Re: Sjuk i huvudet
"Snarare, man spelar rollspel eftersom man är sjuk i huvudet. "
En sorts poäng att jag alltid (nåja) varit övertygad om att det är vad rollspelsmotståndare _egentligen_ tycker också, precis som alla andra censurivrare.
Det är inte det att man blir sjuk i huvudet av att spela, säg, Kult eller läsa, säg, Preacher eller se, säg, Motorsågsmassakern, utan att den som kan spela/läsa/se det och _gilla det_ (istället för att äcklas, som censurivraren gör) måste vara sjuk i huvudet. Redan.
Grundtemat bakom all censur (och de känslor som ligger bakom lusten att censurera) är att man finner det osmakligt som andra finner intressant, och på något sätt blir det än mer osmakligt av att det finn en jäkel som har mage att ha sitta och ha KUL åt det.
Det inte så mycket Kult som oroar Piff och Puff som att någon _roas_ av Kult, istället för att reagera som Piff&Puff själva gör.
Själv anser jag att enda möjligheten att njuta av fiktion som rör vid obehagliga ting är just förmågan att distansera sig och leva sig in i något samtidigt, livlig fantasi kombinerad med väl utvecklad förmåga att skilja fantasi från verklighet.
Nightowl
We're damned if we do.
We're damned if we don't.
So let's DO it, dammit!