Nekromanti Metaplotter, bu eller bä?

[Storuggla]

Nu tänkte jag höra mig för vad ni andra tycker om metaplotter i rollspel?

Som lysande exempel har vi 7th Sea och Legend of the Five Rings av AEG och White Wolfs alster, men eftersom jag knappt läst igenom WW's grejs (jag litar på recentioner då jag yttrar mig om dem) kommer jag utgå från AEGs produkter.

Personligen blir jag mest irriterad när jag köpt en modul och får några mystiska rader om vissa platser eller SLP, i stil med "döda inte denne bonde, han kommer vara apviktig i ett supplement vi planerar släppa våren 2007 men vi tänker inte berätta varför han är viktig ännu". /images/icons/mad.gif

Är det bara jag som tycker så eller är metaplotterna en rutten potatis i ett annars fint potatisland?


Storuggla, nu mindre OT

 

[Sodivra]

Metaplotter, brrrrrr! (Välrysning)

Jag älskar metaplotter!
Men sedan så är jag ju upplevelser som leder till insikt det bästa jag vet i verkligheten också.. (Alltså, metaplotter översatt till rollspelet innebär ju på sin spets att rollpersonerna får veta att "Jaså, är det så HÄR det här!")

Metaplotter är min favorit i rollspelsvärlden just därför. Kan inte tillägga mycket, men jag har en brinnande kärlek för fenomenet när man förstår något bättre när man har hört (eller sett) en historia. Även om detta bara är historiens hemligheter..

Fast så som du beskriver det så verkar du se lite väl annorlunda på det.. Är det sådana erfarenheter av metaplott du har?

Jag säger iallafall: Fler och häftigare metaplotter som leder till längre "Ah-haaa":n! /images/icons/laugh.gif

 

[Storuggla]

Re: Metaplotter, brrrrrr! (Välrysning)

Fast så som du beskriver det så verkar du se lite väl annorlunda på det.. Är det sådana erfarenheter av metaplott du har?


Mina erfarenheter av metaplotterna är inte helt positiva. Visst, jag älskade L5R-plotten som ledde fram till Scorpion Clan Coup och Kolat och allt vad det hette, det som irritrade mig var att allt var utplacerat mellan sjuttioelva supplement och en spelledarskärm. I 7th Sea är det till och med värre. /images/icons/sad.gif

Sen tycker jag inte om metaplotter på ett valbarhetsplan. En metaplott är ju helt enkelt konstruktörerna som säger "Det här SKA ske, annars kommer alla framtida supplement vara värdelösa. Take it or leave it, scumbag.". Men jag vill kanske inte ha en revolution i pseudofrankrike, jag kanske inte vill ha Scorpion clan som badguys utan Lion clan? Då står jag med värdelösa supplement helt plötsligt. Och det är inte så himlas kul, tycker jag.

Nä, ska någon tvinga på mig en metaplott så ska den banne mig vara i en och samma bok. Vill de berätta en fin historia kan de banne mig ge ut en novell i stället /images/icons/wink.gif


Storuggla, trött som få

 

[Ghoulz]

Re: Metaplotter, brrrrrr! (Välrysning)

Metaplotter är kul att läsa som sl. Som spelare är de skittråkiga att råka ut för. Jag ahr klarat av att leda färdigt Transylvania Chronicles till Vampire the Dark Ages och jag får lov att säga att jag själv blev förbannat trött på den där jävla Myca Vykos och alla andra meta-slp. Dels för att de är så jävla värdelösa, platta, tråkiga och slätstrukna men även för att de faktiskt begränsar spelarna så till den minsta grad. Om jag kunde göra om mitt rollspelsinköpande skulle jag nöja mig med grundreglerna till vampire och bygga vad jag behövde förövrigt själv.

Och meta-plotfigurerna dyker ju inte bara upp i TC, men ni förstår antagligen själva grejen.

 

[Rising]

Jag säger *bu*

Nä, jag gillar inte metaplotter som börjar i en bok och sedan fortsätter i nästföljande moduler. Det är inte så kul att få sin kampanjvärld för styrd heller. Det första man gör när man bläddrar igenom en regelbok är ju att låta sig bli inspirerad och tänka "hur ska min värld se ut?".

Hela tanken med rollspel är ju att man ska kunna interagera med världen och kunna göra saker i den. Om mina rollpersoner beter sig som ett svin mot en SLP i ett äventyr känns det ju konstigt om denne SLP ska komma tillbaka och be dem om hjälp i ett följande äventyr, osv. Eller ännu värre, vad händer om mina spelare skjuter honom?

Jag tycker att ett bra rollspel ska ha EN fast punkt där alla förutsättningar är utsatta och klara. Utifrån den startpunkten skall sedan alla enskilda spelgrupper få kunna skapa sin egen saga beroende på hur de spelar och med vilka SLP de sympatiserar. Spelkonstruktörerna får låta bli att anta att det kommer gå si eller så i framtiden och att äventyrarna ska fortsätta vara kompis med den och den eller något i den stilen. Spelkonstruktörerna får bara berätta om hur situationen är i själva utgångsläget, alltså från den gången man kör sitt första äventyr i spelvärlden. Framtiden ska spelgrupperna bestämma över.

Det är ju något utav det häftigaste som finns när ens spelvärld börjar leva och utveckla sig bortom det utgångsläge som spelkonstruktörerna diktat upp. Vårt Chronopia ser till exempel inte alls ut som ert, och vår världsbild i Kult har fått sig en rejäl törn där både samhällsföreteelser fått spela in (WTC) och där några av våra karaktärer faktiskt har varit så mäktiga att de kunnat utmana de stora makterna bortom våra illusoriska kulisser. De rensade nästan helt ut Golab's tjänare från Sverige, Netzach's underhuggare fördrevs från Elysium (han är förvisso inte särskilt stark här) och de var uppe i en vild strid mot Sathariel som resulterade i att hon nästan försvann helt och hållet. (De dödade iaf hennes två mäktigaste nefariter, å lite annat smått och gott)

Det där var för länge sedan, men än idag spelar vi i ett Kult som färgats av den mäktiga spelgruppen. Det gör att världen har en mycket mer levande och intressant karaktär än vad den skulle ha om spelarna bara leddes i en riktning som någon torr spelkonstruktör hade bestämt på förhand.

/Rising

 

[Vindhand]

Dito

För att kunna hantera en metaplot från spelledarsynvinkel krävs det att man har ganska fullständig kunskap om den. Att ge litet kryptiska hintar om att SLP Foo minsann är ganska viktig i framtiden är bara smygreklam. Det kanske säljer böcker, men det försämrar dem också

Meta-plot jag kan acceptera är sådan som är fastlagd från början (och följer med i grundboken). Om inget oförutsett händer (d.v.s. spelare) kommer x y och z ske. Det ger SL inspiration och något att jobba utifrån. Ofta är det dock slöseri med plats

 

[DanielSchenström]

Varken eller

Jag tycker varken om, eller illa om metaplotter.

Som spelledare brukar jag mest göra egna äventyr och utgå från det i mina supplement som jag finner fängslande och intressant. Om jag använder mig av metaplot eller inte beror på om jag tycker det passar. Även om de passar kanske inte allt passar mig och det som inte gör det tar jag bort.

För att ta ett exempel. Jag spelleder Greyhawk och från början var all GH-info jag hade från grundboxen och Dungeon Master's Guide. Det betydde att jag styrde och ställde det mesta. Sedan köpte jag Greyhawk Wars och From the Ashes (om ett stort krig respektive dess följder). Eftersom det inte hade varit så mycket politik, och förutom ett par länder visste inte RP eller spelare så mycket om välden så jag beslöt mig för att inkludera det. Det kriget skedde ett bestämt "officiellt" år, men det ignorerade jag givetvis, det skedde när jag ville det. Det hade också en bestämt utgång. Men i Wars-boxen kunde man spela vad som hände så det gjorde vi och utgick från det resultatet istället.

Så metaplotar är lugnt. Precis som med all annan info så tar man det man vill ha och ignorerar resten. Om nån "metaplotsviktig" gubbe dör, då är det bara att ersätta med lämpligt eget substitut.

 

[Dante]

Vaddå »bu eller bä«? ... (ot)

Jag vet att det är fult att leka språkpolis, men nu får det j*vl*r i mig vara nog!

»Bu eller bä« betyder inte »dåligt eller bra«.

»Bu eller bä« är en del av uttrycket »varken bu eller bä« som används i betydelsen »varken det ena eller det andra«.

Att folk har fått för sig att »bu« skulle betyda »dåligt« kan jag begripa. Men hur »bä« har blivit liktydigt med »bra« är för mig obegripligt.

Skäms Storuggla!

 

[Storuggla]

Re: Vaddå »bu eller bä«? ... (ot)

Med risk att bli utslängd pga OT, vågar jag mig till ett svar.

»Bu eller bä« betyder inte »dåligt eller bra«.

I min lilla värld, jo... /images/icons/wink.gif

»Bu eller bä« är en del av uttrycket »varken bu eller bä« som används i betydelsen »varken det ena eller det andra«.

Jag misstänker att det härstammar från "bu" som i "bu vad dåligt" och "burop". Sen tar folk och fä för givet att det då skulle vara bä som betyder bra. Sorgligt men vad ska man göra? ^_^

Skäms Storuggla!

Jo, det gör jag ju... /images/icons/blush.gif


Storuggla, ska dränka sina sorger i plommonsylt

 

[Sodivra]

Kulturkrock?

Det var det här jag menade med att Storuggla verkar ha andra erfarenheter.. För jag snackar om metaplotterna från EON, Västmark, och WFRP.. Kanske.. Den är rätt läskig..
STORA metaplotter alltså. En metaplott som innebär att den snubben måste bli kung på den här jordhögen, det låter ju inte alls skoj.. Nä, stora maffiga saker ska det vara! Som ger en "sense-of-wonder" till spelarna!

 

[Storuggla]

Re: Kulturkrock?

Det var det här jag menade med att Storuggla verkar ha andra erfarenheter..

Storugglans erfarenheter:
* År Yaddayaddayadda landar CEF-styrkan vid ekvatorn vid punkt C. Alla supplement som släpps efter bok "Livet på Nya Jordplätten" kommer att anta att detta har hänt i er kampanj och därför beskriva livet på planeten som ett helvete då det pågår ett krig.
* Korpral X skall ingen kunna döda för han är apviktig, men vi säger inte varför, det måste du köpa en bok som kommer om två år för att klura ut.

* Kaffe som stått länge smakar apa.

* Regn är bra.

Slutsats a la Uggle Grande: Metaplotter tycker jag inte om. Tvi säger jag. jag har inget emot kampanjer eller äventyr, men metaplotter... blä.


Storuggla, har hallonsaft

 

[Rickard]

Tycker likadant [NT]

/[color:448800]Han</font color=448800> som dock har ett annat exempel än DanielSchenström

 

[Krille]

"Är det bara jag som tycker så eller är metaplotterna en rutten potatis i ett annars fint potatisland?"

Det finns metaplotter och det finns metaplotter.

En del metaplotter är som du beskriver. Jag gillar dem inte, precis som du.

Andra metaplotter är av en mer praktisk natur. Ett exempel är Otto von Bismarck i Castle Falkenstein. Han är den store skurken, personen bakom alla ondskefulla planer som hotar det Andra Samfundet och alla fredsälskande monarkier i Europa. Han är storskurken som man aldrig kommer åt. Han är för folket i Castle Falkenstein vad Hitler är för västvärlden, vad Blofeld är för Bond, vad Brezhnjev var för Reagan, vad Hikiji är för Noriyuki, vad Kingpin är för Daredevil, vad bin Ladin är för Bush Jr, vad Nr 2 är för Nr 6, vad Carl Bildt var för Göran Persson... ehrm, ja, ni vet vad jag menar.

Poängen är att han är en skitbra antagonist. Allting som han gör kommer spelarna att anta är något otrevligt. Allting han säger kommer spelarna att uppfatta som vad som helst mellan kapitulationskrav och krigsförklaring. En så bra skurk ska man inte döda, och det bästa är att han är så långt bort och så högt upp att man inte behöver döda honom. Det behövs ingen konfrontation och ändå är han ett jättebra frö till hur många äventyr som helst. Likförbannat är det en metaplot.

Och det är denna sortens metaplott som jag älskar - den som ger en grogrund för en kasse politiskt rävspel och som kan användas som frö för kampanjer och äventyr, men lika gärna kan överlåtas åt andra hjältar. Dessutom är det hyfsat lätt att ersätta Bismarck med en ny skurk, till exempel en halvtaskig målarkludd till korpral från Wien, om spelarna nu mot all förmodan skulle ge sig på Bismarck och ha ihjäl honom.

Andra exempel på ersättbara skurkar är Sovjetledarna. De blev äldre och dog och vips kom en ny sovjetledare, och skulle man ha hört namnet tidigare så beror det på att han var förre chefen för KGB eller GRU.

 

[Storuggla]

Andra metaplotter är av en mer praktisk natur. Ett exempel är Otto von Bismarck i Castle Falkenstein.

Gamle Otto ja! Finns en skröna om Bismarck som säger att han bara skrattade två gånger i hela sitt live, när han fick reda på att hanssvärmor dött och när han såg Vaxholms Fästning. Betvivlar sanningsvärdet i denna anekdot personligen.

Nåja, tillbaka till metaplottandet: Otto von Bismarck i Falkenstein är helt okej tycker jag, för han är inte detaljerat beskriven. Han har ingen flowchart som alla hans planer måste följa och som spelledare kan man hitta på vad tusan som helst, nästa supplement kommer inte detaljera den Preussiska invasionen av Österrike-Ungern och därmed cementera det utan han finns omnämd, alla vet att han finns men konstruktörerna har inte fått en hybristripp och byggt in "Otto's Ten Step Path to World Domination in 14 Days" som slaviskt måste följas om man vill få nytta av ett supplement i framtiden.

Jag verkar inte så jäkla pedagogisk va? Kanske borde fundera på att förhandsgranska i fortsättningen.

Storuggla, gung ho!

 

[Dante]

Äsch, så farligt var det inte ... (ot)

Anledningen till att jag reagerade var att jag på senare tid hört och läst »bu eller bä«, i samma betydelse som du använde det, ett onormalt stort antal gånger.

Ditt inlägg var helt enkelt strået som fick kamelen att rinna över.

Därmed inte sagt att du bör ta mitt inlägg så hårt att du går ner dig i plommonsyltträsket.

Gillar förresten din nya signatur; Groucho Marx kläckte ur sig många lustigheter under sin levnad. En av mina favoriter är: »Time flies like an arrow. Fruit flies like a banana.«

 

[Eksem]

Re: Vaddå »bu eller bä«? ... (ot)

Nej, det är nog bara fårskallar som får för sig att bä är bra. /images/icons/sick.gif

 

[Nightowl]

<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr>

Han är den store skurken, personen bakom alla ondskefulla planer som hotar det Andra Samfundet och alla fredsälskande monarkier i Europa.

<hr></blockquote>



Nitplockning:
Som CF-fan måste jag protestera; den store skurken i CF är den passande benämnde Motståndaren. Vi stackare som tycker att Ångherrarna (minst lika stort hot mot Friheten; när de spelar sina kort rätt kontrollerar de hela det Brittiska Imperiet) eller Amerikanska Frimurarorden (eller Fantomimperiet) är mycket skojigare skurkar kan fortfarande dra nytta av Motståndaren*. Men naturligtvis har du rätt...

Jag har faktisk heller inget emot mer omfattande plotter än så. CF innehåller faktiskt dylika också. I Sixguns&Sorcery får vi veta vad som händer några år framåt i tiden från "starttidpunkten" visavis Nordamerika. Det är inte bara en statisk bakgrundssituation (Otto Bismarck vill ena i första hand Tyskland, i andra hand Europa under sig själv, och är så hänsynslös att han allierar sig med Motståndaren för att göra det) utan en serie specifika händelser (De Tjugo Nationerna, Republiken Texas och Björnflaggans Imperium allierar sig med Bayern och blir därmed en del av Andra Samfundet; USA försöker stoppa det hela). Jag skulle inte ens räkna Bismarck och Preussen som en metaplot - det är bakgrund.

S&S beskriver dock en dynamisk situation som kan (om man vill) påverka ens egen kampanj eftersom bakgrunden förändras. De Tjugo Nationerna tillåter att det byggs järnvägar in på deras territorium helt plötsligt. Någon som vill hjälpa till? USA blir plötsligt mer uttalat fientligt till Bayern. Det måste väl finnas några spioner, diplomater eller andra rollpersoner som är intresserade? Och så vidare. Det finns en 'framtida tidslinje' i Comme il Faut som har liknande effekter, har jag för mig, men CiF är banne mig omöjlig att få tag på, så jag har inte läst den.

Jag har inget emot att det sker den här sortens förändringar i spelvärlden. Det blir störande först när det är mycket stora förändringar som berör centrala teman i världen (Amerika är ett minimalt tema i det eurocentriska CF), eller man råkar ut för något ännu värre: Den hemliga metaplotten.

Typexempel är Brave New World och 7th Sea - bägge spelen avslöjade inte väsentliga delar av metaplotten om man inte köpte vissa moduler. Det kombinerar alltså 'händelser i spelvärlden som rollpersonerna inte kan påverka men som inte kan undgå att påverka dem' med 'du kan inte spela spelet om du inte köper alla böcker HAHAHA!'.

Och det är en dålig metaplott.

Nightowl

*Aurgh, jag är helt för översättningar, men helt plötsligt kändes CF som en gammal Atlantic-serie från sjuttiotalet...