Nekromanti LotR-RPG

Storuggla

Champion
Joined
8 Dec 2001
Messages
9,546
Location
Stockholm
Jaha, snart är LotR-RPG här och så ska varenda kotte och hans hund ner i Moria och upp i Isengårds skafferi.
Min fråga är himlans enkel:

Är jag den enda som inte rockar loss på Middle Earth som spelvärld? Jag får den känslan att Middle Earth som spelvärld är något torr och jag har en ryggradseffekt att inte göra något stort (detta som SL alltså) för vips så har man sabbat Fylke, Gondor eller Rohan och så blir det bara hackfärs av hela grejjen för sen är det inte Middle Earth och spelarna kastar böcklingpastej på en.
Jag har hört att man kan spela i Fjärde Åldern (eller vad kidsen nu kallade det för) men det är samma problem jag har där.

Jag vet inte... är det bara jag?


Storuggla, räknar minuterna nu
 

Morgoth

Swashbuckler
Joined
2 Apr 2001
Messages
2,450
Location
Uddevalla, Västra Götaland
Episka spelvärldar

"Jag vet inte... är det bara jag?"

Nej.

Inte av anledningen "världen som förbjuden zon" ("nähädu, här ska inte finnas nåra blåa troll!"). Nej, själv tycker jag att en av höjdpunkterna i spelvärldar är när man själv får vara med och påverka - och varför inte påverka midgård? Tycker jag verkar ballt ("Vad sa? Du kastar en eldboll mot hobsala?"), iaf.

Men eftersom ungefär all fjantasy där ute är frön av Tolkiens fjantasy med en eller två förändringar, så skulle jag hellre spela Fjantasyrollspelet X, förutsatt att det är bättre regler. Midgård är med andra ord en fullfjädrad, detaljerad och ack så trist (just shoot me) fjantasyvärld... *blir strypt*

I böckerna får man ju veta hur tuffa statyerna på platsen X är, eller hur fin alvdrottningen är, yadiyadi, men såna här inspirerande beskrivningar skulle ju (lets face it) kunna existera i vilken värld som helst. En annan imponerande sak med böckerna är den intressanta (för att inte säga fascinerande) berättelsen, någonting som vilket spelledare som helst skulle kunna sabba bra nog... /images/icons/frown.gif

/Morgoth@rules.it [hemsida] - som det tar ett riktigt bra fjantasyrollspel att imponera på.
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,323
Location
Helsingborg
"Jag vet inte... är det bara jag?"
Näe, det är det inte.. Jag vill inte heller.. Jag tror inte jag kan väga upp till den magi som Tolkien har fått genom sina böcker.. Fast det finns ju människor som spelleder Star Wars, så varför inte SoR..? Inte riktigt samma sak, kanske..

Men jag håller med dig.. Det känns som om man inte heller kan trampa överallt för att man är rädd för att förstöra något..

~Läser SoR på engelska nu och [color:448800]Han</font color=448800> tycker boken är vääldigt segt men den lyckas ändå fånga [color:448800]Han</font color=448800> vissa (sällsyna) stunder
 

Baldyr

Hero
Joined
19 May 2000
Messages
1,188
Location
Eskilstuna
mothugg

Nu försöker jag inte på något vis försvara Tolkiens verk eller vara del av Tolkien-hysterin som råder i övrigt. (Filmen var för övrigt något av en besvikelse, eftersom det var en modern action-film av det tröttsamma slaget. LotR lär ha gjort sig bättre som en teveserie i 6 delar, tycker jag, och utan biofilmsbudget.) Jag vill snarare säga är att Tolkiens verk inte är "heligt" på något vis. Precis som Peter Jackson har full rätt att tolka sin film-version på sitt eget sätt så har spelledaren minst lika stor rätt att råda över sin egen spelvärld. (För det är just spelledarens spelvärld - inte Tolkiens. Dessutom har man antagligen betalt för att kunna spela i världen - varför hitta på hinder som inte finns?)

Jag har nog aldrig riktigt förstått argumentet att man inte kan använda litterära världar (eller filmvärldar för den delen) som spelvärldar. Vad är det man kan förstöra, egentligen? Tolkiens böcker kommer vara precis lika dåligt översatta (har jag hört) oavsett vad spelledaren gör med sin egen version av Midgård. Precis som en spelledare varken kan påverka befintliga eller framtida delar i Star Wars-sagan. Originalen kommer inte att påverkas ett dugg hur man än beter sig (på gott och ont), och den som får ångest för sådant kan bara läsa böckerna en gång till (alt se filmerna igen) för att försäkra sig om hur saker och ting förhåller sig i originalet.

Det man måste inse - både som spelare och som spelledare, är att rollspels-kampanjen inte är den litterära förlagan (eller filmen för den delen). Det är istället en helt fristående version, eller vision om man så vill. Spelledaren får faktiskt agera författare/regissör helt fritt. Och så länge spelarna är införstådda med att de varken kommer att få uppleva Ringens brödraskaps öden (eller vara med och förstöra Dödsstjärnan) så borde det inte finnas något problem.

Sedan klagas det mycket på att man kan råka "förstöra" någonting i spelvärlden, vilket alltså skulle vara någonting negativt. Jag skulle hellre vilja vända på resonemanget och säga att man faktiskt får en chans att påverka händelseförloppet - och kanske rent av världens öde! Det är storslaget, om något - utan att det ens behöver bli överdrivet eller utan att hela kampanjen behöver urarta. (Den minsta händelsen kan ju påverka långt viktigare skeenden längre fram i tiden, eller på en annan plats.) Det är ju det som gör sådana litterära världar intressanta ur rollspels-synvikel!

Jag skulle för egen del gärna låta min Midgård-kampanj handla om Ringens krig, eller rent av låta spelarna utgöra Ringens brödraskap. Precis som min Star Wars kampanj skulle kretsa kring filmerna i original-serien - eller så skulle spelarna rent av gestalta Luke, Leia, Han och gänget. Det skulle nog vara de ultimata Sagan om ringen- respektive Star Wars-kampanjerna någonsin!

/Baldyr, som vill spelleda Svavelvinter-serien med Arn Dundelbrink som spelarfigur
 

Storuggla

Champion
Joined
8 Dec 2001
Messages
9,546
Location
Stockholm
Re: mothugg

Innan jag svara ska jag bara tacka för en utmärkt affär, spelantikvariatet är guld värt. ^_^


Jag har nog aldrig riktigt förstått argumentet att man inte kan använda litterära världar (eller filmvärldar för den delen) som spelvärldar. Vad är det man kan förstöra, egentligen?
Jag vet inte. Men jag har en apati mot dem, av någon anleedning. Kanske blev jag bränd någon gång jag splade SRR första gången eller något och det ligger kvar och spökar, men jag kan bara inte.
Det känns som att i ett rollspel ska rollpersonerna kunna sparka levern ur Storskurken och sedan få halva kungadömmet. Det tycker jag inte riktigt funkar i Middle Earth, av någon anledning...

Sen finns ju den eviga "Men du, i bok sju så är ju Stortofta på HÖGER sida om floden ju!" ^_-

Sedan klagas det mycket på att man kan råka "förstöra" någonting i spelvärlden, vilket alltså skulle vara någonting negativt. Jag skulle hellre vilja vända på resonemanget och säga att man faktiskt får en chans att påverka händelseförloppet - och kanske rent av världens öde! Det är storslaget, om något - utan att det ens behöver bli överdrivet eller utan att hela kampanjen behöver urarta.

Jepp, rollpersonerna letade just upp en hob vid namn Frodo och nackade honom. Han bar med sig vite av värde, bara en sunkig ring som de sedan sålde till Hangmar Hälaren.
Lite skruvat exempel förvisso, men det är väl ett problem. Men om vi tar ett gott exempel, de slåss mot Mordor i ringens krig. Tummen upp. Jag respekterar alla som slåss mot Sauron.



Jag skulle för egen del gärna låta min Midgård-kampanj handla om Ringens krig, eller rent av låta spelarna utgöra Ringens brödraskap. Precis som min Star Wars kampanj skulle kretsa kring filmerna i original-serien - eller så skulle spelarna rent av gestalta Luke, Leia, Han och gänget. Det skulle nog vara de ultimata Sagan om ringen- respektive Star Wars-kampanjerna någonsin!


Här är något som är lite udda... jag har inga alls problem med Star Wars-spelande. Bara Ringen, WoT och allt vad det nu heter. Mysko. o_O


Storuggla, jagar isbjörn med hagelgevär
 

Pale Imp

Swordsman
Joined
11 Feb 2002
Messages
448
Location
Boden
Mothugg till mothuggen

Det är inte det faktum att man inte vill förändra något i världen som blir problemet när man spelar MERP med sagan om ringen världen som spelvärld. Det är att allt är så kristligt förbjudet överallt. Regelboken och alla moduler är entydiga om att rollpersoner bör hålla sig borta från mörkmården och andra farliga platser, eftersom det ges en minimal chans att överleva där.

Om man bortser från att MERP är sådant, och (som diskussionen egentligen gäller) bara förhåller sig till en spelvärld där ingenting är förbjudet kommer ändå problem in i bilden.
Undermedvetet vill man inte förstöra den fina stämningen som råder i Arda, inte för att man på något sätt skulle få dåligt samvete över detta, utan eftersom det inte skulle vara lika kul att spela där efteråt. Samma sak gäller i många så uppmärksammade fantasy världar (även om man inte kan hävda att de är lika uppmärksammade som just Arda).

För att komma tillbaka till min något OT monolog om MERP finns det ett gott skäl till att man från skaparnas sida beskrivit många ödesmättade och avgörande platser som extremt farliga och platser som rollpersoner helt enkelt inte ska bege sig till, och detta är samma skäl som jag i stycket innan angav (man vill inte förstöra spelvärldens stämning eftersom det inte skulle vara Lotr mer).

Personligen tycker jag bättre om att spela i världar som man själva kommer på, och som inte följer någon bestämd handling, eller har några sådanna belastningar som lotr världen har.
 

hyperdrive

Veteran
Joined
6 Jun 2000
Messages
193
Location
Uppsala
Samma åsikt!

Jag skulle för egen del gärna låta min Midgård-kampanj handla om Ringens krig, eller rent av låta spelarna utgöra Ringens brödraskap. Precis som min Star Wars kampanj skulle kretsa kring filmerna i original-serien - eller så skulle spelarna rent av gestalta Luke, Leia, Han och gänget. Det skulle nog vara de ultimata Sagan om ringen- respektive Star Wars-kampanjerna någonsin!

Det är precis så jag resonerar också när jag spelleder min starwars-kampanj. Det fungerar utmärkt och den 'rätta känslan' infinner sig på ett helt underbart sätt.
 

Emil

Hero
Joined
20 May 2000
Messages
1,321
Location
Malmö, Sweden
Re: mothugg

Men faktum kvarstår. Det finns bara en sak som en Midgårdskampanj verkligen uppmanar en till, nämligen att spela något som har med Ringens Krig att göra. Med eller utan böckernas karaktärer.

Övriga kampanjer brukar rekommenderas att förläggas i åldern efter att ringen blivit förstörd. Och vad återstår då som gör världen färgstark och motiverar en till att välja Midgård framför andra mer "rollspelsvänliga" världar? Alverna har gett sig av, det finns kanske en och annan orch kvar som drar runt och det blir säkert maktstridigheter i diverse länder, men direkt ger en omrymd känsla av att "woohoo, det här måste jag verkligen göra en kampanj av".

/Emil
 

Pale Imp

Swordsman
Joined
11 Feb 2002
Messages
448
Location
Boden
Re: mothugg

Här är något som är lite udda... jag har inga alls problem med Star Wars-spelande. Bara Ringen, WoT och allt vad det nu heter. Mysko. o_O

Kanske beror på att Starwars inte är lika heligt som lotr?, eller helt enkelt på att starwars är så pass mycket större att man nästan inte har en chans att sabba något bigtime?
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Re: mothugg

"Kanske beror på att Starwars inte är lika heligt som lotr?, eller helt enkelt på att starwars är så pass mycket större att man nästan inte har en chans att sabba något bigtime?"

Nja, det är mycket enklare. Som någon sa, Midgårdsstämningen bygger mycket på Ringens Krig. Star Wars-stämningen bygger mycket på inbördeskriget mot Imperiet.

Ringens krig är hårt definierat: ringen ska till Orodruin, man krigar lite vid Helm, man krigar lite vid Isengard, man krigar lite på Pelennors slätt, man krigar lite vid Osgiliath, man krigar lite framför Minas Tirith, och man gör upp framför Mordors Portar. Det finns inte så mycket annat man kan göra som innehåller Ringens krig, eftersom det ovan typ är Ringens krig.

Inbördekriget mot Imperiet spänner över en hel galax. Rebellerna arbetar i cellnätverk och Imperiet finns överallt. Man kan till och med delta i aktioner som leder upp till filmernas händelser: jag har deltagit i eller lett grupper som har varit med om slaget vid Tanaab (där Calrissian gjorde något som gjorde honom till general), evakueringen av Dantooine (där rebellerna hade sin huvudbas innan Yavin), slaget om Hoth, slaget om Endor, samt fixat rymdskyttel, koder och information inför Endor (det sista tror jag de flesta har varit med om). Senast så låste spelgruppen en styrka som kunde fara till Endor som reserv, samtidigt som slaget vid Endor). Allt detta ger Star Wars-känsla, det är en del av inbördeskriget och det känns som att man påverkar vad som händer.
 

keno

Veteran
Joined
13 Nov 2001
Messages
118
Location
Stockholm
Re: mothugg

<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr>

Nja, det är mycket enklare. Som någon sa, Midgårdsstämningen bygger mycket på Ringens Krig. Star Wars-stämningen bygger mycket på inbördeskriget mot Imperiet.

<hr></blockquote>



Hmm. Nja. Jag måste ju hålla med dig men samtidigt inte. Sagan Om Ringen Rollspelet (Äventyrsspel) behöver verkligen inte kretsa runt Ringens Krig. Och ändock så är känslan när man spelar detta tämligen lik den när man läser böckerna.

Och Star Wars stämningen. Jag håller inte med dig. Ursprungligen så började allt ovanför Tatooine med ett Imperieskepp som skjuter på ett mindre skepp. Vi får reda på att det stora skeppet kommenderas av en svartklädd flåsande man som inte har något emot att döda (Han krossar ju struphuvet på en stackars grupp ledare).
I det mindre skeppet finns en prinsessa som har stulit något från den svartklädde. Han vill ha det tillbaks.
Mannen är svartklädd, flåsar och har dödat. Han är ond.
Kvinnan (eller flickan) är en vitklädd prinsessa. Hon har stulit nåt från den svartklädde. Hon är god.
Med enkla filmknep har Lucas fått oss att tycka att Vader e ond och Leia god. Det kunde vara tvärtom.
I de första 45 minuterna så är inte Imperiet nödvändigtvis onda. Dom skulle kunna vara en slags god polismakt.

Nåja. Nu kom jag ifrån vad jag skulle säga.

Star Wars börjar på Tatooine. HÄR har vi Star Wars känslan!
Utan scenerna på Tatooine skulle inte SW ha samma känsla. Inte i närheten ens.
SW känslan byggs inte upp så mycket av plotten som av miljöerna. Det är planeterna, varelserna,
de konstiga dialogerna, rekvisitan som bygger upp känslan. Första gången man ser SW så kommer man knappast ihåg så mycket av handlingen som man gör av miljöerna.
Det finns inget som är speciellt häftigt med SW historien. Egentligen är den rätt corny.
”Ond trollkarl fångar god prinsessa, hjältarna räddar prinsessa, förstör trollkarlens borg och får halva kungariket.”
Historien är ett mindre faktum. Lucas universum ett större.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Re: mothugg

"Hmm. Nja. Jag måste ju hålla med dig men samtidigt inte. Sagan Om Ringen Rollspelet (Äventyrsspel) behöver verkligen inte kretsa runt Ringens Krig. Och ändock så är känslan när man spelar detta tämligen lik den när man läser böckerna."

Håller verkligen inte med. Var är den krypande skräcken när man har en nazgûl i hasorna? Var är det bombastiska Moria? Var är dagen utan sol? Var är Grond? Var är Gandalf Stormkråka som flänger i vild ritt över halva Midgård på Skuggfaxe?

"I de första 45 minuterna så är inte Imperiet nödvändigtvis onda. Dom skulle kunna vara en slags god polismakt."

Sov du förbi de klassiska förtexterna?
<blockquote>"It is a time of civil war in the galaxy. Rebel spies, striking from their hidden base, have won their first major victory against the forces of the evil Galactic Empire. But now, rebel spies have learned that the Empire is constructing the ultimate weapon, the DEATH STAR, an armed battle station with the power to destroy an entire planet..."</blockquote>
Liksom, filmen har varit igång i 45 sekunder, och vi har redan fått svart på vitt (nåja, gult på svart) att Imperiet är onda, rebellerna är goda, och att inbördeskrig råder.
 

keno

Veteran
Joined
13 Nov 2001
Messages
118
Location
Stockholm
Re: mothugg

Den förlorande sidan är alltid ond.

Det stör mig att det är så. Svart mot vitt.

Imperiet kunde lika gärna vara den goda sidan, trots förtextens tydliga budskap.

Imperiet tror på en galax-ordning och kämpar för den.
Rebellerna tror på en annan galax-ordning och kämpar för den.

I metod finns ingen skillnad. Attack är det som gäller.
(Och betänk att jag inte inkluderar episoderna ett, två och tre i mina funderingar. Jag tänker "riktiga" SW)
Krig och våld. "Ifall vi dödar varenda imperie-soldat så får vi fred i galaxen".

Jag gillar inte det tankesättet. Kriga för att få fred?
Det känns helt fel.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Re: mothugg

"Den förlorande sidan är alltid ond."

Den förlorande sidan har inte förlorat än i förtexterna. Den är ond i alla fall.

"Imperiet kunde lika gärna vara den goda sidan, trots förtextens tydliga budskap."

Kunde, men är inte, på grund av universats metafysik. Det är inte på grund av att folkmord och förtryck råder som Kejsaren är ond. Det är på grund av att Kejsaren är ond som folkmord och förtryck råder. Sådan är Kraftens väg.

"Fear. Aggression. The Dark Side are they."

"Och betänk att jag inte inkluderar episoderna ett, två och tre i mina funderingar. Jag tänker "riktiga" SW"

Dito, faktiskt - jag har fortfarande inte ens lämnat "originaltrilogin".

"Jag gillar inte det tankesättet. Kriga för att få fred?"

Med tanke på att alternativet är att låta bli att kriga och behålla ett system med diktatur, folkmord, förtryck och korruption, så...

"I valet mellan två onda ting tvingas man välja det minst onda."

Protagonisterna ställs inför valet att stå ut med en ond och förtryckande regim som förtrycker för att det är den Mörka sidans väg, eller att göra uppror mot den och ända förtrycket för galaxens miljarder invånare. Oavsett val så kommer endera att leda till lidande för många, många varelser.

Sen har du glömt en sak. Star Wars är en saga. En saga ställer en protagonist (rebellerna) mot en antagonist (Imperiet) med ett tydligt budskap (om du är elak så går det dåligt för dig).
 

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,866
Location
Värnhem, Malmö
Den mörka sidan (OT)

Är det egentlige nnödvändigt att man hamnar på samma sida som imperiet om man faller för den mörka sidan? Är det inte möjligt att vara rebell och ändå dras med rädsla och aggression? Att man är skräckslagen och aggressiv hindrar trots allt inte att man har en vettig moraluppfattning, även om man dras med problem att följa den då man utsätts för press...
 

Staffan

Myrmidon
Joined
7 Jun 2000
Messages
4,228
Location
Lund
Re: Den mörka sidan (OT)

Det är nog till och med ganska sannolikt att man inte vill vara med imperiet bara för att man hamnar på den mörka sidan. Anledningen till att det bara finns två Sith åt gången är ju trots allt att Sitherna fick ofantligt mycket spö av Jedis för att de inte kunde hålla sams.

Däremot kommer nog inte folk som har gått över till den mörka sidan att hålla sig på rebellernas sida. Antingen kommer de att bli utsparkade för att deras metoder inte stämmer överens med rebellernas, eller så kommer de att försöka fixa en egen tredje fraktion.
 
Top