Nyligen hemkommen (EDIT: När jag började skriva, i alla fall), trött men fortfarande lätt konventshög. Vilket fantastiskt konvent. En del av det var säkert glädjen över att få gå på fysiskt konvent igen och allas otroliga pepp, men det var på alla sätt ett helt underbart konvent som jag kommer att leva länge på. Med vetskapen om att jag skulle komma att sova dåligt under konventet åkte jag till Linköping redan på onsdagkvällen och sov en natt på hotell. Med en god natts sömn och en hotellfrukost i kroppen begav jag mig till Katedralsskolan där detta speciella LinCon skulle hållas, då universitetet inte var tillgängligt under den här tiden. Indierummet hade dock en likadan placering som alltid: ett bra rum, men ordetnligt avsides så att det var svårt att ha vägarna förbi. Jag var först väldigt nöjd med lokalen, som var ett större klassrum med fyra mindre grupparbetesrum där man kunde stänga in sig, men med glasfönster ut till huvudrummet så att man kunde se att det spelades därinne. Det skulle dock visa sig att det faktum att dessa grupprum inte hade något tak och att saknade all form av ljudabsorbering gorde att det blev väldigt högljutt när flera grupper körde samtidigt, i alla fall.
Höjdpunker:
Höjdpunker:
- Att få träffa gamla bekantskaper igen och spela med dem ansikte mot ansikte. @Bunny, @Murmelgnu, Kim, @Hellzon, @Cissi, Viktor, Frans.
- Att få göra nya bekantskaper, framförallt Elsa, som Emil (Murmelgnu) hade tagit med sig. Inte bara trevlig, utan helt enkelt riktigt jäkla bra på rollspel. Jag fick spela flera pass med henne och hoppas att hon blir stammis.
- Att få se glöden tändas i så många personer som upptäckte den sortens spel vi spelar i Indierummet för första gången. Kim är nog främst ansvarig för detta. Han spelade Drakar och bananer med en grupp som bara hade en och en halv timme på sig. Efter att denna tid gått sade han "Jag måste påpeka att tiden har tagit slut", varpå de svarade "Håll käften, vi kan ju inte sluta nu!". Tror att passet tog tre och en halv timme eller så. I ett annat riktigt långkörarpass spelade han Anatman med en rejäl grupp spelare. Två av dem, som bägge spelat rollspel i drygt 16 år, sade att det var det bästa rollspel de spelat i hela sina liv. Så jäkla givande, och de var fly förbannade på att jag sitter och inte orkar lägga det sista jobbet för att publicera det, så nu är jag motiverad att få ut det.
- William, Alma och Jakob, tre unga spelare som dök upp på torsdagen för att spela Utpost. Vi körde en riktigt trevlig omgång (mer om den senare) och de gillade det. De kom tillbaka på fredagen och satt och väntade i över en halvtimme på att vi skulle kunna erbjuda dem spel, och spelade Svart av kval med Bunny och hade ännu roligare. De kom tillbaka på lördagen och jag körde Prosopopée med dem. Kim var lite sorgsen över att han inte fick chansen att spela med dem, så de kom tillbaka igen på lördagkvällen och spelade Gastkammaren med Emil och Kim. Jag var inte med på den omgången, men den motbevisade uppenbarligen med råge alla som tror att man behöver ha rymdvarelser eller vampyrer för att få en givande omgång. Den utspelade sig på ett spelkonvent och verkar ha varit helt magisk. Förhoppningsvis skriver någon som var med om den lite i en rapport, men att få lira med dessa tre ungdomar, visa upp bredden på vårt spel, se glöden tändas och hur kul de hade var helt fantastiskt. En jäkla mognad att med 16 bast spela Gastkammaren och få till en sådan omgång.
- En ny tradition: citatsamlande. Vi hade en whiteboard och började skriva ned citat från omgångarna. Inte "roliga citat", utan bra och representativa citat. Ett från varje omgång. I slutet av konventet, sent på lördagkvällen, gick vi igenom listan och berättade för varandra om spelomgångarna och om omständigheterna runt citaten. Ett toppensätt att knyta ihop konventet och även en bra grej för besökare att kunna se lite vad för typ av spel vi spelar.
- Mitt tågbyte i Katrineholm på väg till Linköping var inställt, och jag hänvisades till nästa avgång, över en timme senare. Som tur är fanns ett annat tåg som egentligen skulle ha gått tidigare, men som var en och en halv timme försenat, så jag tog det istället. På vägen hem råkade mitt tåg ut gör tre signalfel, men blev bara en halvtimme försenat, vilket väl är ganska bra för att vara svenska tåg.
- @Vicotnik var inte där och arrade Indierummet.
- Jag börjar bli för gammal för att sova på golvet med endast en yogamatta och en öppen sovsäck vars dragkedja inte fungerar. Kanske får bli hotell även under konventet i framtiden.
- Att det krockade med BSK, så att vi gick miste om en massa skönt folk, som bläckfiskarna och @Khan.
- Att vi var tvugna att säga nej till flertalet grupper, eftersom trycket var högre än vi fåtalet arrangörer kunde hantera.
- Utpost med William, Alma, Jakob, Emil och Elsa. Kul omgång. Jag kastade in diverse yttre hot mot dem, men hade egentligen inte behövt, för de gjorde ett gott jobb i att sabotera allt själva och det slutade med att teknikern sprängde hela utposten. Citat: "Ta henne till burarna … De kan behöva tömmas."
- Drakar och bananer med en grupp barn. De var sex pers och hade ont om tid, så de fick samsas om fyra rollpersoner. Vi hann bara med två utmaningar, men de hade tokroligt. En av dem hade spelat det förut och var jättepepp. Citat: "Jag anfaller poliserna med en vattendroppe."
- Utpost igen (det var poppis i år), med ett gäng erfarna rollspelare som inte hade spelat så mycket samberättande, samt Erik, en indierumsstammis på LinCon. En av dem hade bara varit "DM" i ett decennium, sade han, så det var skönt att få vara spelare. Jag slapp vara utsida och fick också spela en rollperson. Det blev en riktigt tung berättelse, då utposten var en forskningsstation/fängelse, som experimenterade på fångarna. Vitat: "Det här jävla stället. Det dödar din själ. Jag har sett det hända. Låt det inte hända dig, Chikelu." Chikelu var sanitetsteknikern som städade upp i cellerna efter de biologiska experimenten. Fokus: Hatar sitt jobb. Relationer: Tvivlar på ledningens kompetens och Kärlekslöst förhållande. Så jävla tungt.
- Motel Dragonfly med några av dem vi delade sal med och som arrangerade Two Rooms and a Boom. Det här är det knarkigste franska spel jag har. Jag tror att tre av oss hade dödat och var i helvetet och den fjärde var djävulen, men jag är inte säker. Citat: "Och ur de tunga molnen regnade det blodapelsinmarmelad". (Just blodet i blodapelsinmarmeladen var sjukt symboliskt.)
- Lovecraftesque. En ganska bra och klassisk historia om en arkeolog som reste till en gruva där de gjort ett mystiskt fynd och fastade i en tidsreva kopplad till den vidunderliga statyn och eventuellt de uråldiga varelser som dyrkat den. Citat: "Ett djuriskt grin i egyptisk marmor, begravt i Jordens inre."
- Minuit pour toujours med Kim, Viktor, Emil och Elsa. Dystopiskt spel med vinnar eoch förlorare. Elsa var medborgare, de andra var departement, jag var generalsekreterare (typ domare). Emil vann! Vill inte berätta så mycket mer eftersom man inte kan (bör) spela ett scenario om man vet vad det handlar om, och jag har än så länge bara översatt ett scenario. Det var poppis, dock, och reglerna är ganska korta, så jag tror att jag ska översätta hela spelet. Citatet var om spelet snarare än i spelet, och kom från medborgaren: "Pest, kolera eller COVID".
- Toi qui, comme un coup de couteau, dans mon cœur plaintif es estrée (AKA franska Sakval) med Bunny, Elsa, Emil och Cissi. Premiär för detta spel i fysisk form. Jag hade bara spelat det online, och det är ganska annorlunda fysiskt eftersom man viskar i varandras öron. Riktigt bra omgång. Flera fantastiska scener som verkligen fick det att rysa i kroppen. Speciellt scenen där Bunnys roll gick all in och gifte sig med Djävulen. Soloscen, förutom att jag då spelade Djävulen som viskade i hans öra. Alla mina medspelare levererade sjukt grymma rolltolkningar och stämningen var tät som filmjölk genom hela spelet. Citatet var från Elsa, vampyr, respektive Emil, jägare: "Jag är inte rädd för dig." "Det där är en lögn. Till och med jag är rädd för mig."
- Doing the Job (For the Drama-spel) med Emil, Kim, Bunny, Elsa och Hellzon, tror jag. Wrestling-tema. Kort och kärnfullt. Citatet är Bunnys: "Jag sade att jag fortfarande älskade henne. Hon lovade att lämna min syster."
- Prosopopée med Hellzon, Jakob, Alma och William. En berättelse i klassisk Prosopopée-stil. Kejsaren i slottet bryggde ett sinneskontrollerande te som han använda för att kontrollera sina tjänare och få dem att hugga vackra statyer av honom, men nr detta te kastades ut rann det i en stor flod som förpestade hela landskapet och såväl människor som djur i hela dalen högg statyer utan att själva vara medvetna om att de gjorde det. Citatet: "Kan inte du ha, typ, ett svart hål i magen?" Ett förslag om hur Mannen vars kropp är marmor och skiftar i de fyra elementen kunde få ett nytt underligt attribut kopplat till tomhet.
- Wild Tales med Emil, Hellzon, Elsa och Bunny. Jag gillar Wild Tales. Vi spelade det en del på ett GothCon för länge sedan och sedan glömdes det lite bort, men jag hittade det och skrev ut det. Det är ett snabbspelat spel, typ en halvtimme eller så, och ger en kort novellberättelse som utspelar sig i en postapokalyptisk värld. Citatet: "Syraregnet färgar molnen gröna och lila"
- Utpost igen igen, med ett gäng trevliga okändisar samt Erik. Jag har tyvärr glömt bort namnet på en av dem som kom och spelade flera gånger, men han var askul att spela med. Erik var utsida, så jag slapp igen! Denna berättelse kretsade kring ett experimentellt rymdskepp som teleporterats till långt ut i världsrymden, Voyager-style. Ett par sköna scener. Vi lyckades rädda utposten från den anomaliska strålningen från en närliggande stjärna, men likt förbannat kom projektledaren med en pistol och sköt den tekniskt kunniga personalen som inte ville lyssna på honom, så det sket sig i alla fall. Citatet (riktat i hög röst mot just projektledaren): "Och du, din manipulative jävel, självutnämnd ledare för hela den här gruppen pajasar!"
- Anatman med Elsa, Bunny, Frans och Janni. Riktigt tajt omgång om en dejtingapp som bygger din perfekta partner åt dig och om en sjuk, sjuk man som byggde kopior av kvinnan som avvisat honom, programmerade att älska honom, och dödade dem gång på gång. Antagligen mörkaste spelomgången på konventet, men också riktigt snyggt ihopknuten av alla och med bra tajmade vändningar och "avslöjanden". Citatet, som visar på hur mörk den här berättelsen var: "Programmerat samtycke, är det också samtycke?" "Lagen gör ingen tydlig åtskillnad." Sagt på en presskonferens.
- Best Friends med sex spelare plus mig som SL, på engelska då en österrikare var med. Sex stycken pensionnärsdamer på ett ålerdomshem försöker smita in på en konsert med deras ungdoms idol Frankie Sunshine som gör en sista comeback-konsert, samtidigt som en reporter har listat ut att en av dem är den fasansfulla seriemördare som försvann för tjugo år sedan. Det var högljutt och jag hade svårt att hålla pli på alla och sätta scenerna, men det var mycket skratt och jag fick en applåd efteråt, så de hade förhoppningsvis kul! Citatet ger nivån på spelet: "We're looking for the Leg Snatcher." "Oh, that would be Bobby. She has a collection of legs in her freezer."
- Lovecraftesque igen, en kort omgång med Hellzon och några jag inte träffat förut. En ganska klassisk omgång, men kul för att den utspelade sig i Sverige. Citatet säger vilken sorts berättelse det var: "Något slår i vattnet. Det var antagligen en gädda."
