Nekromanti Masque och kvinnor på 1740-talet

[w176]

Lyft fram att kvinnor på den här tiden yrkesarbetade vid sin man sida i de flesta yrken. Vilket även gällde alla hemmavarande barn i familjen gamla nog attt göra nytta.

Skomakare, och skomakarfrun. Murare och mursmäckan. Bryggare och bryggarfrun. Smeden och smedsfrun. Värdshusvärden och värdshusfrun. Prästen och prästfrun. Jägmästaren och jägmästarfrun.

Att kvinnas plats var i hemmet och tog hand om barnen kom först senare, när man slutade bo i storfamiljer. Det var främst den äldre generationen och äldre barn som tog hand om barnen.

Del för att man inte gjorde samma uppdelning mellan hem och arbetsplats som vi gör nu. Och inte samma uppdelning mellan hushållaarbere och arbete. Det fanns bara en massa arbete som måste göras.

 

[Mundo]

Alternativt kan man presentera lite kampanjmiljöer där kvinnor blir de mer intressanta aktörerna, såsom intrigerande hovmiljöer etc.

Du ser inte problemet med det uttalandet?

Nej? Många klassiska rollspel har fokus på hav, resor, urskogar och svärdsfäktning. Miljöer där inte kvinnor deltog särskilt mycket under sjuttonhundratalet.
Jag tänkte att man i en sektion av boken kunde presentera olika kampanjmiljöer, och ta upp ett flertal olika där även kvinnor kan delta utan att det blir väldigt forcerat ur en historisk synpunkt.

Kanske blev något missförstånd någonstans, men jag förstår inte riktigt problemet med uttalandet. ^_^

Tror att Tony menade att det inte är genus-PK att peka ut intrigerande miljöer som speciellt intressanta för kvinnliga RP. Eller nåt.

Haha, min tanke var mer att det i Mundos första mening lät som om det inte var något problem för kvinnliga rp att göra vad som helst, för att två paragrafer senare säga att man kan göra grejer som sådana passar för lät lite... intressant

Syftade mer på att det var två olika alternativ beroende på hur "historisk" du vill göra miljön.

Vill du göra den helt realistisk bör du presentera olika kampanjmiljöer. Vill du göra en lite mindre snäv kan man låta kvinnor göra lite vad som.

Min tanke med intigrerande hov var inte en tro om att en person med en vagina istället för en penis är bättre på att ljuga. Det var mer en tanke på att adelskvinnor, älskarinnor och liknande kunde utöva stort inflytande trots sitt kön, vilket ju hände flera gånger i Frankrike.

 

[Svarte Faraonen]

Att kvinnas plats var i hemmet och tog hand om barnen kom först senare, när man slutade bo i storfamiljer. Det var främst den äldre generationen och äldre barn som tog hand om barnen.

Del för att man inte gjorde samma uppdelning mellan hem och arbetsplats som vi gör nu. Och inte samma uppdelning mellan hushållaarbere och arbete. Det fanns bara en massa arbete som måste göras.

Det här är historiskt sett väldigt viktigt. Glöm allt vad hemmafruideal heter -- de är en produkt av industrialismens förändringar av köns- och arbetsmönstren. Likaså är inte distinktionen mellan offentlig och privat sfär (och därmed också indelningen i var man och kvinna hör hemma) lika klar som den skulle bli i 1800-talets borgerliga samhälle. Den lutherska katekesens hustavla, enligt vilken kvinnor, barn och tjänstefolk skulle lyda sin husbonde, finns dock ändå högst närvarande i protestantiska samhällen (jag har sämre koll på motsvarande mekanismer i de katolska och ortodoxa delarna av Europa).

En annan intressant sak att tänka på är att 1700-talet utgör en övergång mellan den tidigare enkönsmodellen (enligt vilken kvinnan mer eller mindre var en outvecklad man) och den senare tvåkönsmodellen (i vilken mannen och kvinnan ses som komplementära men i grunden väsensskilda) -- Thomas Laqueurs "Om könens uppkomst" utgör det klassiska verket på det här ämnet (Wikipedias artikel på ämnet förklarar också en del).

 

[Korpen]

Den lutherska katekesens hustavla, enligt vilken kvinnor, barn och tjänstefolk skulle lyda sin husbonde, finns dock ändå högst närvarande i protestantiska samhällen (jag har sämre koll på motsvarande mekanismer i de katolska och ortodoxa delarna av Europa).

Det finn viss logik i det, eftersom famlijen utåt var en enhet så är det inte så konstigt att den som är ansvarig för familjemedlemmarna också har viss makt över dem.

Någon föreläsare någon gång föreslog att man ska tänka på familjer förr lite på samma sätt som vi ser på företag idag.