Missförstånd...
Din debatteringsteknik består utav arga personangrepp. Vet du det ?
/../
Du får gärna komma med sakliga argument istället för att anklaga mig för att vara tjaskig SL.
Har du aldrig bevitnat en politisk debatt? Det är ju så man debatterar, ju...
/images/icons/wink.gif
Nej, skämt och sido, det citat som du nämner var faktiskt inte menat som ett personangrepp, av två skäl; för det första menade jag inte med "du" = GrottrolletNaug, utan en ospecifik spelledare, så att säga. Dessutom tycker jag att det är lite lamt från din sida att påstå att jag inte har några sakliga argument, utan endast ägnar mig åt arga personangrepp, bara utifrån den lilla passagen. Sakliga argument har jag presenterat många! /images/icons/cool.gif Och för det andra, en spelledare som faktiskt inte kan skapa intresse för spelet bland spelarna, är inte någon speciell duktig spelledare, så enkelt är det! Sen kanske han/hon kan regler utan och innan, vet allt om världens geografi, historia, kulturer och nationer, vapen, raser, magi och är ett vandrande uppslagsverk över spelvärlden, men det är inte detta som gör en bra spelledare - det är förmågan att kunna fängsla andra genom att berätta en spännande historia. Men det tror jag säkert att du håller med om. Jag kanske formulerade mig lite klumpigt om du tog åt dig och trodde att jag åsyftade på dig. I så fall ber jag om ursäkt för det felsteget från min sida, men min poäng återstår (och det står jag för!) - en spelledare som ej kan skapa intresse för händelserna bland spelarna är inte en bra spelledare!
Förövrigt har du svarat på samma citat två gånger och säger att jag säger emot mig själv. Du måste ha klippt och klistrat fel. Vilket ska vara det andra citatet ?
Nja, min tanke var snarare att första gången svarade jag på det första påståendet, d.v.s. den övre raden, medan den andra gången svarade jag på det undre påståendet, d.v.s. den undre raden. Och jag ser faktiskt inte vart jag påstår att du motsäger dig själv?
Man kan göra den här jämförelsen. Om min Kampanj är en tjock bok i halvfranskt band som är hyggligt skriven. Tillräckligt bra skriven för att få läsarens odelade uppmärksamhet. Om mina spelare läser L&H så är det som att läsa sista kapitlet i boken med halvfranskt band och därmed förstöra resterande 85 % av boken för man kommer att veta hur det slutar !
Inte bra.
Du kanske är en sån människa som läser sista kapitlet innan resten av boken, vad vet jag ? Om du är det så bryr jag mig faktiskt inte. Men jag vet att det finns folk som inte vill veta allt i förväg. Som vill hållas på sträckbänken, som vill
bli överraskad av vändningar som dom inte kunde se komma osv., och matrialet i L&H har är av en sådan storslagen natur så att det är väldigt lätt att uppnå den just dom effekterna.
Jag svarar först på det ovanstående delen av det inklistrade, sedan den undre? Okej? /images/icons/wink.gif
Angående det första - låt mig göra en egen liknelse. Säg att du ska ut på en resa. Du ska besöka Athen och ser verkligen fram emot det. Det ska bli en spännande resa, där du ska besöka en massa roliga platser (som du dock inte bestämt på förväg, utan du tänker improvisera lite). Men i slutet åker du ändå hem. D.v.s. du vet hur resan kommer att sluta: hemåkningen. Betyder det att resten av resan var meningslös (d.v.s. det du refererar till som 85% av äventyret i ditt inlägg ovan), eftersom du ändå visste att du skulle åka hem i slutet av resan? Nej, naturligtvis inte! Du kommer att få uppleva så mycket annat under resans gång, du kommer att få se så många andra saker, osv. Och det är just detta som är min poäng, nämligen att ett äventyr, eller en kampanj för den delen, är som en resa. Bara för att du vet slutet, så betyder det inte att du vet allt om resans innehåll och det som händer under dag X på resan. Du kommer fortfarande sannolikt att överraskas, se nya saker och uppleva Häftiga Händelser. Så är ett bra äventyr uppbyggt. Om själva spänningen endast, och endast, ligger i det Stora Avslöjandet på slutet, så tror jag personligen att det blir ett ganska trist äventyr - en transportsträcka fram tills Avslöjandet. Alltså försvinner inte speciellt mycket av spänningen om man då läst L&H - man får ändå nöjet av att uppleva den resa som äventyret/kampanjen innebär. Detta är just min poäng.
Angående den andra delen: nej, naturligtvis vill man inte veta allt som kommer att hända under ett äventyrs gång! Det har jag redan sagt förrut, så det finns ingen poäng i att ta upp det igen. Men om du läser L&H så får du inte veta allt som händer under äventyret, du får på sin höjd veta äventyrets slut, Avslöjandet, d.v.s. resans slut, som jag nämde i min liknelse ovan. Det här med överraskningar, oväntande vändningar och liknande som du nämner, utgör de 85% av resan som inte ligger i själva slutet på resan, d.v.s. det man inte får veta något om genom att läsa L&H! Visst, ibland ingår det även sådant i slutet på äventyret, det kan jag erkänna, men huvuddelen av ett äventyr är just resan, inte dess slut!
Jag menar, vägrade du se Titanic bara för att du visste hur den skulle sluta?
/images/icons/thinks.gif