Nekromanti Mellanscener

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,692
Location
Umeå, Västerbotten
Jag har kommit på att mellanscener är rätt coola. Med mellanscener menar jag scener när inget särskilt händer, som driver berättelsen eller karaktärerna.

Förut tyckte jag att alla scener skulle vara drivande, och vill klämma in viktig dramatik i precis varje litet klipp. På den tiden stod en viss Xhakhal har stått bildligt talat viftat med armarna och ropat "Elin alla scener -måste- inte ha konflikter!" och jag har kommit på att hon har rätt.

Jag behöver klipp mellan de relevanta och drivande eller karaktärsutvecklande som man kan vila sig lite under och som är någon slags noramlitet att förhålla sig mot. Att rollpersonerna bara lugnt köper böcker, slösnackar runt lägerelden eller bara någon typ av passage där det inte händer eller sker något viktigt helt enkelt där an får stanna upp och reflektera. Landa i berättelsen helt enkelt.

Så jag har kommit fram till att mellanscener is the shit.

Nu till frågorna.

Är mellanscener the shit?
Hur lägger man upp bra mellanscener?
När är de [valfritt förstärkande förstavelse]-bra?
Och när suger det [valfritt fult ord valfritt sugig sak]?
 

Storuggla

Champion
Joined
8 Dec 2001
Messages
9,546
Location
Stockholm
"Är mellanscener the shit?"

Ja.

"Hur lägger man upp bra mellanscener? "

Jag lägger aldrig upp scener på det viset. Vill spelarna sitta och snacka skit in character ett tag (förvånande ofta faktiskt) så är de välkomna. Det brukar vara väldigt kul att lyssna på. Om de inte vill så ska man inte tvinga på dem en sådan scen.

"När är de [valfritt förstärkande förstavelse]-bra?"

När de ger mig som spelledare eller mig som spelare något att spinna vidare på. "Aha, han har en klansyster som ska giftas bort och hans klan letar lämpliga makar? Äventyrsidé!" eller "Han köpte just vadå? Vadfanskahanmedengettill?". Då är det rock'n'roll.


Storuggla, slipskalle i byrålådan
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,692
Location
Umeå, Västerbotten
Snackar In gör man mes hela tiden, jag vill mer understryka hur an får scener som bara är lugna och inte hetsar vare sig huvud handling eller karaktärskonflikter.
 

Storuggla

Champion
Joined
8 Dec 2001
Messages
9,546
Location
Stockholm
"jag vill mer understryka hur an får scener som bara är lugna och inte hetsar vare sig huvud handling eller karaktärskonflikter."

Ja. Just vad jag menade: tillfällen då spelarna sitter och bara snackar med varandra. Apkul.


Storuggla, plastpalmer
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,318
Location
Helsingborg
Trodde tråden skulle handla om mellanscener i filmer, typ där spelarna får ta del av vad som kommer att hända eller få en förklaring till varför något händer. Bra att du förklarade i början.

Hur lägger man upp bra mellanscener?
Det gör man inte. De kommer automatiskt om spelarna är sugna på det. Du kan väl i princip styra det genom att placera dem i en neutral miljö, som en ölstuga, frukostbordet eller på resande fot. Dra till med något ämne som de ska prata om (konflikter rollpersoner emellan, företeelser de stött på, gemensamma minnen) och om de inte hakar på, så fråga istället vad de hade tänkt att göra i framtiden. Själv brukar jag alltid köra re-caps då och då under speltillfället.

När är de [valfritt förstärkande förstavelse]-bra?
När jag är bakfull (eller liknande). Då slipper jag engagera mig lika mycket. Det kan vara skönt också när jag känner att jag måste strukturera om mig. Det är visserligen då jag frågar vad de har för planer i framtiden. Ett billigt knep.

Och när suger det [valfritt fult ord valfritt sugig sak]?
När spelledaren använder mellanscener för att dölja vad som komma skall. Jag tänker främst på spelledaren som körde dag för dag när vi reste, för att vi inte skulle veta när det skulle komma ett bakhåll. Skittråkigt, eftersom vi aldrig diskuterade. Vi slog läger, sov, bröt läger, red, slog läger etc....

/Han som inte vet om det är detta som elin ville ha
 

Storuggla

Champion
Joined
8 Dec 2001
Messages
9,546
Location
Stockholm
"När jag är bakfull (eller liknande). Då slipper jag engagera mig lika mycket. Det kan vara skönt också när jag känner att jag måste strukturera om mig. Det är visserligen då jag frågar vad de har för planer i framtiden. Ett billigt knep."

Billigt kan vara bra! När spelarna just gjort något helknasigt och man måste snabbt kasta om hela upplägget, då är mellanscenerna väldigt välkomna. Never let them see you sweat :gremcool:


Storuggla, spelledare behöver också tankepauser
 

thark

Hero
Joined
16 Feb 2001
Messages
1,023
Location
Linköping
Är mellanscener the shit?
Jag har kommit på att mellanscener är rätt coola. Med mellanscener menar jag scener när inget särskilt händer, som driver berättelsen eller karaktärerna.

Min åsikt i frågan är: Nej.

Men det beror förstås på vad du menar med "driver berättelsen eller karaktären". En scen behöver inte nödvändigtvis ha en konflikt (även om jag nu föredrar en ganska hög konflikttäthet), men om den inte avslöjar något nytt / säger / illustrerar något man inte redan visste om de (direkt eller indirekt) inblandade är det per min åsikt en ganska tråkig scen som förtjänar att klippas bort. (Jag vet dock att mina preferenser vad gäller tempo är högre och mitt intresse för rent utforskande lägre än många andras.)

Däremot kan man förstås ha mer och mindre intensiva scener; jag föredrar som sagt en ganska hög konflikttäthet, men med bara full gas som enda möjliga läge kör man för eller senare av vägen, så nån gång ibland kan det vara bra att lätta på tempot och trycket med en "mellanscen" (efter hur jag skulle tolka det du letar efter) där rollpersonerna får koppla av och utforska varandra och sin omgivning och man kan föra in någon aspekt utan att det blir ett stort hallabaloj av det.

(Och jag tror att jag vid det här laget har svarat på vad jag tycker är en bra "mellanscen".)

Hur gör man? Tja, bra fråga, nästa?

Jag har ju senast spelat TSOY, vilket har ett poolsystem där man återfyller en pöl genom att ha en "refreshment scene" med en npc. Detta ger då upphov till en naturlig "pacing" eftersom pölarna tar slut fortare desto intensivare man driver på och efter ett tag behöver man lätta på trycket (och eftersom pölarna ökas med erfarenhet lättar man på trycket allt mer sällan allt eftersom kampanjen fortskrider och intensiviteten trappas därmed upp).

Det finns säkert andra spel som har bra mekanismer för att föra in "mellanscener" men jag kommer inte på något bra exempel just nu—men jag misstänker ändå att regelmässiga svar inte riktigt är vad som intresserar dig mest... :)
 

PAX

Jordisk Äventyrare
Joined
16 May 2000
Messages
3,150
Location
Tindalos
När vi körde vår långa sci-fi kampanj så hade vi mycket mellanscener. Vi kallade dessa delar för kampanjspel helt enkelt. Det kunde vara perioder under ett äventyr men oftast mellan själva äventyren då rollpersonerna hittade på saker som var mer personliga. Men det var även saker som band ihop rollpersonerna oxå.

Om det är "the shit"? Nja. Bara det inte blir drygt och långtråkigt. Samtidigt är det roligt att bara rollspela sin karaktär utan krav på att gruppen måste föra handlingen i ett äventyr vidare.

Bra mellanscener behöver inte läggas upp egentligen. Bra mellanscener dukas upp av spelarna själva.
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Är mellanscener the shit?
Ja, det gör liksom karaktärerna mer äkta. De pratar, slöar, gör ditten eller datten - som en riktig person. Ett realistiskt liv är inte full fart hela tiden, och om man då efterliknar spelet lite med hur människan i irl så kommer man liksom karaktärerna närmare. Detta är också utmärkta tillfällen att utveckla sin karaktär som person - denne kanske berättar sin livshistoria på ett eller annat sätt, osv. Man kan föda så mycket inom karaktärerna under dessa stunder som inte driver scenariot framåt. Genom att bara snacka om vädret, skattetaxor, mord dråp, giftermål, sjukdomar etc. får karaktären en realistisk glöd.
Svårt att förklara, men i alla fall någon kanske förstår vad jag menar?

Hur lägger man upp bra mellanscener?
Lägger upp?
Det är närmare bestämt spelarna som gör. De kanske står och stampar på samma fläck, eller får lust att göra något annat än att just folja scenariotråden, då kommer sådant. Man skapar dem inte - de bara kommer av sig själv.

När är de [valfritt förstärkande förstavelse]-bra?
Som jag redan sagt, då de ger chansen till spelaren att utveckla sin karaktär som person, de det kommer fram något eller händer något som utvecklar vem den personen var osv.
De är också bra när man som jag själv ofta inproviserar 90% av äventyret, abra har det i skallen, no papers, för då hinner man tänka lite.

Och när suger det [valfritt fult ord valfritt sugig sak]?
Jag tycker adlrig det suger, så länge det görs på ett seriöst vis. Om det är en puckad oseriös spelare som vill ha en mellanscen för att hans karaktär skall hinna gå och få ett ligg eller något är det bara allmänt barnligt B.

No more!
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,401
Location
Lund
Är mellanscener the shit?
Ja, absolöut. Det tycker jag. Att ha melalnscener ger ju goda channser att kunan utvecklar scener & extrafluff till enns karaktär. Spmm an kanske inte hiinner i vanliga fall när man är mitt uppe i ett ä'ventyr.
Så ja, mellanscener är the shit.

Hur lägger man upp bra mellanscener?
För att göra enkelt för migh, när det passar.-.. :gremwink:
Närå, de här scenerna tycker jag att man ska ta & plocka in när det helt enkelt passar. Att det kklansek kan vara i ett litet mellanrum mellan 2 cenarion. Att man jar en liten downperiod i spelandet, & då kan pilla in något.

När är de [valfritt förstärkande förstavelse]-bra?
Återigen, när det passar.. Kanske att det dyker upp nått tillfälle i äventyret där man kan plocka in det eller nått sådan.. Har väll egentlgien inget bra svar här...

Och när suger det [valfritt fult ord valfritt sugig sak]?
kanske är lite dummt om karaktären är mitt uppe i nått viktig & mycket balanserar på vad karaktären gäör, som sedan är viktigare inför resten av äventyret. Då kanske det inte är så bra att ta in en mellanscen..
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,978
Location
Barcelona
Det där är förstås en smaksak. Jag vill minnas att när vi lirade Buffy i julas så var en viktig del av er kritik efter första mötet att jag ibland drivit på äventyret för snabbt — att ni ville ha mer tid till att bara snacka in character.

En av dom softa grejerna med rollspel som medium är att det lämnar utrymme för mellanscener av den typ du beskriver. Den lyxen har man inte riktigt i andra berättarmedier. Orsaken är att rollspel inte bara är ett berättarmedium — det är även, bland andra saker, ett verktyg för att leva sig in i en fiktiv situation.

Jag tror det är så man får tänka. Mellanscenerna har ingen narrativ/dramaturgisk funktion, egentligen. De hör helt och hållet till rollspelets immersionistiska domän. Att ta ställning till mellanscenernas vara eller icke vara blir alltså i förlängningen att ta ställning till den immersionistiska aspekten av rollspel.

Det var väl en reflektion kring din första fråga. Jag ska klura lite mer och se om jag kan komma på något vettigt att säga kring dom andra frågorna.

/Kalle
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
"Är mellanscener the shit?"

Ja och nej. Det beror på hur intensivt och fokuserat som man spelar. Handlar det om en kort och fartfylld kampanj med få scener överhuvudtaget så känns det överflödigt. Bäst funkar det nog i lite längre kampanjer som ett sätt att slappna av efter spännande händelser eller ta det lugnt inför mer avgörande inslag.

"Hur lägger man upp bra mellanscener?"

Har man någorlunda vettiga karaktärer och en grupp med inbyggda konflikter så brukar sådant där lösa sig av sig självt. Eventuellt så kan det behövas att man kastar in någonting som utlöser de latenta och halvlösta motsättningar som finns i gruppen redan. Har spelarna skapat en riktigt tråkig och färglös uppsättning rollpersoner så får man provocera dem mer eller kanske spela på lite på starka åsikter hos spelarna som de kan kanalisera genom sina karaktärer. Men det är förstås lite mer riskabelt.

"När är de [valfritt förstärkande förstavelse]-bra?"

När det känns naturligt och meningsfullt.

"Och när suger det [valfritt fult ord valfritt sugig sak]?"

När det blir för många mellanscener trots att det egentligen inte finns någonting mer att prata om och/eller det är uppenbart att spelledaren bara lägger in dem för att han är lat eller inte orkat förbereda sig ordentligt. :gremsmile:
 

MrG

Swashbuckler
Joined
21 Apr 2005
Messages
2,684
Location
Göteborg
Är mellanscener the shit?
Japp! Nyttiga och bra, framförallt stämmningskapande och bra för rytmen. Vill man ha en bra berättarstruktur är de nödvändiga.

Hur lägger man upp bra mellanscener?
Ta en paus som berättare, låt spelarna driva, ha scener som är väntan. Fokusera på att beskriva en miljö och stämmning och låt sedan spelarna vara i fred en stunt.

När är de kanonbra?
Efter intensiva scener / spelkvällar, de riktiga höjdarna har oftast varit när det varit en riktig lösa problemkväll och sedan följer man upp med en "ledighets"episod.

Och när suger det rör?
Ibland kan det bli för mycket av det goda, vi har ibland svårt att komma frammåt för vi är förtjusta i att gotta oss åt mellaninnehåll. Visst är det bara ett ilände, men ska vi har en sportslig chans att spela klart masks of nyalatothep måste vi ha lite handlingsfokus också.
Och när man upptäkte att thark var enda i tråden som svarade Nej på hur vida de var the shit, det var också enda som hade systembitar för att lösa få till mellanscenerna. När jag varit med om att mellanscener blivit påtvingade av systemet har de inte alltid funkat. Men när det kommer från spelledaren eller gruppens teknik, då flyter det. Så de måste passa historien och komma naturligt, annars kan de suga.

-Gunnar (dramaturigintresserad)
 

thark

Hero
Joined
16 Feb 2001
Messages
1,023
Location
Linköping
Och när man upptäkte att thark var enda i tråden som svarade Nej på hur vida de var the shit, det var också enda som hade systembitar för att lösa få till mellanscenerna. När jag varit med om att mellanscener blivit påtvingade av systemet har de inte alltid funkat. Men när det kommer från spelledaren eller gruppens teknik, då flyter det. Så de måste passa historien och komma naturligt, annars kan de suga.

Det har nog mest med smak att göra; jag föredrar helt enkelt ett högt berättelsetryck och är inte så intresserad av rent karaktärsspel. (Vare sig som spelare eller spelledare.) Sen överdriver jag förstås i retoriskt syfte—det är inte så att jag gäspande reser mig och flyr från bordet om övriga vill slappa, men det blir tydligare att presentera en åsikt utifrån idealfallet.

Och jag menar förstås inte att man måste ha systemstöd, precis som man kan hantera alla andra aspekter av bra berättande utan stöd, men då återkommer vi till den deprimerande härva som är narrativ-tråden och det kanske vi kan slippa. :)
 
Top