Nekromanti Min smak har blivit för smal! Hjälp!?

[RasmusL]

3. Spela över nätet.
4. Fundera över exakt vad det är du gillar med rollspel och varför du bara får ut det ifrån en så väldigt smal genre. Kanske går det att få ut en del av det även genom vanligare typer av rollspel?

Jaaa... Internet är ju inte så omöjligt som jag tänker kanske. Ska testa iaf, det kan vara ett bra första "spela hemma"-steg.

Hmm.... Jag gillar det här med att väva historier, det här impro:iga "ja, och!"-spelandet där vi inte riktigt vet var vi är på vägt men bygger en gemensam bild av hur vägen dit artar sig. Medan Världen Går Under, Montsegur 1244, Psychodrame, Kagematsu, m fl. Typ.

 

[RasmusL]

Rekrytera ihop en grupp av nybörjare och lär dem spela.

Annars är nätet bra, om din spelstil funkar där.

Vet inte hur det ser ut med nybörjare här, har varit lite försiktig med vilka jag umgås med i trakten

 

[RasmusL]

Bredda dina smaker igen! Testa något radikalt annorlund och bröcka upp begränsningarna du satt för sig själv.

Hrrrmmmmm.... Ja-jaaaa, kanske det....

 

[RasmusL]

Brädda vad som är spel. Prep is play är för smalt. Att höra någon skryta om sitt senaste möte över slack is play.

Haha, jag ser framför mig någon form av svältande skuggvarelse som girigt slukar resterna från andras festmåltider. Låter som jag!

 

[RasmusL]

7. Sluta spela helt och hållet. Häng på wrnu och ha sura åsikter om en hobby som blir ett mer och mer avlägset minne.

8. Använd din kreativa tid och energi för att skapa ett eget spel/äventyr.

Haha, jaa, det är ju lite den riktningen som skrämmer mig, att sitta och diskutera något jag inte är del av, någon form av elitistiskt utanförskap. Helst inte?

Mm, men speltest! Jag är sån där agile-ivrare och design utan frekventa tester faller mig inte riktigt på läppen

 

[RasmusL]

Www.rollspel.se

Edit: ja det finns ju olika sorters rollspel...

Hehe, nog för att det kan vara spännande att utforska gränser i intimt spel men...

 

[RasmusL]

Om vi börjar i en annan ända: vad är det som hindrar dig från att tycka andra typer av spelande är en värdefull användning av din tid?

Bra fråga. Jag leder Star Wars: Force and Destiny någon gång i månaden och även om det ger iaf lite kreativt utlopp finner jag mig själv otillfredsställd efter nästan varje speltillfälle. Jag vill ha mer gemensamt kreativt ansvar, mina spelare är inte jättebekväma med att behöva ta det ansvaret utan vill mer reagera än skapa. Inget fel i det och jag kan tycka om det, men hade gärna haft det där ohämmade kreativa utrymmet som jag inte tycker mig få via tradspelen någonstans i mitt liv.

Det är kanske lite inställningen vi tar med oss till bordet, stance, gemensamma referenser och allt det där. De spelledarfulla liren passar mig bra just nu, de gör mig glad och uppspelt och förväntansfull inför vad medspelarna ska hitta på, på ett helt annat sätt än vad Call of Cthulhu eller Vampire eller det OSR jag lirat ger mig. Det kanske ligger i tempot, i förväntningarna, i den sociala dynamiken eller något annat.

 

[RasmusL]

10. Gör som alla andra, spela DnD5.

Jaaa, jag överväger, men vet inte om jag är för rastlös i spelstilen för att det ska bli bra för mina medspelare :/

 

[RasmusL]

Tack hörrni, fantastiska människor och fantastiska svar! Känner mig mer sugen och pepp på att fixa det här, ni är awesome <3

 

[RasmusL]

9. Spela oseriöst. Spela korta sessioner i spel som inte roar dig och utmana dig själv att ha roligt ändå. Spela brädspel mer rollspelselement,

Oj, missade att svara.

Hm. Vilka brädspel skulle det kunna vara som lånar ut sig på ett bra sätt till rollspelsstilen?

 

[Björn Wärmedal]

Hm. Vilka brädspel skulle det kunna vara som lånar ut sig på ett bra sätt till rollspelsstilen?

Gloomhaven har jag hört mycket gott om, men det påminner nog mer om klassisk fantasy hexkräl/grottkräl än något indielir.

 

[Björn Wärmedal]

Hur ställer du dig till textbaserat spel? I de Play-by-e-Mail-spel jag kört så har det varit väldigt stort fokus på att interagera med varandra och medskapa. Kolla på alla spel som använder plattformen Nova för att spela på (en gigantisk andel av dem är i Star Trek-världen, av någon anledning). Det är ju inte samma sak som att sitta runt ett bord, men för mig har det gett väldigt mycket av just det distribuerade spelledandet (även om det nästan alltid finns en plot att förhålla sig till och en SL som tänkt lite i förväg).

 

[Ram]

Oj, missade att svara.

Hm. Vilka brädspel skulle det kunna vara som lånar ut sig på ett bra sätt till rollspelsstilen?

Det beror mycket på vad man är ute efter och var man kan eller vill lägga sin inlevelse. Gloomhaven är posterspelet för kampanjspel men jag föredrar Mage knight fortfarande även om (på grund av för mig) man där får bygga inlevelsen själv. Sekventiellt Continental skall vara bra och om man snabbspolar och lever sig in i Seafall så är det helt okej. Om man gillar Star trek så är Frontiers en höjdare.

Men över lag så måste man ta med sig inlevelsen själv. Alla ovanståendes rena brädspel (Gloomhaven är lite plus plus) och ser man bara systemet så är de nog inget för inlevelsespelare.

 

[Skarpskytten]

Hm. Vilka brädspel skulle det kunna vara som lånar ut sig på ett bra sätt till rollspelsstilen?

Descent!!

Combat Cars?

 

[Henke]

Jag vill spela spelledarfulla och karaktärsdrivna spel där vi målar berättelser tillsammans inom ett ganska hårt ramverk Det mest traddiga jag kan tänka mig just nu är Apocalypse World men helst något spelledarfullt! Har försökt ragga lite spelkamrater i ngn FB-grupp men dels spelar alla-alla-alla DND5 och dels är Knutby så avsides att det är svårt att hitta något på den elektroniska marknadsplatsen.

Jag förstår nog lite av känslan. Kan ibland känna att min egen spelgrupp hade fastnat i Drakar och Demoner (eller DnD) om jag inte drivit på med t.ex. Fiasco, Cthulhu Dark och Oktoberlandet. Har personligen fått väldigt svårt för trad-spelen och framförallt då rälsen blir tydlig, man märker spelledarens trixande för att RP skall överleva femtielva tärningsslag så fort man skall göra något

Nu är jag som sagt drivande i vår spelgrupp, så därför är inte problemet lika akut för mig (tack o lov).

 

[Bifur]

Utan att klanka på premissen: om du bor i Knutby borde det väl gå att få till spel med din inriktning i Uppsala? Eller funkar inte det av praktiska skäl?

 

[Svarte Faraonen]

Bra fråga. Jag leder Star Wars: Force and Destiny någon gång i månaden och även om det ger iaf lite kreativt utlopp finner jag mig själv otillfredsställd efter nästan varje speltillfälle. Jag vill ha mer gemensamt kreativt ansvar, mina spelare är inte jättebekväma med att behöva ta det ansvaret utan vill mer reagera än skapa. Inget fel i det och jag kan tycka om det, men hade gärna haft det där ohämmade kreativa utrymmet som jag inte tycker mig få via tradspelen någonstans i mitt liv.

Det är kanske lite inställningen vi tar med oss till bordet, stance, gemensamma referenser och allt det där. De spelledarfulla liren passar mig bra just nu, de gör mig glad och uppspelt och förväntansfull inför vad medspelarna ska hitta på, på ett helt annat sätt än vad Call of Cthulhu eller Vampire eller det OSR jag lirat ger mig. Det kanske ligger i tempot, i förväntningarna, i den sociala dynamiken eller något annat.

Skulle det klia din "gemensam kreativitet"-klåda om du och spelarna gjorde något annat kreativt gemensamt i samband med spelet, men att du sedan spelleder mer traditionellt? Typ gemensamt världsbyggande, varpå du spelleder i det ni skapat?

 

[Tzeraph]

Jag tycker om en väldigt smal och specifik typ av rollspel. Jag bor inte i Stockholm. Jag har ingen att spela med.

Ni som har upplevt samma problem, hur gjorde ni? Jag ser just nu två alternativ:

1. Sluta spela rollspel.
2. Sluta spela rollspel.


Har ni några andra förslag?

Skulle nog hålla med om en paus, och se över vad det är du vill ha ut av rollspelande. Finns det IRL anledningar att rollspel får stryka på foten (är ju ändå oftast helger man spelar, och helger är ju ofta återhämtningstid). Men är det smalt, och inget annat, tja, då kanske det är hitta personer som gillar samma som en själv.