Han said:
Pilbågar i händerna på en skicklig skytt var snabbare än så. 10-15, snarare.
Det där låter som siffror från slagfält, där de bara sköt utan att sikta. Men jag kan ha fel, så jag backar gärna.
Jag minns inte vilka böcker jag läste om medeltida strid så jag har inga källor. Hemma har jag dock dem nedskrivna.
/
Han som tycker det låter kort med sex sekunder per skott
Det engelska bågskyttarna under hundra års kriget var yrkessoldater och rekryterades till speciella kompanier. Ett krav som fanns för att bli rekryterad var att en skytt skulle kunna skjuta runt ett dussin pilar och träffa en måltavla på 100 yards under en minut. (Rekryterarna hade speciella sånger och ramsor de sjöng för att ta tiden. Lite coolt!)
Cybot said:
P.S: En fördel till för långbågen är att ett armborst förlorar mycket av sin kraft vid fuktigt väder. Bågar förlorar också en viss kraft, men inte i närheten av vad ett armborst gör.
Det främst skälet till detta är att du kan stränga av en båge om det börjar regna medan strängen på ett armborst sitter fast i konstruktionen.
Till exempel ett av de främsta skälen till att de italienska armborstskyttarna i Crecy misslyckades så total var att det hade regnat precis innan slaget så deras armborst hade förlorat en stor del av sin effektivitet medan de engelska bågskyttarna hade skyddat sina strängar genom att lägga dem under sina hjälmar så att när slaget började kunde de spänna sina bågar med torra strängar.
Pendragon said:
Utöver precision kan det vara värt att notera att man blir jävligt trött av att skjuta en någorlunda kraftig båge så fort. Många armbortstyper spänns med hjälp av ben- och ryggmuskler och sprider således ut arbetet.
Så på det stora hela (utspritt över ett par timmars fältslag) vet jag inte om bågar har en enormt stor fördel i eldhastighet över armborst, men en grupp skickliga bågskyttar kan under korta perioder slänga en helt monstruös mängd pilar på fienden.
/Joel
Värt att notera att under ett medeltida fältslag så sköt man inte kontinuerligt utan utan anfallen kom i vågar vilket gav skyttarna gott om tid att vila.
Vad gäller mängden pilar så nämner många samtida krönikor hur himlen mörknade av molnen av pilar.
Det var ungefär 9000 engelska bågskyttar vid Crecy. (Man vet inte säker hur många men 900 är den siffra man får om man lägger ihop alla uppskattningar.)
I ett fält slag så sköt en skytt runt 8-10 pilar i minuten säg i genomsnitt 9. 9X9000 = 90 000. Under de ungefär två minuter det tar ett anfall att passera genom bågarnas räckvidd så regnar det nästan 200 000 pilar över anfallarna.
Värt att notera att en bågskytte började slagen med ca. 60 pilar och fast än de fick nya pilar från trossen flera gånger så så fick bågskyttarna slut på pilar vid både Crecy och Poiters innan de slagen var helt över.
Det är en nästan ofattbar mängd pilar som användes under ett fältslag.
Draugen said:
Det här kanske är totalt ointressant för dig, men det skadar ju inte att posta en länk så kan du själv välja att läsa eller ej.
Det är möjligt att texten innehåller sakfel, jag är ingen bågexpert, men den tar upp en sak som jag tycker är totalt ûber coolt, och det är att den Mongoliska komposit bågen inte överträffades av något projektilvapen förens på 1800-talet. Det säger en del!
Ytterligare argument till varför bågen är coolare än armborstet!
Nåväl,
Tror inte det går att säga vilken båge som var bäst av den mongoliska och den engelska bågen. Den engelska var klart kraftfullare och hade större räckvidd pga detta. Den mongoliska var smidigare än den engelska och kunde användas till häst.
Däremot så är det ett faktum att till exempel ett kompani engelska bågskyttar skulle spöat ett kompani soldater från t ex. början av Amerikanska inbördeskriget.
Det var inte förrän krut vapnen började använda räfflade pipor i början på 1800-talet som de blev lika pricksäkra över samma räckvidd som en engelsk båge.
Och det var inte förrän de blev bakåtladdade som de kom upp i samma eldhastighet.
Enda skälet till att bågen blev utkonkurrerad var att det tog för många år att träna upp en bågskytt gentemot en gevärsskytt.
Även armborsten höll samma klass och effektivitet som eldvapnen fram till början av 1800-talet och det är lika enkelt att träna en armborst skytt som en gevärsskytt.
Så skälet till att armborstet blev utkonkurrerat var rent ekonomiskt.
Det är både enklare ock billigare att tillverka ett flintlåsgevär än ett armborst och ammunitionen till eldvapnen är också betydligt billigare att tillverka i stora mängder gentemot skäktorna till armborsten.