D&D Milstenar istället för XP, snitslad bana?

[Sömniga Isaac]

Vad är AGON?

Du spelar hjältar under antiken som besegrar och gör de bragder som hjältar från den tiden gjorde.

 

[Zeedox]

Vad är AGON?

Rollspel där du är grekiska hjältar på resa bland mytiska öar, i stil med Odyssén, Hercules Legendariska Resor, Sinbad eller Xena. Av John Harper (Lasers & Feelings, Lady Blackbird).

En illustrerad rollspelssession / actual play:
https://www.olddog.games/AGON

 

[Skarpskytten]

Jag tycker också att det är en fin ritual!

Funderar på om det skulle fungera att ha något liknande som Y0-spelen (samt DoD23) har. En checklista i stil med:

• Var du med på mötet?
• Överlevde ni en farlig situation?
• Hitta ni en skatt?

Ett poäng per JA, och ny lvl var 15e poäng eller något i den stilen.

Superbra detta.

Jag skrev just om mitt SWd6-husregeldokument så att det står så här:

Skill points. At the end of each session each PC will get 1 Skill point for each “yes” answer on the following question:

• Did you participate?
• Did you explore new territory [one or more new hex]?
• Did you face danger?
• Did you find useful equipment, vehicles, or other things?

 

[luddwig]

Det jag gillar med XP är illusionen av att du blir lite bättre efter varje spelmöte, precis som i BRP. Det är en illusion eftersom du inte de facto blir bättre förren då når över ett tröskelvärde, men ändå.

Förr när jag spelade DnD tyckte jag att XP-räknandet och väntan på nästa level var en stor del av charmen med spelet. XP blev liksom en timer som räknade ner till något efterlängtat, lite som att vara nästan pank och vänta på lönen med alla möjligheter den innebär. Spel med tätare progression bygger inte alls upp ett sådant sug.

 

[Skarpskytten]

Förr när jag spelade DnD tyckte jag att XP-räknandet och väntan på nästa level var en stor del av charmen med spelet. XP blev liksom en timer som räknade ner till något efterlängtat, lite som att vara nästan pank och vänta på lönen med alla möjligheter den innebär. Spel med tätare progression bygger inte alls upp ett sådant sug.

Jag har sett samma effekt i mina två OSR-kampanjer, och det syns också i tex spelrapporten "Fellowship of the Bling". Om det tar tid att få ihop XP till nästa nivå, om XP är ett betyg på spelarnas skicklighet (och tur), och om varje nivå gör stor skillnad, så blir den där mätaren en viktig del av spelet. Alla längtar till nästa nivå, och det blir en stor sak när en rollfigur faktiskt går upp i nivå.

Vilket fö är en av alla otaliga punkter om varför gammel-DnD är bättre än 5e.

 

[Rymdhamster]

En annan sak är att sidospår (side quests) inte ger någon lärdom i spelet. Om rollpersonerna löser alla tänkbara sidospår lär de sig mindre än om de bara gör den enda viktiga delen av den snitslade banan.

Well, man ska komma ihåg att XP inte är den enda belöningen man kan få. Även om det är en av sakerna jag har svårt för i 5:an. Så mycket är inbakat i just levelandet att det är svårt att dela ut prylar som känns som att de är på samma nivå som en faktisk level.

Är det någon som kört med milstenar? Hur har det funkat isf? Och vad finns det för alternativ? Gå tillbaka till XP?

Alldeles utmärkt. Men det beror så klart på vad man prioriterar i spelandet. En del spelare tycker helt enkelt att pilla med rollpersonen är den roligaste aspekten av rollspel, och de tycker så klart det suger. Bryr man sig mindre om rollpersonen och mer om storyn så kan det rent av vara rätt skönt

En sak man slipper är ständiga frågor som "hur mycket XP har vi nu egentligen?" och "undrar om jag spenderade mina XP sist?" (den senare är inte så relevant för DnD förvisso). Man slipper sitta och räkna och fördela. Och om man dessutom kör med individuell XP, jisses!

Men det finns väl inget som hindrar dig från att gå tillbaka till XP? Alla monster har ju sånt angivet i monsterboken så det är bara att räknat själv och ge ut lämpliga bonus XP.

Annars har jag ett spel inspirerat av D20 där jag delar ut XP just per avklarad del (vilket inkluderar sidospår och saker spelarna själva hittar på. där kör jag med en reducerad skala, så jag delar ut 1 XP åt gången och har nån egenpåhittad skala jag inte minns var jag fick den ifrån.

Så typ ett mellanting mellan milestone och vanlig XP.

Men det jag framförallt gillar med milestone XP är att man kan knyta det inte till avklarade områden, utan särskilda händelser.

Ta när man går från lvl2 till lvl 3 i 5E som exempel. Det är ett rätt stort steg, med mycket förändringar. Just det steget tycker jag är lite märkligt om det bara sker efter att man slagit ihjäl ett par goblins i en grotta. Känns som att det borde involvera nån slags ceremoni, träning, etc. Det blir dock mindre av ett problem om man börjar på lvl 3.

Jag har en tanke där på en kampanj som börjar på lvl1, och kör milestones tills alla är level 3, sen fortsätta med XP därifrån. Och knyta milestonesen till viktiga händelser som triggar den faktiska kampanjen.

 

[Girighet]

Jag föredrar milestones före både mord och guld. Mord tycker jag ger spelet en känsla av att alla är vandrade xp-säckar. Jag kan se charmen i guld men vill då att det är knutet till världen, att man går upp i level när man spenderar allt man plundrat och på så sätt imponerar på sin omgivning eller man är ett tjuvgille som lämnar in sina tjuvade skatter till gillets skattemäster som för in det på sin lista.
Med milestones kommer flexibilitet. Ger spelarna sig ner i en grotta för att hitta ledtrådar om vad som hänt med sina försvunna bröder, räcker det med att de hittar det och sedan beger sig vidare. Det spelar inget roll att de missar orc-fursten som flyttat in en våning ner eller missar den magiska hammaren.

 

[erikt]

Milestones can nog fungera om man kör ett system där alla rollpersoner skall gå upp i level vid samma antal xp - vilket ju är fallet i nyare versioner av D&D.
I äldre versioner av D&D däremot, där olika klasser har helt olika xp-tabeller, så skulle det vara en dålig idé eftersom där är det inte meningen att alla skall gå upp i level lika snabbt.

 

[Skarpskytten]

En sak som jag gillar med milstenar och som jag inte tror att någon har nämnt.

Man kan använda milstenar som belöning för prestation, eller för att visa att en del av äventyret/berättelsen nu är klar. Man stiger i nivå efter att något stort har hänt. Det är så det mestadels funkar i Wizards äventyr.

Men man kan också använda det som en slags dramatisk förstärkning. Man stiger i nivå innan något stort ska hända. Istället för att dela ut nivån efter draken är död, kan man göra det strax innan striden mot draken ska börja.

 

[chrull]

Men man kan också använda det som en slags dramatisk förstärkning. Man stiger i nivå innan något stort ska hända. Istället för att dela ut nivån efter draken är död, kan man göra det strax innan striden mot draken ska börja.

Jag tycker nog det här är helt rätt. Ivf innan sista bossen så att säga. Ingen blir glad av att höra ”ni får en hel level till! Och nu lägger vi ner kampanjen!” Så ge en level för att man lyckas låsa upp porten till sista draken istället för att spöa draken.

 

[Gurgeh]

Vet någon hur är det tänkt att milstenar ska fungera? Bestäms de av äventyret, eller av rollpersonernas klasser, eller av spelledaren när hen tycker att det är lämpligt att gå upp i level?

 

[SpringandeKulle]

Antar att det bestäms av äventyret främst... Eller om spelledaren tröttnat på använda samma mesiga monster och vill ösa på med lite coolare monster men då måste levla upp spelarna först... Sistnämnda var så jag körde.

 

[Skarpskytten]

Vet någon hur är det tänkt att milstenar ska fungera? Bestäms de av äventyret, eller av rollpersonernas klasser, eller av spelledaren när hen tycker att det är lämpligt att gå upp i level?

I DMGn s 261 finns det regler, dels xp för milstenar, dels att levla utan XP. För det senare gäller: "When you let the story of the campaing drive advancement, you award levels when adventurers acomplish significant goals in the campaign."

I praktiken.

I SKT finns det en ruta i slutet av varje kapitel som säger att "när spelarna har klarat denna del, så får de ingen/en nivå" (kapitel 11 är lite krångligare).

I TWbtW finns det ett avsnitt början av äventyret. Man får en nivå när man börjar ett nytt kapitel, en nivå när man triggat en viss händelse i varje kapitel, samt en nivå om man klarar äventyret.

CofN har en tabell i början av äventyret som förklarar när rollfigurerna får nya nivåer. Det är en mix av att nå fram till platser, hitta föremål, besegra monster och trigga vissa händelser.

IDRotF har partier i början av varje kapitel som förklarar var spelarna ska göra för att stiga i nivå, typ klara av olika sök/uppdrag, ibland flera uppdrag innan de får en nivå.

I dessa äventyr är det meningen att man ska köra milsten. Som synes är systemet mycket flexibelt, och Wizards själva följer inte rådet i DMG fullt ut.

LMoP och TOA kör XP-för mord.

 

[clarence redd]

Superbra detta.

Jag skrev just om mitt SWd6-husregeldokument så att det står så här:

Riktigt bra, båda listorna! I Comae Engine finns det bara en fråga: Did you have a good time? Om ja, höj en extra färdighet.

 

[Cyberhest]

När jag eller någon av mina kamrater spelleder D&D eller annat levelspel räknar vi inte på Xp eller milestones längre, vi slutade nog med det för 20 år sedan eller nåt. Det var så länge sen att jag nästan glömt bort hur det var.
Det är mer "nu har det gått två spelmöten och rollpersonerna har varit aktiva och fört handlingen framåt så alla får en level".

Begone, deceiver!

 

[Zeedox]

Tangerande ämne: men jag har försökt ge fler diagetiska belöningar och kraftökningar på sistone, tex föremål som kan ge fördelar, eller bonusar på färdigheter om rollpersonerna använder sig av någon kunskap de nyss fick tag på.

Men mina grupper har en tendens att glömma bort att de har dessa fördelar! Undrar om det finns någon psykologisk aspekt här som gör det enklare att minnas de kraftökningar man själv ”köpt”, eller om det bara är anekdotiskt slump?

 

[Lukas]

Vet någon hur är det tänkt att milstenar ska fungera? Bestäms de av äventyret, eller av rollpersonernas klasser, eller av spelledaren när hen tycker att det är lämpligt att gå upp i level?

Jag hade kunnat uppskatta ett system att när man spelar en sandbox så har varje klass en lista på unika milstenar.
Saker som om man spelar en cleric så vill man konvertare hedningar och läka skadade.mefans tjuven vill komma över massa pengar och hugga en vän i ryggen.

Men jag inser också att den typen av motiveringar som uppmuntrar spelar a att jaga sina egna saker hade fungerat bättre i ett system som inte uppmuntrar gruppsammanhållning lika mycket som DnD gör.

 

[Mikl]

Begone, deceiver!

Är ditt problem med den metod jag beskriver att du vill ha någon sorts realism i höjningssystemet? Eller något annat?

 

[Zeedox]

Jag hade kunnat uppskatta ett system att när man spelar en sandbox så har varje klass en lista på unika milstenar.
Saker som om man spelar en cleric så vill man konvertare hedningar och läka skadade.mefans tjuven vill komma över massa pengar och hugga en vän i ryggen.

Men jag inser också att den typen av motiveringar som uppmuntrar spelar a att jaga sina egna saker hade fungerat bättre i ett system som inte uppmuntrar gruppsammanhållning lika mycket som DnD gör.

Låter som systemet i Heart: The City Beneath!

 

[Cyberhest]

Är ditt problem med den metod jag beskriver att du vill ha någon sorts realism i höjningssystemet? Eller något annat?

Jag vet inte riktigt varför jag reagerar så starkt, och jag köper att min reaktion inte nödvändigtvis är så rationell, men jag behöver nog samla tankarna lite för att ge ett bra svar!