Eon-Viktor
Veteran
Hej allihopa, detta är min första post på forumet men jag har läst på det i några veckor.
Jag har stört mig ett bra tag på att extemporatörer ska behöva kunna alstra både nomotropi och ataxatropi för att överhuvudtaget kunna öka räckvidd på sina improviserade besvärjelser, det hela känns väldigt klumpigt och konstigt. Borde det inte vara en mer allmän magikonst att påverka räckvidd och varaktighet?
Min lösning på det här just nu är helt enkelt att man väver först den ändrande effekten (Beröring t.ex.) och den klaffar automatiskt med nästa effekt man väver i samma besvärjelse. Detta blir på det sättet ett undantag på att effekter alltid börjar verka direkt efter att de vävs; dessa effekter skapar snarare en fåra som man kan lägga en annan effekt i. Då slipper man ta med Den Tomma Effekten och behöver inte kunna alstra nomotropi.
Förslag?
Att man kan behöva Ataxatropi kan jag leva med, men jag är ändå väldigt nyfiken på om någon spelar på nåt annat sätt där avstånds- och varaktighetseffekterna inte är knutna till någon speciell aspekt.
Jag har stört mig ett bra tag på att extemporatörer ska behöva kunna alstra både nomotropi och ataxatropi för att överhuvudtaget kunna öka räckvidd på sina improviserade besvärjelser, det hela känns väldigt klumpigt och konstigt. Borde det inte vara en mer allmän magikonst att påverka räckvidd och varaktighet?
Min lösning på det här just nu är helt enkelt att man väver först den ändrande effekten (Beröring t.ex.) och den klaffar automatiskt med nästa effekt man väver i samma besvärjelse. Detta blir på det sättet ett undantag på att effekter alltid börjar verka direkt efter att de vävs; dessa effekter skapar snarare en fåra som man kan lägga en annan effekt i. Då slipper man ta med Den Tomma Effekten och behöver inte kunna alstra nomotropi.
Förslag?
Att man kan behöva Ataxatropi kan jag leva med, men jag är ändå väldigt nyfiken på om någon spelar på nåt annat sätt där avstånds- och varaktighetseffekterna inte är knutna till någon speciell aspekt.