Jag är emot hur t.ex. magiker hanteras i både spel som ADD/D&D men även i DoD. Magiker skall (tydligen) vara väldigt dåliga i början av sina karriärer (om man ser ur ett spelarperspektiv) för att sedan när man tagit sig igenom "hundåren" är vida överlägsen alla andra olika former av yrken (eller vad man nu vill kalla det). Att balansera magikern som företeelse med att de är dåliga i början och sen supermäktiga i slutet av sin karriär och då, om man slår ut det som en helhet, är ungefär lika mäktiga och tuffa som resternade yrken/klasser är helt fel väg att gå.
Jag är en fan av balans i spelen så jag tycker att varje yrke borde vid en given tidpunkt i en rollpersons karriär vara ungefär (millimeterrättvisa är inget självändamål) likvärdiga.
Efter denna lilla rant om hur magiker hanteras och hur jag tycker att man bör hantera dem i rollspel så till mer konkreta saker.
1. Känsla
Jag ogillar när magi blir alldagligt. Och egentligen om man tillåter spelare att vara fullfjädrade magiker och läsa in sig på alla detaljer om magi och hur det kan påverka världen så tar man bort mystiken med magi. Detta tve-eggade svärd är väldigt svårt att hantera i rollspel och jag har ingen patentlösning på hur man skall gå till väga? Men jag vill i rollspel att magin skall kännas mystisk, lite otillgänglig, svårkontrollerbar och lite avlägsen. Detta får man allra bäst till om spelarna INTE får vara magiker utan man kan som SL lätt kontrollera hur magiker agerar och vad spelarna ser av magin.
2. Balans
Magiska effekter skall INTE vara spelförstörande. Inte ens på höga nivåer. Typiska spelförsörande besvärjelser är Teleportera, Telepati (lögndetektor), Osynlighet osv. Jag är en förespråkare av lite mer låg fantasy och blandar man då inte effekter som man inte kan skydda sig mot utan avancerade magiska skydd så blir tom. enkel magi väldigt mäktigt (och då är det åter igen frågan om det är lämpligt att lägga denna makt i en spelares händer). Så istället för osynlighet kanske en magiker kan göra sig dunkel eller lätt genomskinlig som ger en bonus på smyga/gömma sig och liknande. Det samma gäller för besvärjelser som ger skada. I t.ex. D&D blir ju magiker så väldigt mycket bättre än krigare i strid efter ett tag då deras besvärjelsers skador multipliceras med deras level. Bättre då med en lägre statisk skada men att varaktigheten är längre på besvärjelsen så magikern kan utföra handlingar som gör skada i flera rundor med en enda applikation av en besvärjelse.
Alltså tycker jag att magiker inte nödvändigtvis behöver vara så mycket sämre (lägre HP, sämre på att träffa osv.) än andra yrken vilket ofta är fallet. Utan de kan vara lite sämre än andra yrkeskategorier men ha besvärjelser som ger dem en extra udd under viss tid.
3. Uppdelning
Magi bör vara uppdelad i någon form av skolor. Själv gillar jag magi som utgörs av cirklar, ord eller mystiska symboler (Symbolisten i DoD eller Palladiums Summoners eller Diabolister är bra exempel på detta även om systemet i Palladium är ganska dåligt). MEN det bör inte bli för många alternativ utan att reducera det hela till ett fåtal olika varianter av magi som sedan genom olika besvärjelser kan diversifiera sig tror jag är bra. Alternativt att man har en uppdelning i ett fåtal former av magi men med ett flertal yrken som har olika syn på och användande av magi. Exempel: magi delas upp i skrivande, direkt, alkemi och föremål. En häxa kan välja att fokusera på alkemi och utgöra häxan som står med sin kittel och brygger elexir men lika gärna fokusera på direkt magi och förvandla folk till grodor. Så inom samma yrke kan man få diversifiering.
Så jag skulle alltså vilja ha en magiker som inte är en komplett mes direkt efter rollpersonsskapande (vilket ofta är fallet i de flesta rollspel jag har spelat) för att sedan bli oerhört mäktig när tillräckligt med tid/XP har utspelats/utdelats. Utan istället en magiker som är lite tuffare i början men inte har en progression som skjuter i taket 10 ggr snabbare än andra yrkeskategorier. Besvärjelsers effekter skall inte förstöra spelet och äventyr utan ge en air av mystik till världen. En magiker skall inte heller kunna ta rollen av alla andra yrkeskategorier med alltför mäktiga besvärjelser (vad är nyttan av en tjuv i gruppen när en magiker med en ganska enkel handvändning kan öppna alla dörrar (även magiska) utan chans att misslyckas t.ex.) utan besvärjelserna bör ge bonusar på vad man vill uppnå (för att köra på ovanstående exempel så kan en magiker genom en besvärjelse öka sin chans att dyrka ett lås men inte automatiskt lyckas genom sin besvärjelse).
Hmm, blev lite osammanhängade på slutet men ni förstår kanske vad jag siktar efter?!
C.
