Kan någon tala om vad Metropolis är för film egentligen? Är den sevärd (=värd att leta rätt på) och varför? Jag har förstått att Metropolis anses som en "viktig" film, det vore kul om någon kunde förklara saken närmare.
Nekromanti Metropolis
- Thread starter Saxifrage
- Start date
Duddmannen
Hero
Metropolis (Fritz Lang)
Den är en viktig film eftersom den är en av de första stora produktionerna som är lite av en Near-Future SF. Visst, alla de flygande maskinerna och robotarna osv var ju långt fram i tiden sett från när den gjordes - men den handlade om vår egen värld och om (hyfsat) realistiska problem som en modern männsika kan ställas inför när industri och framförallt industristött politiskt styre får råda.
Nu ska man inte heller glömma att den är gjord i en tid då filmer sågs som lite mer än budget-teater, vilket alltså bestämmer en hel del av de konventioner som skådespelare förväntas följa - men det är ju inte unikt för den HÄR filmen, det gällde ju alla filmer från den här tiden.
Jag tycker absolut att folk ska se den, särskilt (men inte enbart) om man är SF-intresserad. Försök t ex komma på vilka moderna SF-rullar som hämtat inspiration från denna. De är fler än man kan tro...
SF-rulle. Ungefär som I Robot fast från 20-talet. Egentligen innehåller den väl i stort sett alla stora frågor som SF-genren har brottats med genom tiderna - "Vad är en människa?" och "Vad blir människans värde jämfört med maskinen?"
Den är en viktig film eftersom den är en av de första stora produktionerna som är lite av en Near-Future SF. Visst, alla de flygande maskinerna och robotarna osv var ju långt fram i tiden sett från när den gjordes - men den handlade om vår egen värld och om (hyfsat) realistiska problem som en modern männsika kan ställas inför när industri och framförallt industristött politiskt styre får råda.
Nu ska man inte heller glömma att den är gjord i en tid då filmer sågs som lite mer än budget-teater, vilket alltså bestämmer en hel del av de konventioner som skådespelare förväntas följa - men det är ju inte unikt för den HÄR filmen, det gällde ju alla filmer från den här tiden.
Jag tycker absolut att folk ska se den, särskilt (men inte enbart) om man är SF-intresserad. Försök t ex komma på vilka moderna SF-rullar som hämtat inspiration från denna. De är fler än man kan tro...
Krille
Super Moderator
Metropolis är viktig av ett antal skäl.
Historiskt: Det är den sista tyska abstrakta filmen, samtidigt som det är den första tyska realistiska filmen. Den står helt enkelt i en brytpunkt mellan två helt separata stilar i filmkonsten. Samtidigt så kom den också att påverka relationen mellan europeisk och amerikansk film, mer eller mindre för all tid.
Teknisk milstolpe: Dess effekter är otroligt välgjorda för sin tid, och får nog betraktas som mer eller mindre en milstolpe för framtida effekter.
Design: Just genom brytpunkten mellan två tidsperioder så kom Metropolis att bli en tämligen stark influens för funkis-stilen (art déco).
Popkulturellt: Med tanke på att Metropolis refereras till så oerhört mycket i populärkulturen så är det en bra idé att ha koll på vad det är alla talar om. Den förekommer typ överallt, till exempel i Queens video Radio Ga-Ga.
Sen finns det en massa andra skäl också, till exempel att det är en kul ståry.
Historiskt: Det är den sista tyska abstrakta filmen, samtidigt som det är den första tyska realistiska filmen. Den står helt enkelt i en brytpunkt mellan två helt separata stilar i filmkonsten. Samtidigt så kom den också att påverka relationen mellan europeisk och amerikansk film, mer eller mindre för all tid.
Teknisk milstolpe: Dess effekter är otroligt välgjorda för sin tid, och får nog betraktas som mer eller mindre en milstolpe för framtida effekter.
Design: Just genom brytpunkten mellan två tidsperioder så kom Metropolis att bli en tämligen stark influens för funkis-stilen (art déco).
Popkulturellt: Med tanke på att Metropolis refereras till så oerhört mycket i populärkulturen så är det en bra idé att ha koll på vad det är alla talar om. Den förekommer typ överallt, till exempel i Queens video Radio Ga-Ga.
Sen finns det en massa andra skäl också, till exempel att det är en kul ståry.
chrull
Stockholm Kartell
- Joined
- 17 May 2000
- Messages
- 8,421
Sevärd är den säkerligen. om du inte har nått emot långsamma tyska filmer då. Själv gillar jag Langs film M betydligt mer, för att inte tala om Dr Mabuses Testamente.
Me om du bestämmer dig för att se Metropolis så ska du vara noga med att anteckna vilken version det är du ser.
Langs metropoli är antagligen och tyvärr för evigt förlorad.
Premiärversionen var 210 minuter lång, idag finns antagligen bara en 118 minutersversion att få tag på i sverige.
Tyskarna sägs ha en 147-minutersversion liggandes och i usa lyckades man plocka fram en 123m-variant lagom till 75-årsfirandet 2002, men ingen av dem finns att tillgå på DVD.
Totalt så har filmens längd varierat från 210 minuter ner till 80 genom årens lopp.
Och inte ens den nu vanligaste 114-118 minuter långa varianten ser likadan ut i olika länder. Ingen vet längre hur scenerna riktigt ska förhålla sig till varandra.
Sen finns det såklart idioter som inte förstår det här med filmer och sabbar hela upplevelsen med sina 25 fps, men det går nog inte att hjälpa...
Men gå inte och hyr filmen på dvd och kom sen tillbaka hit och lovprisa den för att den är "svår" och att "inte alla förstår den". För det är såklart. vi missar 1½ timme av filmen. Kan vara bra att veta liksom
chrull
Me om du bestämmer dig för att se Metropolis så ska du vara noga med att anteckna vilken version det är du ser.
Langs metropoli är antagligen och tyvärr för evigt förlorad.
Premiärversionen var 210 minuter lång, idag finns antagligen bara en 118 minutersversion att få tag på i sverige.
Tyskarna sägs ha en 147-minutersversion liggandes och i usa lyckades man plocka fram en 123m-variant lagom till 75-årsfirandet 2002, men ingen av dem finns att tillgå på DVD.
Totalt så har filmens längd varierat från 210 minuter ner till 80 genom årens lopp.
Och inte ens den nu vanligaste 114-118 minuter långa varianten ser likadan ut i olika länder. Ingen vet längre hur scenerna riktigt ska förhålla sig till varandra.
Sen finns det såklart idioter som inte förstår det här med filmer och sabbar hela upplevelsen med sina 25 fps, men det går nog inte att hjälpa...
Men gå inte och hyr filmen på dvd och kom sen tillbaka hit och lovprisa den för att den är "svår" och att "inte alla förstår den". För det är såklart. vi missar 1½ timme av filmen. Kan vara bra att veta liksom
chrull
Robert Jonsson
Nothing is True. Everything is Permitted.
Kanske en förklaring
Har förm ig det ligger till som så här:
Det finns två format - PAL och NTSC. PAL har jag för mig går 25 Frames per Second, medan NTSC ligger på ett annat (27 eller 29 har jag för mig).
Jag har inte direkt sett någon skillnad (kanske mest för jag inte sett en film först i NTSC och sedan i PAL) - men det sägs av anhängarna att NTSC skall vara det enda formatet som filmen spelas i ett sådant format där den återspeglar verkligheten på rätt sätt (jämför t.ex. gamlasvenska journalfilmer och hur ryckigt och snabbt allt rör sig - skulle gissa det är något liknande osm kan appliceras här - fast kanske inte så extremt
).
Har förm ig det ligger till som så här:
Det finns två format - PAL och NTSC. PAL har jag för mig går 25 Frames per Second, medan NTSC ligger på ett annat (27 eller 29 har jag för mig).
Jag har inte direkt sett någon skillnad (kanske mest för jag inte sett en film först i NTSC och sedan i PAL) - men det sägs av anhängarna att NTSC skall vara det enda formatet som filmen spelas i ett sådant format där den återspeglar verkligheten på rätt sätt (jämför t.ex. gamlasvenska journalfilmer och hur ryckigt och snabbt allt rör sig - skulle gissa det är något liknande osm kan appliceras här - fast kanske inte så extremt
).
Krille
Super Moderator
Re: Kanske en förklaring
Så här är det:
PAL och NTSC är TV-system. PAL ligger mycket riktigt normalt sett på 25 helbilder per sekund (50 halvbilder), medan NTSC ligger på 30 helbilder per sekund (60 halvbilder).
Det där med halvbilder kräver sin förklaring: i båda formaten så ritar man ut varannan rad på skärmen, det vill säga hälften av bildinformationen. Sedan börjar man om och ritar ut resten av raderna, det vill säga andra halvan av bildinformationen. Detta kallas "interlace" eller sammanvävning. Du kan ibland se det i form av ett lätt flimmer på horisontella linjer. Det beror på att kanten på linjen syns i ena halvbilden men inte den andra.
Nå, det är inte helt sant det heller, för det finns ett tredje format, PAL-60, som har samma färgkodningssystem som PAL men med 60 halvbilder per sekund. Alltså samma bildfrekvens som NTSC, men med PALs överlägsna färgkodning. NTSC sägs lite elakt stå för "Never The Same Color".
En biograf kör med 24 bilder per sekund, och hade det inte varit mörkt i biografen och duken jefligt silverfärgad så hade man kunnat uppfatta ett flimmer där. En bra modern hundrahertz-TV kodar om de där 50 halvbilderna och ritar ut varje halvbild två gånger istället. Det gör bilden än mer stabil. En normal datormonitor ligger mellan 75 Hz och 85 Hz, alltså 75 till 85 bilder per sekund - mindre än så är i längden jobbigt för ögonen.
Nå, tillbaka till Metropolis. Många tidiga stumfilmer filmades med 18 bilder per sekund. Nu vet jag inte om det var den bildhastigheten som användes i Metropolis, men det är faktiskt det som gör att gubbarna i gamla journalfilmer rör sig snabbt och ryckigt. Man har helt enkelt ökat farten från 18 till 25 bilder per sekund, med ökad ryckighet som resultat.
En del försöker åtgärda detta genom att helt enkelt extrapolera extra rutor mellan de som finns, så att filmen kommer upp i 25 bilder per sekund utan att gubbarnas hastighet ändras. Andra ökar helt enkelt bara farten. Jag minns inte vilken metod som används i den Metropolis som jag har i min hylla idag.
Det där med skärmfrekvensskillnader är ett härk, f'rexten.Problemet uppstår så fort man försöker föra över en film från biofart (24 Hz) till TV-format (25 respektive 30 Hz), eller koda om från ett system till ett annat.
Så här är det:
PAL och NTSC är TV-system. PAL ligger mycket riktigt normalt sett på 25 helbilder per sekund (50 halvbilder), medan NTSC ligger på 30 helbilder per sekund (60 halvbilder).
Det där med halvbilder kräver sin förklaring: i båda formaten så ritar man ut varannan rad på skärmen, det vill säga hälften av bildinformationen. Sedan börjar man om och ritar ut resten av raderna, det vill säga andra halvan av bildinformationen. Detta kallas "interlace" eller sammanvävning. Du kan ibland se det i form av ett lätt flimmer på horisontella linjer. Det beror på att kanten på linjen syns i ena halvbilden men inte den andra.
Nå, det är inte helt sant det heller, för det finns ett tredje format, PAL-60, som har samma färgkodningssystem som PAL men med 60 halvbilder per sekund. Alltså samma bildfrekvens som NTSC, men med PALs överlägsna färgkodning. NTSC sägs lite elakt stå för "Never The Same Color".
En biograf kör med 24 bilder per sekund, och hade det inte varit mörkt i biografen och duken jefligt silverfärgad så hade man kunnat uppfatta ett flimmer där. En bra modern hundrahertz-TV kodar om de där 50 halvbilderna och ritar ut varje halvbild två gånger istället. Det gör bilden än mer stabil. En normal datormonitor ligger mellan 75 Hz och 85 Hz, alltså 75 till 85 bilder per sekund - mindre än så är i längden jobbigt för ögonen.
Nå, tillbaka till Metropolis. Många tidiga stumfilmer filmades med 18 bilder per sekund. Nu vet jag inte om det var den bildhastigheten som användes i Metropolis, men det är faktiskt det som gör att gubbarna i gamla journalfilmer rör sig snabbt och ryckigt. Man har helt enkelt ökat farten från 18 till 25 bilder per sekund, med ökad ryckighet som resultat.
En del försöker åtgärda detta genom att helt enkelt extrapolera extra rutor mellan de som finns, så att filmen kommer upp i 25 bilder per sekund utan att gubbarnas hastighet ändras. Andra ökar helt enkelt bara farten. Jag minns inte vilken metod som används i den Metropolis som jag har i min hylla idag.
Det där med skärmfrekvensskillnader är ett härk, f'rexten.Problemet uppstår så fort man försöker föra över en film från biofart (24 Hz) till TV-format (25 respektive 30 Hz), eller koda om från ett system till ett annat.
chrull
Stockholm Kartell
- Joined
- 17 May 2000
- Messages
- 8,421
Re: Kanske en förklaring
Metropolis är antagligen filmad nånstans mellan 16-20 bilder per sekund. Nån ordentlig standard fanns inte, projektorerna i biograferna gick istället att ställa in efter varje film (vilket är sällsynt idag, några få biografer klarar sånt nu, filmhuset och sture i stockholm tex).
Särskilt journalfilmer och den tidiga filmen lider stort av det här, eftersom kamerorna handvevades så går det inte att se filmens hastighet på något annat sätt än att pröva.
chrull
Metropolis är antagligen filmad nånstans mellan 16-20 bilder per sekund. Nån ordentlig standard fanns inte, projektorerna i biograferna gick istället att ställa in efter varje film (vilket är sällsynt idag, några få biografer klarar sånt nu, filmhuset och sture i stockholm tex).
Särskilt journalfilmer och den tidiga filmen lider stort av det här, eftersom kamerorna handvevades så går det inte att se filmens hastighet på något annat sätt än att pröva.
chrull
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,659
Bra genomgång, några kompletteringar
En följd av detta är att om man vill köra med låg svepfrekvens (i mitt fall för att jag använder överdrivet hög upplösning eller att jag vill synka skärmuppdateringsfrekvensen till samma frekvens som ett emulerat spel ursprungligen använde) så ska man inte gå och köpa sig en bra, dyr monitor. Tvärtom, man ska köpa sämsta jävla noname-monitorn man kan hitta som klarar övriga krav man har, eftersom de normalt sätt har mycket längre efterlysningstid. Dessutom så är ju priset för att köpa en dyrare monitor också priset, så man tjänar en slant på den billigare.
Jag skulle inte bli ett dugg förvånad om man snart börjar filma digitalt med en bildfrekvens som är så hög att den är jämnt delbar med både 25 och 30, bara för att förlustfritt kunna växla mellan formaten.
Viktigt i sammanhanget är dessutom efterlysningstiden, dvs hur länge en pixel lyser efter att elektronstrålen svept över den. TV-bildrör har jättelång (på en elektronisk skala...) efterlysningstid och klarar därför att ge en stabil bild trots låg uppdateringsfrekvens, men kan ge spår av tidigare bilder, tex om ett vitt objekt rör sig över en svart bakgrund så kan man ibland se en "svans". Arkadmonitorer funkar ungefär som en TV i det avseendet, medan datormonitorer har betydligt kortare efterlysningstid, vilket gör dem distinkta i uppdateringarna men ger dem en viss tendens till flimrighet.
En följd av detta är att om man vill köra med låg svepfrekvens (i mitt fall för att jag använder överdrivet hög upplösning eller att jag vill synka skärmuppdateringsfrekvensen till samma frekvens som ett emulerat spel ursprungligen använde) så ska man inte gå och köpa sig en bra, dyr monitor. Tvärtom, man ska köpa sämsta jävla noname-monitorn man kan hitta som klarar övriga krav man har, eftersom de normalt sätt har mycket längre efterlysningstid. Dessutom så är ju priset för att köpa en dyrare monitor också priset, så man tjänar en slant på den billigare.
Fast å andra sidan så är den tillräcklig för ändamålet. NTSC togs ju fram för att kräva mindre frekvensutrymme och därmed tillåta fler kanaler som trycker ut mer lågkvalitativt skit, och vem bryr sig om att färger är stabila som en LSD-trip då?
Det man oftast gör är helt enkelt att köra var tredje frame två gånger, vilke drar upp 18 fps till 24, vilket är tillräckligt nära 25 för att man inte ska märka något. Ska man ha upp det till 30 så får man göra något i stil med att dubblera alla utom var tredje fram, vilket blir exakt 30 fps. Jag tror ingen har lyckats göra någon vettig extrapolering för att skapa nya frames som funkar bra.
Man kan speeda upp 24 fps till 25 utan att det märks, däremot så är det betydligt klurigare att gå mellan 25 och 30, speciellt som PAL och NTSC dessutom har olika upplösning så att man måste lägga till/ta bort linjer.
Jag skulle inte bli ett dugg förvånad om man snart börjar filma digitalt med en bildfrekvens som är så hög att den är jämnt delbar med både 25 och 30, bara för att förlustfritt kunna växla mellan formaten.
G
Guest
Guest
Re: Bra genomgång, några kompletteringar
Och en annan sak som du inte gjorde helt klart men jag tror att du vet (men andra kanske inte har den lyxen) är att interlace inte finns på monitorer till datorer pga att datorer inte har behövt den upplösnings boosten sen början av nittiotalet, tvapparater behöver det vanligtvis inte särskilt mycket heller nu för tiden men pga att det finns gammla tv-apparater måste sändningarna vara det ändå.
NTSC togs fram för att vara kompatibel med de svartvita sändningar som fanns under den tiden och var först, den utveklades därmed absolut inte för att ta mindre frekvens utrymme, sedan kom SECAM som var ett annat sätt att göra detta på för att få stabilar (men ack så mycket mattare) färger, den hade också problemet att för att lägga ihop två signaler måste man avkoda dem för att sedan sammankoda dem, efter dessa två kom PAL som byggde på NTSC men hade färgkodningen i ett annat frekvenslager, detta betyder inte att det behöver ta mer plats, det är bara tvkonstruktörer som konstruerat tv apparater så och sedan har folk inte ändrat på det pga kompabilitet.
Och en annan sak som du inte gjorde helt klart men jag tror att du vet (men andra kanske inte har den lyxen) är att interlace inte finns på monitorer till datorer pga att datorer inte har behövt den upplösnings boosten sen början av nittiotalet, tvapparater behöver det vanligtvis inte särskilt mycket heller nu för tiden men pga att det finns gammla tv-apparater måste sändningarna vara det ändå.
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,659
Re: Bra genomgång, några kompletteringar
PAL bygger på precis samma tänkande, men avsåg dessutom att lösa bristerna i NTSC.
SECAM däremot är ett helt annat kritter och funkar som du beskriver PAL, dvs med en separat färgkanal.
Sorry, uttryckte mig klumpigt. Den togs fram för att få färg, med bibehållande av kompatibiliteten med svart-vita sändningar, precis som du säger. Ett av designmålen var dock att hålla igen på bandbredden (annars hade man lika gärna kunnat sända färginformationen i en separat kanal på sidan av ljusinformationen och klarat problemet ändå).
PAL bygger på precis samma tänkande, men avsåg dessutom att lösa bristerna i NTSC.
Eeeek! Fel! PAL har nästan samma kodning som NTSC (dvs kodar färgerna som fasförskjutning), men fasförskjuter varannan linje åt olika håll och använder sedan föregående linje för att justera färgen (baserat på tanken att det inte ändras så mycket mellan två linjer). Därav namnet PAL (Phase Alternating Line).
SECAM däremot är ett helt annat kritter och funkar som du beskriver PAL, dvs med en separat färgkanal.
Men alla monitorer (alla jag testat i alla fall, vilket antagligen inte är mer än 80% av världens monitorer) klarar det fortfarande (även om de inte talar om det för datorn), även om Windows krånglar lite om man vill använda det. För den rätta autentiska känslan så behövs det dock ibland, men då har man program som tex PowerStrip till sin hjälp som fixar det.
G
Guest
Guest
Re: Bra genomgång, några kompletteringar
Sedan en sak som jag missade att säga, till skillnad från de andra standarderna så är NTSC utveklad för en 5 färgsskala med röd magenta blå cyan grön som färger.
Dessa färger finns inte på tv apparaterna utan det är röd röd blå grön grön nuförtiden, detta ger för mycket grönt och rött i bilden om inte sändningarna är anpassade för det samt att om det är anpassat för det så får det för mycket blått på PAL samt SECAM.
Jag vet detta men är väldigt dålig på att skriva som jag tänker, det var dock en grovare miss än vanligt, jag ber om ursäkt.
Sedan en sak som jag missade att säga, till skillnad från de andra standarderna så är NTSC utveklad för en 5 färgsskala med röd magenta blå cyan grön som färger.
Dessa färger finns inte på tv apparaterna utan det är röd röd blå grön grön nuförtiden, detta ger för mycket grönt och rött i bilden om inte sändningarna är anpassade för det samt att om det är anpassat för det så får det för mycket blått på PAL samt SECAM.