Tony.Meijer
Ärketeknomantiker
Tjo,
Nedan följer ett exempel på ett fenomen, kom gärna med åsikter om upplägget:
Hur man handlar
Vad som är annorlunda: I dag så är gängse kutym att man går in i en affär, tittar runt, plockar det man vill ha om man vill ha något, betalar för det och går därifrån. Det är inte riktigt så det fungerar under 1700-talet. Det finns i praktiken tre sätt att handla, varav det vanligaste är via månglare. Dessa är antingen kringvandrandande försäljare i städerna (i regel säljer dessa matvaror, hö, olika former av pamfletter, tryck och annat som är enkelt att transportera) eller genom torgförsäljare som torgdagar står på sagda torg och genomför försäljning (i regel är dessa slaktare, bagare, krukmakare och så vidare, dvs hantverkare som kan tillverka dussinvaror).
De andra två är via lucka eller i butik. Via lucka är helt enkelt att någon har en liten lokal där denne kan öppna en lucka ut mot gatan och säljer nästan uteslutande olika former av matvaror, framför allt varma sådana. Det andra är via butik, vilket är ännu lite speciellare.
Kutymen är att går du in i en affär så ska du handla något, det är väldigt oartigt att inte göra det. Det mesta handtillverkas också, vilket gör att väntetiden för exempelvis vapen, kläder, olika former av smide, klockor, snickeri och läderhantverk kan vara veckor och till och med månader med ett visst pyssel för att få det man verkligen vill ha. I regel så börjar ett köp långt innan du går in i en butik, där man lyssnar av vilken hantverkare i området som är hederlig, ger ett bra pris och levererar i tid.
Pengar har i regel högt värde, vilket leder till att vardagshandlande är svårt, det är lite som att den minsta valören är 1000 kr, det gör det svårt att handla en limpa. De flesta handlare använder helt enkelt kredit för de personer de känner igen.
Pantbanker är väldigt vanliga och används konstant. Dessa, tillsammans med vapensmeder har i paris kravet på sig att föra bok över vilka som de säljer eldhandvapen till, men det är det lite sisådär med.
Hur det kan användas i spel:
Det finns två sätt som det kan användas i spel, nämligen för att bygga en känsla av normalitet i relation till skräckelementen och dels för att man kan få ledtrådar via det här.
Exempel på ledtrådar är att butiksägare i regel känner igen eller i varje fall kan ge signalement på personer som handlat hos dem, utländska mynt lägger man märke till och kommer ihåg, de flesta hantverkare av ett skrå kan säga vem som tillverkat något givet att de tillhör samma skrå (eller i varje fall ge de sannolikaste kandidaterna baserat på hantverksskicklighet).
Exempel:
(Dessa tenderar att ta lite tid och plats och jag ville komma ut med det här hyggligt snabbt, så jag struntade i det för att få höra kommentarer på texten).
Referenser:
"Den europeiska varu- och kreditmarknaden under 1700-talet : handel och sjöfart med Göteborg som utgångspunkt" av Magnus Andersson
"The Bourgeoisie in 18th-Century France" av Elinor Barber
"Fashionable Encounters: Perspectives and trends in textile and dress in the Early Modern Nordic World" av Tove Engelhardt Mathiassen, Marie-Louise Nosch, Maj Ringgaard, Kirsten Toftegaard
"Civilization and Capitalism, 15th-18th Century: The wheels of commerce" av Fernand Braudel
?Åsikter på den?
Nedan följer ett exempel på ett fenomen, kom gärna med åsikter om upplägget:
Hur man handlar
Vad som är annorlunda: I dag så är gängse kutym att man går in i en affär, tittar runt, plockar det man vill ha om man vill ha något, betalar för det och går därifrån. Det är inte riktigt så det fungerar under 1700-talet. Det finns i praktiken tre sätt att handla, varav det vanligaste är via månglare. Dessa är antingen kringvandrandande försäljare i städerna (i regel säljer dessa matvaror, hö, olika former av pamfletter, tryck och annat som är enkelt att transportera) eller genom torgförsäljare som torgdagar står på sagda torg och genomför försäljning (i regel är dessa slaktare, bagare, krukmakare och så vidare, dvs hantverkare som kan tillverka dussinvaror).
De andra två är via lucka eller i butik. Via lucka är helt enkelt att någon har en liten lokal där denne kan öppna en lucka ut mot gatan och säljer nästan uteslutande olika former av matvaror, framför allt varma sådana. Det andra är via butik, vilket är ännu lite speciellare.
Kutymen är att går du in i en affär så ska du handla något, det är väldigt oartigt att inte göra det. Det mesta handtillverkas också, vilket gör att väntetiden för exempelvis vapen, kläder, olika former av smide, klockor, snickeri och läderhantverk kan vara veckor och till och med månader med ett visst pyssel för att få det man verkligen vill ha. I regel så börjar ett köp långt innan du går in i en butik, där man lyssnar av vilken hantverkare i området som är hederlig, ger ett bra pris och levererar i tid.
Pengar har i regel högt värde, vilket leder till att vardagshandlande är svårt, det är lite som att den minsta valören är 1000 kr, det gör det svårt att handla en limpa. De flesta handlare använder helt enkelt kredit för de personer de känner igen.
Pantbanker är väldigt vanliga och används konstant. Dessa, tillsammans med vapensmeder har i paris kravet på sig att föra bok över vilka som de säljer eldhandvapen till, men det är det lite sisådär med.
Hur det kan användas i spel:
Det finns två sätt som det kan användas i spel, nämligen för att bygga en känsla av normalitet i relation till skräckelementen och dels för att man kan få ledtrådar via det här.
Exempel på ledtrådar är att butiksägare i regel känner igen eller i varje fall kan ge signalement på personer som handlat hos dem, utländska mynt lägger man märke till och kommer ihåg, de flesta hantverkare av ett skrå kan säga vem som tillverkat något givet att de tillhör samma skrå (eller i varje fall ge de sannolikaste kandidaterna baserat på hantverksskicklighet).
Exempel:
(Dessa tenderar att ta lite tid och plats och jag ville komma ut med det här hyggligt snabbt, så jag struntade i det för att få höra kommentarer på texten).
Referenser:
"Den europeiska varu- och kreditmarknaden under 1700-talet : handel och sjöfart med Göteborg som utgångspunkt" av Magnus Andersson
"The Bourgeoisie in 18th-Century France" av Elinor Barber
"Fashionable Encounters: Perspectives and trends in textile and dress in the Early Modern Nordic World" av Tove Engelhardt Mathiassen, Marie-Louise Nosch, Maj Ringgaard, Kirsten Toftegaard
"Civilization and Capitalism, 15th-18th Century: The wheels of commerce" av Fernand Braudel
?Åsikter på den?