rollspelspiraten
Swordsman
Ok så här kommer tråden om Lyndon - rollspelet som aldrig blev klart?
Min tanke med rollspelet Lyndon är att det vänder sig till de spelare som uppskattar Call of Cthulu, Väesen, Chock, Sherlock Holmes, League of Extraordinary Gentlemen, Penny Dreadful, bland annat. Rollspelet tar plats i en version av London år 1870-1920, därav namnet Lyndon istället för kort och gott London. I Lyndon delar människor samt klassiska fantasyfigurer sina liv. Gatorna beträds av såväl alver som orcher, halvlängdsmän och dvärgar samt även de självklara människorna. Spelarna kommer få arbeta för en Utredningsbyrå som de under spelets gång kommer få bygga upp och här kommer min första copy-paste för denna tråden. Jag hoppas att det ger en tydligare inblick i min vision för spelet. Håll till godo.
Själva idéen.
Tanken är att rollspelarna ska jobba primärt för att utföra de uppdrag/utredningar som byrån får.
Spelledaren är den som agerar ”chef” över byrån och förser rollspelarna med uppdragen. Detta kan
naturligtvis ske på flera olika sätt men tanken är att varje uppdrag ska utgöra ett äventyr eller kampanj.
Rollspelarna kan självklart välja att inte fullfölja sitt uppdrag men får då eventuellt minuspoäng till sin
byrå.
Det sekundära jobbet är således att få sin byrå att växa. Detta gör byrån genom lyckade uppdrag/äventyr
och nöjda kunder. För varje lyckat uppdrag väljer spelledaren hur många pluspoäng byrån får. Har
rollspelarna utfört ett uppdrag på ett exceptionellt bra sätt har spelledaren större anledning att utdela större
eller fler pluspoäng.
Pluspoängen.
Pluspoängen används för att utöka/bygga byrån. Spelarna bestämmer hur de vill spendera byråns
poäng till största nytta enligt dem. Detta gör de genom att välja fördelar från en lista ur regelboken.
Poängen kan spenderas för att få ett större inflytande i staden vilket skulle göra att agenterna eventuellt
skulle få större rörelsefrihet i staden, kanske skulle de slippa den byråkrati för att få tillträde till särskilda
platser eller dokument. Kanske väljer man att spendera sin poäng på rikedom vilket kan resultera i bättre
utrustning, verktyg, vapen eller större lokaler. Spelledaren samt spelarna har alltid rätt att hitta på fler fördelar
att spendera pluspoängen på.
Minuspoängen.
Skulle byrån mot all förmodan misslyckas fatalt med de uppdrag de har blivit tilldelade, eller om
agenterna missbrukar sin status, om för många civila dör eller det blir för stor skadegörelse i staden kan
byrån bli tilldelade minuspoäng som spelledaren spenderar. Minuspoäng kan resultera i dåligt rykte vilket
skulle kunna försvåra för agenternas arbete, fattigdom vilket gör att utrustning m.m blir tvunget att säljas
för att kunna driva byrån framåt eller girighet vilket skulle kunna resultera i att man gör allt i sin makt för
att få byrån att växa och således låta oskyldiga lida för att nå dit. Spelledaren samt spelarna har alltid rätt
att hitta på fler nackdelar att spendera minuspoängen på.
Min tanke med rollspelet Lyndon är att det vänder sig till de spelare som uppskattar Call of Cthulu, Väesen, Chock, Sherlock Holmes, League of Extraordinary Gentlemen, Penny Dreadful, bland annat. Rollspelet tar plats i en version av London år 1870-1920, därav namnet Lyndon istället för kort och gott London. I Lyndon delar människor samt klassiska fantasyfigurer sina liv. Gatorna beträds av såväl alver som orcher, halvlängdsmän och dvärgar samt även de självklara människorna. Spelarna kommer få arbeta för en Utredningsbyrå som de under spelets gång kommer få bygga upp och här kommer min första copy-paste för denna tråden. Jag hoppas att det ger en tydligare inblick i min vision för spelet. Håll till godo.
Själva idéen.
Tanken är att rollspelarna ska jobba primärt för att utföra de uppdrag/utredningar som byrån får.
Spelledaren är den som agerar ”chef” över byrån och förser rollspelarna med uppdragen. Detta kan
naturligtvis ske på flera olika sätt men tanken är att varje uppdrag ska utgöra ett äventyr eller kampanj.
Rollspelarna kan självklart välja att inte fullfölja sitt uppdrag men får då eventuellt minuspoäng till sin
byrå.
Det sekundära jobbet är således att få sin byrå att växa. Detta gör byrån genom lyckade uppdrag/äventyr
och nöjda kunder. För varje lyckat uppdrag väljer spelledaren hur många pluspoäng byrån får. Har
rollspelarna utfört ett uppdrag på ett exceptionellt bra sätt har spelledaren större anledning att utdela större
eller fler pluspoäng.
Pluspoängen.
Pluspoängen används för att utöka/bygga byrån. Spelarna bestämmer hur de vill spendera byråns
poäng till största nytta enligt dem. Detta gör de genom att välja fördelar från en lista ur regelboken.
Poängen kan spenderas för att få ett större inflytande i staden vilket skulle göra att agenterna eventuellt
skulle få större rörelsefrihet i staden, kanske skulle de slippa den byråkrati för att få tillträde till särskilda
platser eller dokument. Kanske väljer man att spendera sin poäng på rikedom vilket kan resultera i bättre
utrustning, verktyg, vapen eller större lokaler. Spelledaren samt spelarna har alltid rätt att hitta på fler fördelar
att spendera pluspoängen på.
Minuspoängen.
Skulle byrån mot all förmodan misslyckas fatalt med de uppdrag de har blivit tilldelade, eller om
agenterna missbrukar sin status, om för många civila dör eller det blir för stor skadegörelse i staden kan
byrån bli tilldelade minuspoäng som spelledaren spenderar. Minuspoäng kan resultera i dåligt rykte vilket
skulle kunna försvåra för agenternas arbete, fattigdom vilket gör att utrustning m.m blir tvunget att säljas
för att kunna driva byrån framåt eller girighet vilket skulle kunna resultera i att man gör allt i sin makt för
att få byrån att växa och således låta oskyldiga lida för att nå dit. Spelledaren samt spelarna har alltid rätt
att hitta på fler nackdelar att spendera minuspoängen på.
| Pluspoäng | Minuspoäng |
| Gott rykte. Byrån har genom sina uppdrag fått ett gott rykte bland Lyndons invånare. Likt brandkåren anses byrån tillhöra den goda allmännyttan. | Dåligt rykte. Byrån har ett rykte om sig bland stadens invånare om att vara ovårdade slagskämpar, kåkfarare eller före detta tjuvar vilket gör det svårt för agenterna att utföra vissa jobb eller be om vissa tjänster. |
| Oklanderligt rykte. Samma som ovan dock väljer stadens invånare att hålla byråns agenter bakom ryggen om det skulle behövas. Detta kan innebära att agenterna skulle kunna få hjälp av invånarna vid ett pressat läge. | Fattigdom. Byrån lider av ett ekonomiskt underläge vilket kan resultera i undermålig utrustning, ohälsosamma lokaler eller att varje agent får köpa sin egen utrustning. Fattigdom kan även leda till girighet (se nedan). |
| Kontakter. Byrån har lyckats knyta vissa kontakter inom stadsapparaten. Dessa kontakter kan vara en vänligt sinnad konstapel, stadsman eller åklagare. Spelledaren kan välja vilken typ av kontakt det rör sig om så länge det känns rimligt. | Personlig vendetta. Någon har en personlig vendetta mot byråns chef. Agenterna kan få svårt att få tillgång till vissa områden eller platser i staden, olika dokument eller tjänster. |
| Högt uppsatta kontakter. Som ovanstående dock utgör dessa kontakter högt uppsatta statsmän, polischefer, kända läkare. eller forskare. Spelledaren kan välja fritt från kontaktlistan. | Girighet. Byrån har som mål att växa sig starkt utan att sky några som helst medel. Detta gör att agenterna löper en större risk att få hårda och långa fängelsestraff för sina eventuella illdåd. Byrån kan även sätta i system att svindla sina kunder. Ingen handling är klandervärd om det gynnar byråns bästa. |
| Rikedom. Byrån har lyckats samla på sig en större summa pengar vilket rollspelarna har rätt att spendera hur de vill. Allt har ett pris, endast rikedomen sätter gränserna. | |
| Handla i det fördolda. Byrån har en hand med i den stadsapparat som tar betydande beslut för stadens utformning och framtida blomstring. Detta gör att byrån kan röra sig fritt i staden, man skulle kunna jämföra det med politisk immunitet. De kan även sitta med i det råd som tar de riktigt tunga besluten, att undanröja bevis för en betydelsefull politiker eller att ta livet av en korrupt politiker som hotar staden. Dock görs detta innanför stängd dörrar för att inte tappa trovärdighet hos stadens invånare. |
