Re: Israelisk snabbmat ... (ot)
Fast mitt främsta minne av israelisk snabbmat från min tid där 1984 var falafel eller kycklingbitar.
Tror det är ganska typiskt för hela regionen.
Min favorit är chicken shawarma (alternativa stavningar finns, tex shawerma, shewarma och shwerma) en rulle av pannkakstunt, aningen krispigt bröd fylld med marinerade grillade kycklingbitar och lite grönsaker, ofta serverat med kryddig sås, ibland med pommes frites och med ett glas iskall färskpressad citronjuice, vispad så intensivt att skummet på ytan ligger som ett hårt lock.
Falafel, antingen lös eller i brödrullar eller brödklämmor, med spännande såser eller houmos (kikärtsgojs med olivolja, tabouleh (finhackad sallad med persilja, tomat, något slags gryn och dressing som påminner om pizzasalladsdressing), fatosh (blandad sallad med lite större bitar av marinerade grönsaker och knaprigt bröd), baba ghanoush (grillade och hackade/mosade grönsaker, kryddade, serverat som dip), foul (gojs av bönor, linser, citron, olja och kummin(?)), labaneh (ett slags kryddig mjukost som används som dip, gärna med vitlök eller andra kryddor).
Andra favoriter är kibbeh, ett slags ovala friterade köttbullar. Kabab Kishkash är också mumsigt, köttfärsdolmar grillade på spett och serverade med en attans stark salsaliknande sås.
En klar höjdare är en lokal variant av kåldolmar, mehshi, som är kött och ris inpackat i vinblad, något som min chaufför bjöd på flera gånger. Mycket godare än våra kåldolmar! Om Silva (hans fru) skulle läsa det här: Perfekt! Önskar att jag hade dubbelt så stor mage!
Traditionellt så är dock nationalrätten mansaf. Kokt ris med kokt fårkött, mandel och några andra nötter, serverat med youghurtsås (det är en helt annan sorts yougurt än vad vi har, påminner mer om en syrlig sky). Receptet är bland annat 4 kg kött och 2 kg ris. Per person. Jag lovar, det är inte en överdrift. Dessutom är det förrätt, efterrätt och kaffe med kaka eller bakelser till måltiden... Jag satt en gång på en restaurang och åt och vid bordet bredvid att det en jordanier och åt mansaf. När han ätit upp den och såg ut som en boaorm som ångrar att den åt den där andra gnun så lutade han sig tillbaka och sade till oss "When you have finished your mansaf, you are happy!".
Under ramadan så har man ett speciellt bakverk, som mest påminner som pannkaka eller våffla som vikits ihop och fyllts med en mumsig fyllning av nötter eller kött.
Kaffet (kahwa) serveras i små koppar och är starkt, sött och kryddat med kardemumma. Shai (te) serveras i dricksglas, ofta med en mintkvist och är alltid sött. Lite socker innebär att det bara ligger ett par millimeter olöst socker på botten, medium innebär fem millimeter och sött en centimeter. Man blir ofta bjuden på kaffe eller te om man handlar i butiker där det kan ta en stund (CD-skivor, kläder, elektronik osv) och ibland när man åker taxi. Varken te eller kaffe dricks med mjölk, såvida man inte går på konditori och köper någon modern variant.
Mot den bakgrunden har man egentligen inte så mycket anledning att köpa hamburgare, speciellt när en hamburgare kostar som i Sverige och en shawarma kostar några kronor. Svensk snabbmat kan jag köpa i Sverige, när jag är i Jordanien vill jag inte missa tillfället till lokal mat.
Nu vet jag inte vad det här har med ämnet att göra, om någon kan förklara så är ni välkomna. Annars får ni väl helt enkelt använda det här för färgstarka miljöbeskrivningar om nin spelar i mellanöstern så blir det i alla fall inte helt olämpligt för forumet.
Nu blev jag hungrig!