Mörk Stad nattsvart?

[Caligo]

Mörk Stad inspireras av Mörk Borg.
Hur mörkt kan man gå? Kan det bli för mycket ångest?
Nörk Stad utspelar sig i en mörk stad med vibbar av viktorianska London blandat med Chuthulhu, Judge Dredd och korståg mm.
Jag tänkte spelarksraktärerna börjar som själlösa, namnlösa , utslagna stackare - de tar en själ genom att mörda någon och ta dess själ. . De dras sedan in i den mörka staden.

 

[Gamiel]

de tar en själ genom att mörda någon och ta dess själ.

Vad är nyttan med att ha en själ i ditt koncept o hur påverkas en av att ha någon anas själ istället för sin egen?

 

[Caligo]

Vad är nyttan med att ha en själ i ditt koncept o hur påverkas en av att ha någon anas själ istället för sin egen?

Utan själ är man inte "mänsklig". Inget namn utan mer ett djur. Sedan blir man mäktigare ju fler själar man tar. Man levlar av själar - inte guld. Det är ju ett OSRigt spel.

Edit: kom gärna med ideer...

 

[Caligo]

Vad är nyttan med att ha en själ i ditt koncept o hur påverkas en av att ha någon anas själ istället för sin egen?

Man har inte ens grundvärden innan man mördat någon. Mörk Borg och Kult går ju hyfsat långt med våld, sex och droger - finns det nån gräns?

 

[Monokel]

Tror det beror på vilken känsla du vill få fram kring spelbordet. Mörk borg och Kult är bra exempel på mörka spel, men de är väldigt olika i spel.

Mörk borg är mörkt på ett lite kitschigt sätt, där man mer ler åt mörkret än lider av det. Där kan man dra på hur mycket som helst så länge det är med lite glimt i ögat.

Mörkret i Kult kontrasteras av att rollpersonerna ofta lever normala liv i vår värld, och då blir det mörka mycket mer drabbande. Där tycker jag man måste ha lite mer fingertoppskänsla för att det inte ska bli antingen för jobbigt eller lite fånigt med mörkret. Alla möjliga sorters mörker finns i böckerna till spelet, men det är svårt att få med allt på en och samma gång vid spelbordet utan att det blir lite fånigt edge-lordigt istället för skräckigt.

 

[Vitulv]

Det som jag tycker är utmärkande med MÖRK BORGs svärta är att den är med glimten i ögat, och inte edge-lordig. Som Warhammer 40k är det ganska uppenbart satiriskt. Så länge mörkret är roande funkar det, när någon fiskar för mycket efter chockverkan eller försöker vara oironiskt edgy tenderar åtminstone jag att himla med ögonen.

 

[Caligo]

Tror det beror på vilken känsla du vill få fram kring spelbordet. Mörk borg och Kult är bra exempel på mörka spel, men de är väldigt olika i spel.

Mörk borg är mörkt på ett lite kitschigt sätt, där man mer ler åt mörkret än lider av det. Där kan man dra på hur mycket som helst så länge det är med lite glimt i ögat.

Mörkret i Kult kontrasteras av att rollpersonerna ofta lever normala liv i vår värld, och då blir det mörka mycket mer drabbande. Där tycker jag man måste ha lite mer fingertoppskänsla för att det inte ska bli för jobbigt med mörkret. Alla möjliga sorters mörker finns i böckerna till spelet, men det är svårt att få med allt på en och samma gång vid spelbordet.

Mörk Stad blir definitivt mer Mörk Borg än Kult. Mer fläsk. Hellraiser meets Judge Dredd.

 

[Gamiel]

Utan själ är man inte "mänsklig". Inget namn utan mer ett djur. Sedan blir man mäktigare ju fler själar man tar.

Känns som själarna man tar borde påverka en personlighetsmässigt, annars kan man ju lika gärna skriva "livsenergi", eller har du planer att gå faraoniska Egypten med att folk har flera olika själar i sig med olika uppgifter?

Man levlar av själar - inte guld. Det är ju ett OSRigt spel.

Fast är inte det OSR-iga att få Äp av guld? Eller menar du när du skriver "igt" att det är liknande men inte ett OSR spel?

 

[Caligo]

Känns som själarna man tar borde påverka en personlighetsmässigt, annars kan man ju lika gärna skriva "livsenergi", eller har du planer att gå faraoniska Egypten med att folk har flera olika själar i sig med olika uppgifter?


Fast är inte det OSR-iga att få Äp av guld? Eller menar du när du skriver "igt" att det är liknande men inte ett OSR spel?

Jag tänker att man inte behöver speca regelmässigt det med själarna. Och jag tycker det med själarna är en bra anledning till att levla - slipper en massa meta-tjafs

 

[Caligo]

Känns som själarna man tar borde påverka en personlighetsmässigt, annars kan man ju lika gärna skriva "livsenergi", eller har du planer att gå faraoniska Egypten med att folk har flera olika själar i sig med olika uppgifter?


Fast är inte det OSR-iga att få Äp av guld? Eller menar du när du skriver "igt" att det är liknande men inte ett OSR spel?

Hur tänker du själarna kan påverka en personlighetsmässigt?

 

[Gamiel]

Hur tänker du själarna kan påverka en personlighetsmässigt?

I de flesta fantasy världar så är själen där personligheten sitter (ex. spöken är ju själar som inte har gått vidare o brukar ha iallafall delar av sin gamla personlighet kvar om inte allt) om man nu trycker in en själ i sin kropp så borde detta påverka en, speciellt om man nu blir ett namnlöst djur utan en själ. Känns som om man sedan tar in fler själar borde det också påverka en på något sätt.

Sedan blir man mäktigare ju fler själar man tar. Man levlar av själar - inte guld. Det är ju ett OSRigt spel.

Antar att detta är något motståndare också kan göra, absorberar man alla själarna från någon m flera som man besegrar eller bara deras "huvudsjäl"?

Judge Dredd.

När du säger Judge Dredd, vad menar du/fokuserar du på? Antar att det inte menar att i detta mörkmagiska 1800-tals London har polis, jury, domare o bödel sammanslagits till en drakonisk lagman som åker omkring på beväpnade motionscyklar med röststyrda pistoler som kan skjuta vad-tusan-som-än-behövs o utmäter flerårsstraff för nedskräpning, gå mot rött o liknande utan någon godtycklig process.

 

[Caligo]

När du säger Judge Dredd, vad menar du/fokuserar du på? Antar att det inte menar att i detta mörkmagiska 1800-tals London har polis, jury, domare o bödel sammanslagits till en drakonisk lagman som åker omkring på beväpnade motionscyklar med röststyrda pistoler som kan skjuta vad-tusan-som-än-behövs o utmäter flerårsstraff för nedskräpning, gå mot rött o liknande utan någon godtycklig process.

Det finns en hänsynslös inkvisition inspirerad ab bl.a. Judge Dredd. De använder mestadels långsvärd

 

[Caligo]

I de flesta fantasy världar så är själen där personligheten sitter (ex. spöken är ju själar som inte har gått vidare o brukar ha iallafall delar av sin gamla personlighet kvar om inte allt) om man nu trycker in en själ i sin kropp så borde detta påverka en, speciellt om man nu blir ett namnlöst djur utan en själ. Känns som om man sedan tar in fler själar borde det också påverka en på något sätt.

Antar att detta är något motståndare också kan göra, absorberar man alla själarna från någon m flera som man besegrar eller bara deras "huvudsjäl"?

Absolut. Detta är lite nytt koncept i mitt spel men skulle kunna bli en bra krydda. Passar även bra ihop med mytologin.
Finns massa coola referenser. Eldfödd? Highlander? Apocalypse Now? Heroes? Diverse D&D-monster.

 

[Caligo]

Oavsett så är det ju oftast en genuint ond handling att mörda andra människor och ta deras själar. Fast att gå runt och mörda vättar och ta deras guld...

 

[Caligo]

Det som jag tycker är utmärkande med MÖRK BORGs svärta är att den är med glimten i ögat, och inte edge-lordig. Som Warhammer 40k är det ganska uppenbart satiriskt. Så länge mörkret är roande funkar det, när någon fiskar för mycket efter chockverkan eller försöker vara oironiskt edgy tenderar åtminstone jag att himla med ögonen.

Jag kan nog hålla med dig. Som Kult? Och nordic noir bygger ju ibland på chockverkan.

 

[Leon]

Mörk Souls: Highlander låter ju svincoolt. Håller med om att du nog behöver något för att balansera upp svärtan. Kanske finns det en gnutta hopp kvar i världen som RP försöker rädda?

Du nämner 1800-talets london, men borde det inte vara mer Imrryr?

 

[guldfink]

Jag tänker att man inte behöver speca regelmässigt det med själarna. Och jag tycker det med själarna är en bra anledning till att levla - slipper en massa meta-tjafs

Nu skriver du visserligen att du inte vill speca själarna regelmässigt, men jag tycker att det har potential att kunna bli kul, så jag delar med mig av ett frö.

Jag tänker typ att varje RP har en D6-tabell med olika personlighetsdrag som kan komma fram i samband med att hen utför handlingar. Exempel:

1: Blodtörstig
2: Karismatisk
3: Blyg
4: Entusiastisk
5: Feg
6: Svartsjuk

Varje gång spelaren slår ett slag för att lyckas med något slås också en T6 på tabellen. Resultatet modifierar sedan handlingsslaget. Blodtörstig kanske exempelvis ger en positiv modifikation i strid, men inte i sociala situationer.

När RPn slukar en själ ersätts ett av personlighetsdragen med något från den slukade själen. Kanske börjar RP med en tom personlighetstabell, och har därmed större möjlighet att förutse utfallet av sina handlingar, men i takt med att hen blir mäktigare blir hen också vildare och mer oförutsägbar.

 

[Gamiel]

Det finns en hänsynslös inkvisition inspirerad ab bl.a. Judge Dredd. De använder mestadels långsvärd

Borde ha ett annat namn än "inkvisition". Inkvisitionen är något som vidskepliga o barbariska katoliker har, inte upplysta och civiliserade anglikanska-lutheraner ( ).

 

[Leon]

Bör det inte utspela sig i Londra?