Lovord för förstautgåvor

[Klingonsylt]

Tidiga 40K-världen är mycket bättre, alla gånger.

När är det började urarta? Jag tror att vi körde 2nd edition när jag gick i skolan, nuförtiden är det mest dataspel jag ser den världen i. Tror jag har Codex Imperialis i hyllan nånstans.

 

[Leon]

RDL menar att Feng Shui 2 är det folk tänker sig att Feng Shui 1 var men faktiskt inte var utan vad läsare tolkade in.

Feng Shui 1 var ju ett tyket, hårdkokt actionrollspel om inredningsdesign och harmoniska energiflöden!

 

[God45]

När jag fick höra om nyutgåvan av Rogue Trader (1987), började jag fördjupa mig i ämnet och insåg att det fortfarande fanns entusiaster som föredrog den ursprungliga versionen av spelvärlden. Detta fick mig att fundera över om det finns fler spel där den första utgåvan är särskilt värd att utforska?
När det gäller t.ex. Judge Dredd och Marvel verkar många föredra de tidigaste spelen, men där är det ju fråga om olika spel i samma setting snarare än olika utgåvor.
Har för mig att @God45 har pratat om tidigare versioner av World of Darkness någon gång, men jag minns inte om det var positivt?

De är bäst! Ren känsla! Råa bilder! Faktisk politik innan de själva blir ett företag och säljer ut!

 

[entomophobiac]

De är bäst! Ren känsla! Råa bilder! Faktisk politik innan de själva blir ett företag och säljer ut!

Jag vill någon dag hitta en 1st Edition av Vampire! Enda WoD-produkt som är värd att ha.

 

[JohanL]

M:tA 1st är mycket mer bonkers än senare utgåvor, på gott och ont.

 

[luddwig]

Jag tycker att första Mutant (1984) är den bästa utgåvan av Mutant. De jämförelsevis små böckerna innehåller en närmast oslagbar kombination av funktionalitet, kreativitet och lekfullhet. Gunilla Jonsson, Michael Petersén och Nisse Gulliksson borde få guldmedaljer.

 

[Oldtimer]

... Classic Traveller... grafisk design (omslagen!) ...

Jag har säkert berättat det många gånger förut, men eftersom det var Marc Miller själv som berättade det för mig, tycker jag att det tål att upprepas.

GDW hade beställt en fräck omslagsbild till sitt kommande SF-rollspel med rymdskepp, lasrar och explosioner. Men när produktionsdatum närmade sig, visade det sig att konstnären inte ens hade börjat på bilden. Så istället för att skjuta upp släppet, fixade man lite snabbt ihop det klassiska avskalade omslaget med nödropet från Free Trader Beowulf. Vilket blev en fullträff.

 

[Fnord]

När är det började urarta? Jag tror att vi körde 2nd edition när jag gick i skolan, nuförtiden är det mest dataspel jag ser den världen i. Tror jag har Codex Imperialis i hyllan nånstans.

Det känns som om de 3 första utgåvorna av 40k ändrade rätt mycket, men från 3e editionen och framåt så har tonen varit snarlik, med en del tweaks.

Första editionen var mest kaotisk. Det märks att spelet skrevs av unga brittiska män på 80-talet, med lite punkrock influenser och ett allmänt ogillande av Thatcher-politik och organiserad religion. Fanns gott om humor i spelet och även gott om referenser till både riktiga personer och organisationer och en hel del politisk satir.

Andra editionen var ett försök att nå en bredare, och framför allt yngre, massa. Alla de glada färgerna på Codexen var där för att göra det lättare att sälja till en yngre publik (vilket inte uppskattades av alla på GW. John Blanche till exempel skall att uttryckt sig negativt om det). Världen blev mer sammanhängande. Spelet var fortfarande mörkt men mer strukturerad och en hel del av de mindre barnvänliga bitarna gömdes undan.

Tredje editionen blev återigen mörkare. Borta var dock det kaotiska från första editionen och referenserna var inte så "on the nose". Satiren fanns fortfarande kvar men var inte lika front and center och vet man inte att settingen fortfarande är rotad i en del 80-tals satir så kan det vara svårt att se den.

Skulle inte säga att det började urarta lika mycket som att du har tre distinkta sätt att presentera settingen. Om något så var det första editionen som urartade.

 

[entomophobiac]

Satiren fanns fortfarande kvar men var inte lika front and center och vet man inte att settingen fortfarande är rotad i en del 80-tals satir så kan det vara svårt att se den.

Det här tycker jag är superintressant, för jag tror alltid jag ser på Warhammer i sina olika versioner med ett visst mått satir. Det är liksom too much på ett sätt som blir lite fnissroligt i praktiken. Men jag har lite för ofta sprungit på helt oironisk citation och nästan att vissa fans kan tyckas se upp till den råbrutalt överdrivna samhällsbilden i 40K, under senaste kanske 10 åren, och helt ärligt skrämmer det mig att folk kan titta på den settingen och inte plocka upp på hur överdrivet det är.

 

[Fnord]

Det här tycker jag är superintressant, för jag tror alltid jag ser på Warhammer i sina olika versioner med ett visst mått satir. Det är liksom too much på ett sätt som blir lite fnissroligt i praktiken. Men jag har lite för ofta sprungit på helt oironisk citation och nästan att vissa fans kan tyckas se upp till den råbrutalt överdrivna samhällsbilden i 40K, under senaste kanske 10 åren, och helt ärligt skrämmer det mig att folk kan titta på den settingen och inte plocka upp på hur överdrivet det är.

Att det finns folk som ser upp till imperiet och tror att de är "the good guys" är helt klart lite skrämmande.

Jag tror att de flesta förstår att settingen är over the top, men ser riktigt paralellerna till den riktiga världen.

 

[JohanL]

Det här tycker jag är superintressant, för jag tror alltid jag ser på Warhammer i sina olika versioner med ett visst mått satir. Det är liksom too much på ett sätt som blir lite fnissroligt i praktiken. Men jag har lite för ofta sprungit på helt oironisk citation och nästan att vissa fans kan tyckas se upp till den råbrutalt överdrivna samhällsbilden i 40K, under senaste kanske 10 åren, och helt ärligt skrämmer det mig att folk kan titta på den settingen och inte plocka upp på hur överdrivet det är.

Att folk missar satiren även där den är helt uppenbar är väldigt vanligt - gäller även Judge Dredd och Starship Troopers-filmen.

 

[krank]

Att folk missar satiren även där den är helt uppenbar är väldigt vanligt - gäller även Judge Dredd och Starship Troopers-filmen.

Folk som tror att Rorschach är en hjälte att se upp till, betraktar Punisher som ett föredöme etc etc…

Delvis är det såklart bara kantbaroner som kantar sig, men det verkar ändå finnas en del människor som antingen missar satiten eller bara oironiskt har horribla åsikter som de ser positivt (?) speglade i de här karaktärerna…

 

[JohanL]

Folk som tror att Rorschach är en hjälte att se upp till, betraktar Punisher som ett föredöme etc etc…

Homelander också, tydligen. William Foster (Falling Down). Draco Malfoy.

Listan blir oändligt lång.

 

[Theo]

Sen ska man ju inte sticka under stol med att GW i alla år handskats väldigt oansvarigt med fascismen i fr a 40K. Det är inte bara så enkelt som att folk "inte fattat att det är satir".

Edit: se den här, för all del långa och allt annat än opartiska, artikeln för ett mer ingående resonemang kring det.
Satire Without Purpose Will Wander in Dark Places

 

[God45]

Sen ska man ju inte sticka under stol med att GW i alla år handskats väldigt oansvarigt med fascismen i fr a 40K. Det är inte bara så enkelt som att folk "inte fattat att det är satir".

Edit: se den här, för all del långa och allt annat än opartiska, artikeln för ett mer ingående resonemang kring det.
Satire Without Purpose Will Wander in Dark Places

Jag känner att deras mest bara förhärligande bok är Hellsreach. Som också är en fantastisk bok! Bra karaktärer, spännande och med superbra dialog. Men liksom:

 

[Nässe]

Jag vill någon dag hitta en 1st Edition av Vampire! Enda WoD-produkt som är värd att ha.

Jag har bara spelat första versionen och tycker den är skitbra. Avskyr den överkomplicerade världen som senare växte fram med de där superonda vampyrerna man skulle slåss mot och femtielva olika släkten osv. Första boken är supergrym, lös i kanten, luddig där den ska vara det och specifik ibland. Den öppnar för ett fritt sätt att spela Vampire, till skillnad för hur det blev senare när man var tvungen att memorera femtusen sidor text för att kunna spela. Lätt bäst.

Vill också slå ett slag för första versionen av Twilight 2000. Riktigt bra! (och kort och kärnfullt). Riktigt bra stämningstexter och superfina blyertsteckningar.

 

[Klingonsylt]

Stämmer det att Sabbat inte fanns i första utgåvan av Vampire?

 

[God45]

Stämmer det att Sabbat inte fanns i första utgåvan av Vampire?

De finns med i 1ed men det finns inga detaljer eller egna klaner för dem eller något sådant.

 

[JohanL]

Stämmer det att Sabbat inte fanns i första utgåvan av Vampire?

De fanns med, men bara nämnda i korta passager. Exempel:

"Most rulers, I have said, are content to keep the peace in their Fief and pursue their own arcane ends. But there
are exceptions. One is the league of Clans which calls itself the Sabbat, or the Black Hand. Their Fief extends
across the eastern half of North America, and they are everything that mortals expect of monstrous vampires.
Reveling in the violent, the perverse and the bestial, they are shunned by their own kind, and woe betide the
incautious vampire whom they find in their territory."

 

[Christoffer]

Vill också slå ett slag för första versionen av Twilight 2000. Riktigt bra! (och kort och kärnfullt). Riktigt bra stämningstexter och superfina blyertsteckningar.

Medhåll! Riktigt bra och enkelt! Reglerna är korta och effektiva och verkligen fokuserade mot att röra sig i en öppen värld och spela för att se vad som kommer att ske.