Re: Svar till Organ och Pom
Skillnaden är, att ingen normal människa tolkar magi, wuxia-hopp eller andra fantastiska element i filmer som korrekt representation av den historiska verkligheten. Jag skrev förvisso att jag anser att wuxia-film måste diskvalificeras från historisk korrekthet-debatten just pga wuxian, så Organ kanske har feltolkat mig lite där, men jag anser att mindre framträdande fantastiska element kan förekomma utan att skada en films trovärdighet i övrigt. (Jag har tex svårt att begripa mig på folk som stör sig på judens magi i 'Fanny och Alexander').
Så, 'historiskt korrekthet' på film bör snarare handla om två saker:
- Hur väl den historiska miljön representerats i kläder, scenografi, rekvisita, skådespel, handling, etc.
- Hur väl ett belagt historiskt skeende eller historiska personer har skildrats.
Jag tycker att det förra är ohyggligt mycket viktigare, då många manus kan handla om rent fiktiva händelser som utspelar sig mot en historisk bakgrund. Även om så inte är fallet, anser jag det i många fall fullt görbart att göra ganska fria tolkningar av historiska personligheter och skeenden; då dessa, särskilt vad äldre epoker beträffar, tämligen ofta ändå är väldigt omdiskuterade också av historikerna själva. Så brukar däremot inte vara fallet med hur hus såg ut, vad man åt, vilken slags kläder man bar; sådant ger tex arkeologin och konsthistorien relativt ofta ganska tydliga svar på. Vilken världsbild, moral och sånt folk hade är filmskaparna också mer fria att i viss mån göra egna tolkningar av, förstås, men jag tycker ändå att det hör mer till miljöskildringen än historieberättandet. Sedan är det också så, att den första punkten är ofrånkomlig i all historisk film; medan man mycket väl kan slippa den andra genom att göra en film som förvisso utspelar sig i en historisk epok, men är en fiktiv ståry med fiktiva personer - det finns massor av den varan.
Således, i min bedömning av historisk korrekthet i film, anser jag miljöskildringen mycket viktigare än skildringen av historiska skeenden. Därmed inte sagt att det senare inte är relevant - 'Kingdom of Heaven' har tex en ganska imponerande miljöskildring, men jag dissar den ändå totalt eftersom den gör väldigt mycket våld på händelseförloppet.
Således, hyllar jag Prinsen av Egypten på grund av dess väldigt korrekta miljöskildring; att det är en musikal och att havet delar på sig är i sammanhanget inte vidare relevant för min bedömning. På samma sätt har Flicka med Pärlörhänge en görsnygg miljöskildring, men ståryn är fiktiv och alla pratar engelska. Det hade varit bättre om alla pratade flamländska eller vad de nu borde prata, men jag tycker inte det är så fasligt relevant - återskapandet av 1600-talets Delft är ändå så snyggt att filmen förtjänar en guldstjärna. Detsamma gäller 'Alexander'; den skildrar de enskilda händelserna förhållandevis korrekt, men har fuckat upp kronologin mellan dem, och kör vidare på den gängse teorin om hur slaget vid Gaugamela förlöpte, trots att det framkommit rön som tyder på att de grekiska källorna har ljugit för oss om det slaget hela tiden. Däremot är miljön i Alexander väldigt, väldigt, väldigt välgjord, fältslaget extremt realistiskt återskapat, och tillochmed folks moral och sådana grejer är tämligen tidstroget hanterade. Det är snarare sådana kriterier jag ställer för att ge historiska filmer goda omdömen som historieskildringar.
Å andra sidan, så finns det också filmer som, inom rimliga gränser, är så gott som helt historiskt korrekta i alla dessa kategorier. 'Kejsaren och Mördaren' är väl det bästa exemplet. 'Rome'-tv-serien är också mycket imponerade; dess enda brist som jag kan komma på är väl egentligen att de pratar engelska och att Marcus Antonius heter Marc Anthony.
Jag läste en intressant fempoängskurs på historiska institutionen i Lund om film som historisk källa och film som historieskildring. Läraren Mats Jönsson har gjort en avhandling, 'Film och Historia', som jag kan rekommendera om någon är intresserad. Den finns utgiven i bokform, så den borde gå att få tag i.
- Ymir, colasugen som vanligt