Nekromanti Lyckat spelmöte.

lothorius

Veteran
Joined
4 Oct 2001
Messages
47
Location
Linköping
Då var det äntligen dags igen då. Jag dammade av böckerna för att spela lite Eon med mina kompisar.
Spelmötet var sagt att börja klockan 1800 men folket kom redan vid 17.50
Det verkade bli ett bra möte redan från början. Vi satte igång med att göra en bunt karaktärer eftersom det var ett tag sedan vi spelade sist. Efter upfräshning av regler och skapandet av karaktärer var klockan 2100 men vad katten, vi skulle ju spela.
Karaktärerna: en riddare (sir Creigh), en prisjägare (kommer inte ihåg namnet just nu), en präst/riddare (Mortifer) samt min rp, också en riddare (sir Egin).
Det började lugnt med att de skickades ut från Dunreith i consaber för att finna en artefakt som sades kunna göra hela arméer odödliga. De bestämde sig för att resa söderut med flodbåt på Touk-floden ner till sir Creighs hemstad Intouk och proviantera lite där. Sedan fortsatte färden söderut längs kusten.
De överraskade en grupp tiraker som försökte ligga i bakhåll för dem. Fyra tiraker som inte hade tillräckligt bra rustning för att klara en träff av en stridslans (oops).
De var väl inte särskilt svårt att nedgöra dem.
De kom vidare söderut och bestämde sig för att gina över bergen ner mot Calnia.
Hur som helst, de slog läger vid foten av berget och under natten så vaknade en av rollpersonerna (prisjägaren) av ett ljud. Han såg sig om i lägret och såg en skugga som gick omkring. Han försökte sakta resa sig men varelsen upptäckte honom. Han låtsades vända på sig i sömnen (vilket lyckades).
Varelsen lutade sig ned över sir Creigh men prisjägaren lyckades smyga upp bakom honom och överraska honom. Han måttade ett slag med knytnäven men när han slog träffade han bara luft. Varelsen var inte längre framför honom utan bakom och han slogs omkull.
Han försökte sparka bakåt men han träffade sir Creigh som inte blev särskilt glad av att väckas mitt i natten.
Varelsen var borta och ingen i lägret trodde honom.
Nästa morgon vandrade de upp i bergen och passerade den sträckan. Allt gick bra sånär som på ett möte med ett grottroll som var hungrigt. Det trollet kommer inte att äta någonting mer nu, sir Egin tryckte upp ett storsvärd i hjärnan på den (grymt men effektivt).
När de kommit ned från bergen var det redan natt och de bestämde sig för att slå läger (de slog och slog och tillslut var lägret färdigt/images/icons/smile.gif). Under natten vaknade sir Creigh av någonting och han började kolla runt lägret. Han gick en bit och efter ett tag så tyckte han att han kände igen sig. Området liknade det runt hans gods hemma i Intouk men det kunde ju inte stämma. Han såg en rörelse och vände sig mot lägret.
Varelsen stod böjd över någon och han gav till ett rop. Springande med sitt storsvärd riktad mot skuggan försvann den. Han fick en smäll i ryggen och vände sig om.
Med fruktansvärd kraft slungades han emot ett träd där han rasade ihop. Skuggan kom mot honom och med två rappa slag i ansiktet svimmade han av.
Precis när han blir slagen tittar en av de andra personerna upp och ser hur någonting slår honom och sedan försvinner.
Han väcker de andra och prisjägaren skyndar fram til sir Craigh. Han kommer på att sir Egins väpnare hade kunskaper inom läkekonst och försökte väcka honom. Han fann att väpnarens hals var avskuren med ett nästan kusligt fint snitt. Inget blod var utanför kroppen och såret såg flera dagar gammalt ut.
Efter det blev rollpersonerna så oroliga att de sprang MYCKET fort mot Calnia.
Sista delen av äventyret spelades mitt i natten med bara tända stearinljus. Jag tror inte jag varit med om en bättre stämning under spelmötet. Spelarna behövde inte spela att deras karaktärer var rädda, det kom automatiskt.
Nu är det bara för dem att överleva resten av äventyret... =) Ett felsteg och du blir av med huvudet (det är iaf så som de tänker).

Oj oj oj. om de bara visste vad de har att göra med.

Henrik Bergvin
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,401
Location
Lund
Låter som det var välldigt lyckad kväll som ni hade !!

Det var ungefär lika lyckat som när vi spelade SW. Klart kul !! /images/icons/smile.gif

[color:purple]Jag kom !
Jag såg !
Jag spelar som F** !</font color=purple>
[color:white]// Johan K</font color=white>
 

ripperdoc

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,399
Location
Tokyo
Tja, eftersom jag itne har nåt bättre för sig kan jag redogöra lite för vår kampanjs händelser. Historien börjar i Silersham i norra Consaber där grevens son och riddaren Tiamel av ätten Renovel med följe gör sig i ordning för avfärd med skepp. Tiamel är då en RP, och hans väpnare, Harn, är den andra RP:n.
Skeppet avreste, och utan större problem var följet (som för övrigt bestod av 2 stora vagnar, 11 hästar och 11 människor) i hamn i Daan Hammal. Sedan fortsatte de till Hadarlon, för att göra vad? Jo, svärdsspel!
Efter att ha pratat lite artighetssnack med hertig Yssec och sedan varit på middag med hertigen av Turina började kvalen. Mycket riktigt lyckades han kvala in, och avslutade kvalet med att spektakulärt (men icke menat) punktera sin motståndares njure, en Baron Merced Clammath (som sedan visade sig vara Tiamels nästkusin).
Sedan började de riktiga svärdsspelen. Först mötte han sabelmästaren Ruil Azaam, men relativt lätt gav han honom en skada. Sedan mötte han Fäktaren, och han var mycket nervös efter allt han hört om honom. Men gissa om han blev förvånad...förvånad blev även fäktaren, domarna och publiken. Tiamel lyckades blixtsnabtt hafsa iväg ett hugg, som fäktaren misslyckades parera, och där var en skråma.
Fortfarande paff fortsatte Tiamel sin segerrunda. Näste motståndare var Hargan från Thalamur (vilken Tiamel gladeligen hade gjort några hål i) men vissa orsaker gjorde att en ny tävlandes skulle tas med. Och med ren tur blev det Tiamels väpnare, och de lottades att slåss mot varandra. Och väpnaren bjöd på motstånd som nästan knäckte Tiamel, men han lyckades precis parera och sedan tog han initiativet och tillfogade Harn två sår.
Tiamels näste motståndare var Herr Ilric. Där hade Tiamel ingen chans, och fick mycket snabbt två hugg. Så var svärdsspelen över och följet fortsatte. Igenom Iracskogen, sedan vidare mot Jhamalo Tamatz, där de tog en båt till Chadarians Hopp och sedan vidare till Camard. I Camard stannade de några dagar på Tiamels frus systrars värdshus. Sedan fortsatte färden mot Nimto Bro, där Tiamel, hans väpnare, Bundel (Tiamels nästkusin, riddare) och dennes väpnare och tillsist Tuforn (Tiamels bror, riddare) och dennes väpnare. Harn fick svåra skador, likaså Tuforn, men Tiamel kom långt men misslyckades i kvartsfinalerna mot en proffesionell gladiator. Sedan fortsatte följer mot Lim'alan där de shoppade exotiska varor, coh sedan fortsatte de med ett skepp in till Emori. Sedan fortsatte de till fots mot Kilitzpasset. På vägen blev de först överfallna av ett hyggelmonster, som skadade Tiamel, sedan vättar, som skadade Tiamel. Sedan kom de upp i bergen, och blev överfallna av tio tiraker...som skadade Tiamel och dödade Bundels väpnare. Sedan blev de överfallna av ytterligare tre tiraker, som de dock nedgjorde utan problem. Nu skall deras resa fortsätta genom Jargien, sedan med båt från Daval till Melorion. Sedan tillbaka till Consaber, där Tiamels skall fortsätta med sina invecklade intriger om att få regera greveskapet Firina.

Komplicerat? Jäkligt kul iaf..

/RipperDoc
<A HREF="http://www.nogo.nu" target="_new">http://www.nogo.nu</A>
 

Varg

Veteran
Joined
18 May 2000
Messages
79
Location
Arvika
Re: Lyckat spelmöte. Kanske?

Hallo

Mina spelar är på full väg igenom Jargien (från Logath) till ett gods där kvarlevorna av ett helgon sägs ligga begravt. Det är kvarlevorna av tempelriddarnas helgon, kommer inte ihåg namnet just nu. Två av spelarna är nämligen tempelriddare från consaber och har åtagit sig detta uppdrag. 2 Sabriska trollkarar är oxå med. Dessa är så nervösa att det inte ens törs komma innom 10 mil från tiban :O)

Varför skriver jag? Jo, ett tips vad som skulle kunna hända vid detta stenröse där Helgonet ligger???

Please
/Varg
 
Top