Re: Men...
"Eftersom det nu enligt dig är ett vapen avsett för belägring så borde man väl kunna skjuta igenom sköldarna som om de vore papper (sköt inte medeltida armborst igenom flera led av människor?)."
Nej respektive nej. Ett armborst stannar normalt efter ett lager folk. Däremot kunde en ballista utan problem nå genom en kasse lager, men den är inte direkt portabel. Det dvärgiska stående automatarmborstet är ett snabbskjutande understödsvapen för infanteribekämpning, inte ett tungt materielbekämpningsvapen som ballistan är.
"Om du nu skulle lyckas komma fram till dvärgen slår du absolut inte honom med skölden, då åker ju pilarna ännu längre in i din egen arm (kropp)."
Man greppar skölden i kanten och dänger hårt med båda händerna, förstår du väl! Måste jag förklara allt? /images/icons/wink.gif
"De har inte enligt krigarens väg längre räckvidd än ett sådant armborst. Kolla själv."
I sådana fall har Krigarens Väg fel. En schysst trebuchet ska nå åtminstone en halv kilometer utan problem, och gärna uppemot en hel eller två.
"Det stora automatarmorstet skjuter längre och snabbare än sex dvärgar med tunga armborst."
Avståndsökningen är marginell, och du skjuter sällan fler än två skott per runda i alla fall. Med sex armborst kan du skjuta två skott per runda i relativt lugn takt (och med högre precision - jfr Ob3T6 vardera för två armborstskott med Ob4T6 för två skott med automathärket). Du har också möjligheten att avfyra alla sex armborst samtidigt, vilket ger en förödande skottsalva. Den möjligheten finns inte med automatgrunkan.
Så återigen, varför skulle automatgrunkan vara värre än sex armborstbeväpnade dvärgar?
"Ännu mer dvärgapropaganda."
Och? Poängen kvarstår: kastmaskiner och automatarmborst hjälper inte om man dränker fästet. De är på sin höjd ett problem för den anfallande hären, men inte ett avgörande problem. De kan avskräcka, försvåra eller till och med hindra en stormning, men väldigt få fästen faller genom stormning. I vilket fall som helst, varje armborstskäkta som skjuts ut innebär en skäkta mindre i garnisonen, dvs minskat försvarsvärde. Varje skäkta du skjuter in kan ersättas liksom varje man som stupar på vägen - det kan inte försvararnas skäktor eller soldater.
"Detta hade inte med samar att göra längre utan jag menade mer generellt."
Åkej, vi talar mer generellt.
Talar vi belägringsstrid så är problemet i första hand fästningen, inte vapnen i den. Det är murarna och dess maktprojektion som är problemet - maktprojektionen för att den hotar dig och murarna för att du inte kan göra något åt saken. Maktprojektionen är ett problem som man inte löser med automatarmborst, utan genom att ta över befästningen. Murarna är till för att hindra det. Således är inte problemet att invånarna i fästet har undervapen, utan att de bakom en mur.
Så det finns två alternativ på det andra problemet: ta bort murarna (medelst diverse ingenjörskonster eller medelst en stor kastmaskin eller fem) eller ta bort invånarna bakom muren (medelst svält, sjukdom, brand, vatten, repriser av Rederiet på storbilds-TV etc).
I det läget spelar automatarmborst ingen som helst bandy. För anfallarna är det ett vapen som inte påverkar annat än om man stormar, och det är aldrig ett vettigt val i första rummet, och för försvararna hjälper automatarmborst föga. Det är möjligen ett mer ekonomiskt utnyttjaden av försvarsresurserna, men för försvararen är det framförallt ingenjörskonst och förråd som avgör belägringen, inte mirakelvapen per capita.
- Krille
"Shout with glee and jump with joy;
I was here before Kilroy"