Nekromanti Masque - Synen på vetenskap

[Tony.Meijer]

Hej,
jag har skrivit lite på vetenskaps-förklarings kapitlet till Masque, dvs kapitlet som skall förklara den kontemporära synen på vetenskap a 1740 och jag tänkte göra den i brevform. Här är vad jag har skrivit hittills:

Käre François,
Er exil har, för evigt känns det som, jagat bort den drivande
rationella och intellektuella rösten från Paris salonger. Hur är
miljön i Toulon och än viktigare, när sker Ert återvändande?

Här händer det, trots Er frånvaro, mycket. Hans Majestät
har beslutat sig för att utöka akademin under hösten och öppna
upp den kungliga trädgården för populasen och det talas även om
att hålla publika föreläsningar där. Jag vet, det låter otroligt
men Etienne Daguesseau, den korta stropiga herren som brukade
frekventera Marguerites tillställningar, påstår i varje fall så.

Rene återkomm för en vecka sedan från tyskland och höll igår en
föreläsning om vad Preussarna kallar rationell kemi och jag tror
att Han har gått och blivit deist. Den rationella kemin är väldigt
intressant, ety den utgår från ett ämne som kallas flogiston,
vilket, vid förbränning, avgår ur det förbrunna och därigenom
förstår vi varför vissa ämnen brinner starkt (ämnen med mycket
flogiston) och vissa brinner svagt (ämnen med lite flogiston).
Etienne kallar det alkemi och det sägs att det gör alkemi-gillet
också, men jag håller inte med, alkemister förklarar aldrig
något, men flogiston gör det.

Buffon sägs också vara Hans Majestät Konungens favorit för
platsen som Lektor över den Kungliga trädgården, och som Er
eviga bundsförvant har jag sätt till att placera Er kusin Valery
som Buffons sekreterares vän. Buffon ifrågasatte nyligen också
Demolays idéer om hur vattenerosion skapar berg, till förmån
för sin egen teori, i vilken Han tänker sig att en komet träffade
solen och slog bort delar av denna, vilka sedan kallnade och
blev till planeter. Salomé är eld och lågor över tanken, men jag
sällar mig nog till Demolay.

Med ömma tankar,
Marie Hardonet


Några åsikter? Vilka fler ämnen skall jag ta upp? Jag funderar på Medicin, biologi och palentologi, men har ni några önskemål?

Har ni några åsikter på texten?

 

[Sapient]

Har lite synpåunkter på enstaka saker i brevet, som jag meddelar nedan. I övrigt tycker jag det var bra skrivet och lyckas fånga den tidsanda som du tycks vara ute efter på ett helt okej sätt.

För enkelthets skull använder jag inte citat, utan kursiverar det som är citat istället.


Ditt exil

Det heter "Din exil", då exil är genus utrum. Men tidsmässigt kanske det snarare bör stå "Er exil" (på samma sätt som "Ert återvändande" osv.)?

drivit bort den drivande

Känns som en liten stilgroda, med den upprepningen av samma ord i två näraliggand ebetydelser. Kan naturligtvis vara kvar, om det är önskvärt (kanske om det säger något om skribenten?) men annars kanske "förjagat den drivande..." eller så?

Ert frånfälle

Skriver han till en ande? "Frånfälle" betyder att vederbörande dött. "I Er frånvaro", "under er bortvaro" eller något liknande.

Den rationella kemin är dock väldigt intressant, den utgår från ett ämne som kallas flogiston och när vi bränner något så förlorar ämnet sitt flogiston och det är därför som vissa material brinner starkt, material med mycket flogiston, och vissa brinner svagt, material med lite flogiston.

Meningen känns lite rörig - det är visserligen tidstypiskt med långa meningar, men ordningen och separationen av bisatserna måste nog vara något mer precis. Det kan t.ex. förtydligas om du inramar de bägge "förklaringarna" ("material med mycket flogiston" resp. "lite" - med tankstreck, som inskjutna satser till skillnader från de andra mer "löpande" och av kommatecken åtskilda satserna. Eller kanske parenteser?

Och kanske med lite fler "ordningsmarkörer" i texten, så här:

Den rationella kemin är väldigt intressant, ety den utgår från ett ämne som kallas flogiston, vilket, vid förbränning, avgår ur det förbrunna och därigenom förstår vi varför vissa material brinner starkt (material med mycket flogiston) och vissa brinner svagt (material med lite flogiston).

Användandet av "material" känns dock här ganska modern. I äldre tid (och tidigt 1700-tal borde nog räknas dit, tror jag) användes det mest som i "detta är mitt arbetsmaterial" och liknande, inte i den abstrakta meningen du använder det. (Tror jag, som sagt., Har inte kollat upp detta.) Men i vilket fall skulle kanske en synonym (i kontexten) som "stoff", "mineralier", "jordarter" kunde kanske kännas ännu mer tidsanpassad?


Buffon ifrågasatte Demolays ideer om hur vattenerosion skapar berg nyligen också med sin egen teori, Han tänker sig att en komet träffade solen och slog bort delar av denna som sedan kallnade och blev till planeter.

Även här kan det bli lite svårt att följa, så jag rekommenderar följande omskrivning:

Buffon ifrågasatte nyligen också Demolays idéer om hur vattenerosion skapar berg nyligen, till förmån för sin egen teori, i vilken Han tänker sig att en komet träffade solen och slog bort delar av denna, vilka sedan kallnade och blev till planeter.


men jag ställer mig nog till Demolay.

jag tror verbet du säker är "sällar", "jag sällar mig till Demolay".
(Nämligen från samma stamm som i "sällskap".)

Några åsikter? Vilka fler ämnen skall jag ta upp? Jag funderar på Medicin, biologi och palentologi, men har ni några önskemål?

Paleontologi kom senare (i Fr. framför allt med Cuvier och den komparativa anatomin, kring sekelskiftet mot 1800). 1740 är dessvärre också en smula för tidigt för "Mesmerismen"... (Men läs gärna om den, och "vitalismen", för att få en god bild av tillståndet i den "medicinska vetenskapen" vid den tiden...)

Men medicinska rön i samtiden var ju t.ex. att kunskapen om blodomloppet och andningen (beskrivna under slutet av 1600-talet) började slå igenom och leda till nya slutsatser, inokulering (eller ympning) mot smittkoppor (en primtiv form av vaccinering) provades och att kirurgin utvecklades (även om den fortfarande betraktades som en lite sämre kusin till medicinen..) Där finns så klart mycket att hämta, särskilt ihop med vitalismen (även om du då kanske får tidigarelägga dess egentliga uppkomst en smula).

 

[Tony.Meijer]

Har lite synpåunkter på enstaka saker i brevet, som jag meddelar nedan. I övrigt tycker jag det var bra skrivet och lyckas fånga den tidsanda som du tycks vara ute efter på ett helt okej sätt.

Tackar, har du några tips på hur jag kan fånga tidsandan bättre?
(Jag ändrade på det du föreslog, tack så mycket för dessa)

Paleontologi kom senare (i Fr. framför allt med Cuvier och den komparativa anatomin, kring sekelskiftet mot 1800). 1740 är dessvärre också en smula för tidigt för "Mesmerismen"... (Men läs gärna om den, och "vitalismen", för att få en god bild av tillståndet i den "medicinska vetenskapen" vid den tiden...)

My bad, Jag hade fått för mig att Cuvier var skiftet 1600-1700 tal, inte 1700-1800 tal.

Jo, när det kommer till medicinsk "vetenskap" så tänkte jag mest på deras galna teorier över hur embryon "växer" till människor och hur människor funkar.

Men medicinska rön i samtiden var ju t.ex. att kunskapen om blodomloppet och andningen (beskrivna under slutet av 1600-talet) började slå igenom och leda till nya slutsatser, inokulering (eller ympning) mot smittkoppor (en primtiv form av vaccinering) provades och att kirurgin utvecklades (även om den fortfarande betraktades som en lite sämre kusin till medicinen..) Där finns så klart mycket att hämta, särskilt ihop med vitalismen (även om du då kanske får tidigarelägga dess egentliga uppkomst en smula).

Tja, att tidigarelägga viss forskning är något jag redan gjort (både Buffon och Demolay fanns ju, även om Buffon publicerade sina ideer under slutet av 1740-talet) även om det inte är implaucibla tids-förskjutningar. Oavsett så ska jag ta och titta på Vitalismen (jag har fått för mig att jag har läst om det, men jag behöver uppenbarligen påminna mig).

Tack återigen för allt rättande och alla andra tips.

 

[Tony.Meijer]

Jag funderar på att lägga in följande:
-----
Fader Projet svarade på Buffons föreläsning med en egen, som handlade om hur foster växer och Han repeterar Malebranches
ide om att kvinnlig sperma innehåller små människor som
sedan växer. Buffon var inte sen att svara med en in promptu
föreläsning direkt efter den stolta Faderns, där Han antyde att
kvinnor har en sorts gjutform där manlig och kvinnlig sperma
blandas och skapar människan. Jag tycker det låter som
Descartes fermenteringsteori, men jag väntar med spänning
på Er tolkning.
-----

Medicin tänker jag nog skriva ett eget kapitel för, det kan kanske vara intressant, vad tror vi om det?

 

[Radioaktiv]

Diderot och d'Alembert borde få finnas med.

Ifall du vill ha mer obskyrt så fanns till exempel danna gubbe: Bourgelat . Han skulle kunna komma in som en lite småburdus lantis som bara pratar om djur, han var ju trots allt veterinär.

Jean-Jaques var chronobiolog, astronom och geofysiker och franska vetenskapsakademiens permanenta sekreterare 1741-43.

French Academy of science är säkert intressant. Du har säkert läst den sidan redan.

Denna tjommen skall ha varit så populär att enbart Voltaire skall gå och jämföra med honom. Permanent sekreterare i vetenskapsakademien 1697-1740.

Letar vidare...

 

[Radioaktiv]

Jag gillar verkligen idén om att ha det i brevform. Skall det alltid vara samma personer som brevväxlar?

Personen som inte är i Paris längre, kan han inte resa runt i till exempel Tyskland eller Italien, kanske till och med England och skriva om vetenskapen där?

Jag vet i och för sig inte hur långt du tänkte göra kapitlet. Jag skulle vilja ha en hel bok om vetenskap i det formatet.

 

[Tony.Meijer]

Jag gillar verkligen idén om att ha det i brevform. Skall det alltid vara samma personer som brevväxlar?

Nä, jag tänkte låta varje underkapitel i världsbeskrivningsdelen vara ett nytt brev.

Personen som inte är i Paris längre, kan han inte resa runt i till exempel Tyskland eller Italien, kanske till och med England och skriva om vetenskapen där?

Det är absolut en tanke, Tyskarna var mest intresserad av vad de kallade minerologi och England var... isolerat på vissa vis.

Jag vet i och för sig inte hur långt du tänkte göra kapitlet. Jag skulle vilja ha en hel bok om vetenskap i det formatet.

Haha, tja, det råkar vara ett rollspel vet du
Men resten av det kommer att handla om samtiden snarare än vetenskap, i varje fall så är det planen.

 

[Radioaktiv]

Låter som att detta kommer att bli hur bra som helst.

Här förresten, kom att tänka på denna bilden när jag läste ditt brev också: En fågel och en luftpump från 1768

Jo ja det råkar vara ett rollspel... Men man kan väl önska?

 

[Svarte Faraonen]

La Mettrie och hans L'homme machine kan vara intressant att ta upp som ett exempel på materialism och mekanism i världsuppfattningen. På samma ämne kan Diderots Le rêve de D'Alembert vara intressant, både som en beskrivning av 1700-talsuppfattningar av livets uppkomst och som en skildring av hur man kunde skriva en vetenskaplig redogörelse vid denna tid (den skiljer sig drastiskt från hur det skulle göras idag).

 

[Tony.Meijer]

Låter som att detta kommer att bli hur bra som helst.

Haha, nja, blir det bättre än Götterdämmerung blir jag nöjd

Här förresten, kom att tänka på denna bilden när jag läste ditt brev också: En fågel och en luftpump från 1768

Ahhh, nice. Jag velar som vanligt med om jag ska köra internal art'en som oljemålningar eller sketcher...

Jo ja det råkar vara ett rollspel... Men man kan väl önska?

Ja, det är ju förstås sant

 

[Tony.Meijer]

La Mettrie och hans L'homme machine kan vara intressant att ta upp som ett exempel på materialism och mekanism i världsuppfattningen. På samma ämne kan Diderots Le rêve de D'Alembert vara intressant, både som en beskrivning av 1700-talsuppfattningar av livets uppkomst och som en skildring av hur man kunde skriva en vetenskaplig redogörelse vid denna tid (den skiljer sig drastiskt från hur det skulle göras idag).

Tackar tackar.