Nekromanti Min favorit bland 3.x-böckerna

[Magnus Seter]

Hej!

Igår på forumsölen fick jag frågan av Anarchlown, tror jag det var, eller Frankenstein eller Möller kanske, vilken 3.x-bok som var min favorit.

Ety jag inte har spelat 3.x (ja, förutom Pathfinder då) på länge hade jag inte koll på vilka böcker jag egentligen har, så jag kollade i hyllan och tog en funderare.

Den som är min favorit är typiskt en som jag inte använder. Go figur.

Men alltnog, Forgotten Realms Campaign Setting är i mitt tycke den optimala kampanjboken. Den är tjock, snygg, spännande ... och något överväldigande.

Kort sagt allt man vill ha i en kampanjbok. Så just nu i skrivande stund är den min favorit-bok för 3.x.

Vilken är din?

/Magnus

 

[Eksem]

Heroes of Horror tror jag. Jag gillar verkligen Sharn-boken, men det är ju bara för att Sharn är så grym setting och boken åtminstone inte kommer ivägen för det. Heroes of Horror gillar jag däremot som bok.

För det första så lyckas den, vilket borde vara helt omöjligt. För den som inte känner till boken handlar den om skräck i Dungeons and Dragons. Inte så simpla saker som odöda och vampyrer utan att faktiskt få till skräckkänsla i Dungeons and Dragons-sessioner. Detta med hjälp av konkreta och inspirerande tips om allt från detaljer i aktivt spel till kampanjupplägg.

En omöjlig produkt som överträffade alla förväntningar på alla ledder.

 

[Magnus Seter]

Jag tänkte på den också, så den är absolut i toppen av topplistan.

/M

 

[rjonas]

Manual of The Planes 3E. Även om man inte skriver under på Great Wheel Cosmology så är det en underbar bok för världbyggande.

 

[Necross]

En bok som överraskade mig på ett positivt sätt var DMG II.

 

[Laowai]

Eberron campaign setting.
Har inte blivit så inspirerad av en bok tidigare eller sedan dess.

 

[rjonas]

En bok som överraskade mig på ett positivt sätt var DMG II.

Har inte läst den men den har gott rykte, författad av Robin D Laws som har funderat lite på det här med rollspel.

 

[Vitulv]

Heroes of Horror tror jag. Jag gillar verkligen Sharn-boken, men det är ju bara för att Sharn är så grym setting och boken åtminstone inte kommer ivägen för det. Heroes of Horror gillar jag däremot som bok.

För det första så lyckas den, vilket borde vara helt omöjligt. För den som inte känner till boken handlar den om skräck i Dungeons and Dragons. Inte så simpla saker som odöda och vampyrer utan att faktiskt få till skräckkänsla i Dungeons and Dragons-sessioner. Detta med hjälp av konkreta och inspirerande tips om allt från detaljer i aktivt spel till kampanjupplägg.

En omöjlig produkt som överträffade alla förväntningar på alla ledder.

Agreed, Heroes of Horror var bland det absolut bästa som släpptes till 3.5. Jag tyckte även mycket om Libris Mortis, och hade grym nytta av den när jag spelledde en kampanj med odöda rollpersoner. Som Magnus nämnde är även FRCS en bok som är svår att inte förälska sig i, mycket för att den är så jävla snygg.

Men mpste jag välja så säger jag Heroes of Horror, av samma skäl som Eksem angav.

 

[Anarchclown]

Vet inte. Känner lite avsmak inför hela spelet för tillfället. Men jag håller med om att Forgotten Realms Campaign Setting är helt fantastisk. Titta bara på bilden på Silverymoon eller vad det nu heter. Jag fick lust att spela där även om jag egentligen tycker att Faerun suger i allmänhet.

Det jag däremot slås av är att jag minns de böckerna med bra illustrationer mer än de med bra texter.

Kommer ihåg Unapproachable East till forgotten. Den illustrerar lapptäcket som är FR väldigt bra. Varje enskilt land i den settingen är ascoolt och boken är genuint bra, men inget av länderna känner som att det påverkat sina grannländer särskilt mycket alls och de är alla helt olika.

Jag kom nog fram till efter att ha tittat lite i hyllan att Red Hand of Doom som vi pratade om senast var favoriten som jag faktiskt minns.

Kompisen för att illustrera det jag berättade igår om att de kan vara vansinniga regelmänniskor sa Spell Compendium eftersom den samlade all skit ifrån olika moduler på ett ställe.

P.S.: Minst omtyckta av WOTC är nog Magic of the Incarnum.

 

[Vitulv]

Kompisen för att illustrera det jag berättade igår om att de kan vara vansinniga regelmänniskor sa Spell Compendium eftersom den samlade all skit ifrån olika moduler på ett ställe.

Jag har läst om den här meningen säkert tio gånger utan att riktigt förstå den

Jag gillar dock Spell Compendium. Rescenserade den till Fenix och tyckte först att det var en rätt ljummen produkt, men efter ett tag växte den på mig. I ärlighetens namn tyckte jag att Wizards format efter ett tag blev lite tjatigt (varje bok hade en sektion med prestigeklasser, en med spells, en med feats, en med monster etc.) och att det var rätt coolt med en hel bok full av spells och enbart spells.

 

[Botulf]

Midnight Campaign Setting från Fantasy Flight.
Dragonlords of Melniboné från Chaosium.
Grimm från Fantasy Flight

Om man kan räkna in böcker till OGL/D20 spel där regelmotorn följer med och inte kräver Players Handbook så säger jag:

Conan RPG och världsboken Return to the Road of King från Mongoose Publishing.
Call of Cthulhu d20 av Monte Cook/WotC
Castles&Crusades från Froglord Games
Basic Fantasy av Chris Gonnerman
(dom två sistnämnda utnyttjar 3.x OGL även om det kanske är att tumma på trådens ramar att nämna dom då de snarare försöker återskapa AD&D1 OCH D&DB/X)

 

[Svarte Faraonen]

Heroes of Horror ligger definitivt högt upp för mig också. Book of Nine Swords var cool när den kom, men även om systemet nog blev lite klyddigt i det långa loppet. Elder Evils hade också en hel del fräcka frön till apokalypskampanjer, och mycket till Eberron får på rent konceptuella grunder också vara med där uppe.

 

[anth]

Jag har läst om den här meningen säkert tio gånger utan att riktigt förstå den

Ser onekligen ut att saknas två kommatecken:
"Kompisen, för att illustrera det jag berättade igår om att de kan vara vansinniga regelmänniskor, sa Spell Compendium..."

 

[Magnus Seter]

Ska vi ta med böcker som inte är officiellt D&D, så är Ptolus den mest imponerande.

Monsternomicon från Privateer Press är dock den mest inspirerande.

/M

 

[Storuggla]

"Vilken är din?"

Till 3.X... fan, den var svår. Jag tänker begränsa mig själv genom att enbart välja mellan det som kom ut till och var menat för 3.X och inte d20 eller d20 Modern alls. Då ska vi se. Hmm.

Jag är lite frestad att säga PHB, men det faller nog till slut på Midnight.


Storuggla, sen gick det bara utför

 

[Anarchclown]

Jag har läst om den här meningen säkert tio gånger utan att riktigt förstå den

Ser onekligen ut att saknas två kommatecken:
"Kompisen, för att illustrera det jag berättade igår om att de kan vara vansinniga regelmänniskor, sa Spell Compendium..."

Ja. Det saknades komma. Jag hade nyss vaknat när jag skrev det. Sorry.

 

[Sapient]

För min del vill jag nämna två. För det första Eberron.

Egentligen kanske det gäller hela sviten, eftersom det är campaign settingen som helhet som jag gillar så skarpt. Men alla böcker i serien är nu inte lika bra. Sharn är en höjdare, som nämnts. Men jag tycker ändå att grundboken för Eberron-världen är en mycket bra kampanjhandbok. Den ger väldigt bra information, är tydlig med vilka nya koncept som introduceras, ger precis lagom mycket crunch för det som behöver förklaras och härligt mycket inspirerande fluff för resten av världen.

Det är liksom så att när man spelat en hel kampanj och tycker att man känner världen, så hittar man en sidebar på sidan 68 som introducerar något man helt glömt, och sen har man en helt ny kampanjidé...

För det andra, Tome of Battle: Book of Nine swords. Den gav också känslan av något helt nytt, ett nytt sätt att spela strider på. Visst, mekaniken blev lite överkonstruerad och svår att hålla reda på - men vilken känsla den gav åt möjligheterna att konstruera genuint intressanta stridande karaktärer!

Få supplement lyckas så bra som dessa.

 

[Botulf]

Utan att ha läst den så skulle Northlands till Pathfinder mycket väl kunna bli en favorit. Antagligen skulle jag inte köra det med PF utan något regltunnare typ BFRPG. Men det verkar awesome.

http://index.rpg.net/display-entry.phtml?mainid=18471

 

[Spider Jerusalem_UBBT]

Heroes of Horror som sagts tidigare är nog favoriten.

 

[Ymir]

Jag tyckte verkligen om Deities & Demigods. Inte för de poänglösa tolkningarna av IRL-religioner, så mycket som för appendixet med riktigt schyssta koncept på D&D-religioner som låg ljusår från spelets vanliga, urfattiga slentrianpanteon.

Also man bara måste gilla en bok som heter "Lords of madness".