både naken och täckt i bajs. samtidigt!

Vi brukar alltid låta honom hänga med längst bak. spelledaren tar hand om honom när det är viktigt, men han säger ju aldrig något, utan bara är med ochfår slåss med honom...

Om det inte finns ett bra tillfälle och anledning att dumpa honom på nått värdshus eller så... då gör vi det.

har också hänt nån gång att vi avlivat rollpersoner medans splaren var borta. men liksom. man får väll skylla sig själv?

chrull

 

[Man Mountainman]

Om det händer medan jag är spelledare så tar jag ansvar för den stackaren. Då hans sinnesnärvaro behövs så träder jag in i hans roll och försöker spela honom på ett sätt som jag hoppas spelaren skulle finna tillfredsställande. Jag försöker förstås att inte fatta allt för många livsavgörande beslut å spelarens vägnar. När rollpersonens sinnesnärvaro inte behövs hänger han mest på baki som en lealös zombie, men om det är möjligt så försöker jag se till att stuva undan honom någon annan stans.

Jag har spelledare som gör frånvarande spelares rollpersoner osårbara, okontaktbara och allmänt zombie-aktiga för att bibehålla spelarens integritet vis-a-vi sin rollperson, men jag tycker på något sätt att suspension of disbelief är viktigare än spelarens ensamrätt till sin rollpersons handlingar. "Men Kalle kan ju dyrka lås" - "nä, för hans spelare är inte här" känns inte så kul.

 

[Troberg]

Mitt knep är enkelt, när jag misstänker att sådana problem kan uppstå så försöker jag köra en kampanj där sådant lättare kan hanteras.

Man kan tex köra en space opera-greja där de är besättning på ett rymdskepp. Det finns alltid löpande underhåll och sånt som måste fixas där.

Eller så smädar man spelarna som är för chicken för att vara med...

 

[Rosen]

Så, vad gör ni när X inte kommer och ni andra sitter runt spelbordet och bara glor på varandra?

Har dragit den förr, men vi har alltid kört Gråstensmetoden - baserat på att någon vid ett spelbord en gång yttrade att en RP utan sin spelare är ju ingenting; han är bara en.... gråsten, liksom.
Om en spelare inte dyker upp eller måste gå iväg i förtid förvandlas hans/hennes RP och utrustning sålunda till en liten, oförstörbar gråsten. Någon stoppar den i fickan och så spelar vi vidare.

--
Åke

 

[Krille]

Vi brukar köra med den så kallade "hörndimensionen". Hörndimensionen är det parallella universum som man hamnar i när man står i ett hörn på en fest och undrar varför festen är så tråkig. Naturligtvis borde det finnas en sådan i rollspelsvärldar också, och det är där som frånvarande spelares rollpersoner hamnar.

 

[Eksem]

Haha, vi påbörjar nya kampanjer istället
Jag tror vi har... (1 Mutant Chronicles, 1 ELRIC!, 2 DoD, 1 Vampire, 2 CoC, 1 Star Wars, 1 KULT)... 9 kampanjer rullande, med olika konstellationer av deltagare (problemet är att vi är jättemånga som spelar, men sällan är samma personer lediga).

Vi kommer aldrig någonstans i våra kampanjer, förstås, så det kanske inte är en jättebra lösning.


Förr om dagarna satt det dock väldigt många RP i finkan för mindre förseelser. Det var en bra lösning då tyckte jag.

 

[GrottrolletNaug]

Han får göra någonting viktigt någon annan stans

Typ gå ut i skogen och jaga, springa iväg i Berlins undre värld för att jaga reda på det där prickskyttegeväret (kan ta en hel dag i anspråk ingame vilket kan vara ett helt äventyr), ligga hemma och ha influensa.

Ännu roligare är det när man improviserar äventyret på rollpersonens icke-närvarande. Den frånvarande spelarens rollperson kan bli kidnappad och äventyret går ut på att hämta tillbaka honom/henne.

Jag är inte så förtjust i att stuva in RPn i hörndimensionen, men om jag inte kan komma på någonting vettigt för RPn att göra så får bli hörnet. Sen brukar jag försöka komma ihåg mig att spela RPn hyffsat också, så att hans närvaro inte glöms totalt.


Och på frågan om huruvida man ska få exp när man är frånvarande så säger jag bara...
"No soup for you!"


/Naug,

 

[Sodivra]

Vi kör hård disciplin på närvaron.. eller ja, rättare sagt så vill vi spela rollspel alla och har inte så många andra schemalagda hobbies. Är någon frånvarande så spelar vi något annat, brädspel eller lite annat rollspel.

 

[Ymir]

Vi spelar inte om inte alla spelare som deltar i kampanjen kan närvara, för det mesta hade det inte funkat med vår spelstil.

Ibland, om en spelare ska vara borta en längre tid, kan hans rollperson ta itu med ärenden annorstädes under sin spelares frånvaro, men det är snarare undantag än regel.

- Ymir, som lyckligtvis har så små grupper att alla kan för det mesta

 

[Warduke]

Om nån inte dyker upp och äventyret inte börjat så är inte rollpersonen med. (Men om spelaren senare blir anträffbar kan han ofta på nåt sätt hitta till de andra.)
Om nån inte dyker upp och äventyret har börjat så spelar helst en annan spelare den rollpersonen, jag och mina medspelledare i gruppen håller knappt reda på våra SLP medan spelare är mycket duktigare på det. Rollpersonen är precis lika sårbar och så som innan men tenderar att tala och göra hemskt mycket mindre.

Om erfarenhet delas ut under mötet så skrivs det upp på formulär/SL:s papper så att de kommer RP till godo.


Om jag har god förvarning försöker jag tills vidare köra nån kampanj med de lediga spelarna istället, jag har ju ett 20-tal att välja mellan...*suck*

 

[Johan K]

Skuggan i gruppen...

Det är ju alltid ett dilemma i gruppen när en eller flera inte kan vara med & lira.
För min del så händer det ju inte så ofta, men hmen jag försöker låtea karaktären hänga med som en liten skugga.. Karaktären gör inte nått & därigenom inte får nån xp eller nått liknanande. Karaktären blir heller inte överfallen eller anfeller nån.

 

[Magnus Seter]

Men...

...tänk om spelaren dyker upp och din rollperson glömmer ta ut gråstenen ur fickan! Då frövandlas rollperson genast till sin vanliga form, och fickan går sönder! Katastrof!

M.

 

[Zire]

Tar det problemet sen...

Vi planerar in en tid som alla kan. Kan inte alla, så blir det ingen tid.
Men om inte alla dyker upp på mötet, så spelar vi utan denne. Rollpersonen finns helt enkelt inte med. Det är i stil med att rollpersonen stannar kvar på platsen, eller - om det är en farlig plats - flyr tillbaka igen.
Vi spelar och dumpar problemet med att förklara varför rollpersonen försvann.

När spelaren någon gång senare är med igen, så "hittar vi på en story" om vad rollpersonen har gjort. (Alltså, varför rollpersonen är på samma ställe som de andra rollpersonerna är).
Den storyn innefattar inte så mycket "av en slump så...", utan snarare "som förutsågs då du lämnade gruppen så...".

T.ex. Adam, Bertil och Cesar befinner sig i Lömska bergen för att undersöka grottorna. Och där bryts spelmötet.
Nästa gång kan inte Cesars spelare vara med så Adam och Bertil spelar ändå. Cesar följer av okänd anledning inte med upp i bergen.
Adam och Bertil hittar den magiska skeden nere i tunnlarna och fortsätter bort till Stinkande träsket på andra sidan. Där bryts det spelmötet.
En tredje gång är de alla med igen. Nu kommer man på att Cesar finns vid Stinkande träsket, eftersom han skulle vandra dit i förväg, medan de andra två skulle söka reda på skeden. Adam och Bertil berättar snabbt för Cesar vad som skett och sedan fortsätter de äventyra.

- Zire

 

[Victor Palm]

Heh, samma här (ANT)

Rika rollpersoner har en tendens att bli rånmördade (av sina resekamrater) i samband med spelarens frånvaro .

Mvh Victor Palm

 

[Troberg]

Re: Heh, samma här (ANT)

Rika rollpersoner har en tendens att bli rånmördade (av sina resekamrater) i samband med spelarens frånvaro

Jamen, det är ju bara dålig stil. Jag skulle bli skitsur om någon gjorde något sådant när jag spelleder.

 

[regelslaktaren]

Re: Leave no man behind!

Vi spelar aldrig vidare på något utan alla spelare närvarande.

Punkt.

 

[walium]

Jag avskyr att spela utan alla närvarande och gör vad jag kan för att boka speltider långt i förväg. Men jag får ändå ofta intryck av att många människor inte har någon som helst koll på sina egna liv. Hör man av sig en vecka innan spelmötet så är de lediga, men dagen innan upptäcker de att deras föräldrar fyller 50 eller att deras farfar skulle begravas samma dag som spelmötet. Jag vill kunna knyta alla mina spelare till kampanjerna som vi spelar och då är det en klar fördel om de är närvarande så ofta som möjligt. Men om de bara kan ge klart besked så tidigt som möjligt så brukar det kunna ordna sig ändå.

 

[Storuggla]

"Jag avskyr att spela utan alla närvarande och gör vad jag kan för att boka speltider långt i förväg. Men jag får ändå ofta intryck av att många människor inte har någon som helst koll på sina egna liv. Hör man av sig en vecka innan spelmötet så är de lediga, men dagen innan upptäcker de att deras föräldrar fyller 50 eller att deras farfar skulle begravas samma dag som spelmötet."

Det där känner jag igen hos en av mina spelare/spelledare. Sådant är lackande värre.


Storuggla, kalender, gott folk