shadow_UBBT
Warrior
Jag tänkte passa på och slänga lite skrönor omkring mig, jag tror inte att ni blir för sura på mig.
När jag i sjuan började jag spela rollspel. Drakar och Demoner. Kanske ett år senare började skriva på mitt eget rollspel som utspelade sig på en annan värld och var lite mörk framtid, efter katastrofen inspirerat. Det fick snart namnet Mörkrets tider. Jag skrev det för hand och ritade några få bilder på raserna varav jag kom på alla själv (förutom människa som jag stal från verkligheten).
Både världen och och regelsystemet var så simpelt så vi hade otroligt roligt att spela det spelet sedan. Det kunde komma upp situationer som jag inte alls hade tänkt på tidigare men det skötta man så lätt med:
"Vad kan de vara baserat på då?"
"Styrka kanske..."
"Åkej! Slå ett styrkeslag med... -2"
Och sedan var det problemet löst.
Likaså var världen så löst beskriven att jag kunde hitta på precis vilka äventyr som hellst och eftersom mina spelare inte kände till hur jag tänkt mig världen kunde de alldrig säga ifrån även om jag gick ifrån grundbilden.
Vad jag tycker att vi kan lära oss av det här är att man inte alltid behöver göra välgenomtänkta spel för att de skall bli bra. Vi hade nästan roligare än någon gång innan när vi spelade mörkrets tider och jag har ännu reglerna kvar.
En annan sak jag vill påpeka om mörkrets tider var fummelsystemet. Det var ju DoD inspirerat så man slåg 1T20 och slog man tjugo fummlade man. Vad det dock stod i reglerna var: "Slår man tjugo fummlar man. SL bestämmer vad som händer men det måsste vara något dåligt för spelaren." Notera att det stod spelaren. Därför så bestämde vi tidigt att när man fummlade fick man göra tio armhävningar. Visst blev det jobbigt för spelledaren som slog kanske tre eller fyra gånger fler slag än spelarna men oj va kul vi hade. Om alla rollspelare började använda det systemet så skulle alla rollspelare snart vara skitkralliga.
Jag hoppas ni orkade läsa allt. Hej från mig.
Shadow -2001 (I'm not as think as you drunk I am)
När jag i sjuan började jag spela rollspel. Drakar och Demoner. Kanske ett år senare började skriva på mitt eget rollspel som utspelade sig på en annan värld och var lite mörk framtid, efter katastrofen inspirerat. Det fick snart namnet Mörkrets tider. Jag skrev det för hand och ritade några få bilder på raserna varav jag kom på alla själv (förutom människa som jag stal från verkligheten).
Både världen och och regelsystemet var så simpelt så vi hade otroligt roligt att spela det spelet sedan. Det kunde komma upp situationer som jag inte alls hade tänkt på tidigare men det skötta man så lätt med:
"Vad kan de vara baserat på då?"
"Styrka kanske..."
"Åkej! Slå ett styrkeslag med... -2"
Och sedan var det problemet löst.
Likaså var världen så löst beskriven att jag kunde hitta på precis vilka äventyr som hellst och eftersom mina spelare inte kände till hur jag tänkt mig världen kunde de alldrig säga ifrån även om jag gick ifrån grundbilden.
Vad jag tycker att vi kan lära oss av det här är att man inte alltid behöver göra välgenomtänkta spel för att de skall bli bra. Vi hade nästan roligare än någon gång innan när vi spelade mörkrets tider och jag har ännu reglerna kvar.
En annan sak jag vill påpeka om mörkrets tider var fummelsystemet. Det var ju DoD inspirerat så man slåg 1T20 och slog man tjugo fummlade man. Vad det dock stod i reglerna var: "Slår man tjugo fummlar man. SL bestämmer vad som händer men det måsste vara något dåligt för spelaren." Notera att det stod spelaren. Därför så bestämde vi tidigt att när man fummlade fick man göra tio armhävningar. Visst blev det jobbigt för spelledaren som slog kanske tre eller fyra gånger fler slag än spelarna men oj va kul vi hade. Om alla rollspelare började använda det systemet så skulle alla rollspelare snart vara skitkralliga.
Jag hoppas ni orkade läsa allt. Hej från mig.
Shadow -2001 (I'm not as think as you drunk I am)