Nekromanti Mindre är mer [SL-tips]

[JJoghans]

Jättebra tråd! Har inte så mycket att tillägga. Till mina senaste kampanjer har jag använt den situationsbaserade metoden, och även om det känns som en ovan approach till en början, så vänjer man sig. Och så kan jag intyga att det blir mycket roligare att spelleda det också.

Jag upplever att vissa spelare ibland blir lite handlingsförlamade utan ett strikt narrativ, och inte vet i vilket hörn de ska börja. I sådana lägen kan det vara bra att kasta någonting på dem (t.ex. en SLP som man egentligen hade tänkt skulle vara någon annanstans).

 

[nyvinter]

Femton minuter är klart eftersträvansvärt. Exakt vad är det du förbereder? Min känsla är att majoriteten av stödfunktionerna som finns riktar sig mot SLP men jag tycker det ger sig när väl plotten är klar.

* Har spelarna knuffat igång en sidohandling som de sedan ignorerat? Om så, uppdatera och gör så att den påverkar världen även när de inte är där. (Exempelvis: uppmuntran till revolt mot adelshusen ledde till grundandet av en eldkult som inte var bättre än vad de ersatte. Spelarna undersökte ruiner under tiden.)

* Spelarna uttryckte önskan om att göra X i slutet av förra speltillfället. Behövs det en karta? Några SLP? (Exempel: magi-gille där jag definierade vad våningarna innehöll och två SLP-namn per våning. Klottrade ner möjligt koncept för bibliotekarierna.)

Detta göres helst mitt emellan spelmötena. Ger tid att fundera på vad som hände när man gör förberedelserna och ger en möjlighet att låta dessa knuffa igång tankebanor innan spelet återupptas.

Handling anser jag är det som kommer fram i spelet, och är inte något jag planerar i förväg. Plot hooks jag kommer på utanför utvecklas inte längre än att det får plats på en postit.

 

[Zire]

spelarmedhjälpande

Håller fullständigt med om detta. Har precis avslutat ett spelmöte i vår Järnkampanj där mina förberedelser inte var mer än resterna av tidigare förberedelser, lite eftersnack och funderingar i huvudet sedan tidigare spelmöte. Jag satt i en kvart precis innan spelmötet och skrev ner lite stödord/idéer från tidigare spel medan de andra var på toa/hämtade chips/letade anteckningar eller vad de gjorde. När vi spelade kände jag inte att jag saknade planering, det räckte och blev över för detta spelmöte.

Efter spelmötet hade vi lite mer eftersnack och de beskrev sina idéer om relationer och var kampanjen är på väg, och jag fick idéer för några spelmöten framåt. Det känns ärligt talat som att de gör kampanjen åt mig, det till trots så förvånas och gillar de saker som jag nästan tycker att de givit mig tidigare. Jag bara spinner vidare på och mixar deras idéer med det som jag planerat sedan tidigare och känner till om spelvärlden.

Och så här är det nästan varje gång. Det var mest bara första gången vi gjorde någon mer utförlig planering. Då satt vi i två spelmöten, skapade rollpersoner, klanen och spelvärlden. Jag fick någon vag idé om kampanjen och sedan har det rullat på nästan av sig själv.

Så länge det här fungerar lär jag aldrig mer köpa någon färdig kampanj eller detaljerad spelvärld igen...

 

[Robert]

Till både Nyvinter och Zire:

Ah, era grupper verkar vara drivna och utnyttja sina karaktärers drivkrafter, samt vad spelarna vill göra. Förutom en av de jag spelar med så är det två oerfaren spelare. Resultatet är t.ex. att när det ska göras karaktärer så blir det av typen "tuff tjej som är bra på att smyga och skjuter prickskyttegevär". Det blir inte mycket drivkrafter och egna intiativ av det.

Å andra sidan är det svårt att få progression utan att spela. Dessutom är de oerhört entusiastiska som gärna spelleder och vill spela mycket. Det där måste man nära också.

Det optimala vore att inte behöva förbereda alls men just nu måste jag nog rälsa upp det. Med tiden släpper det kanske.

 

[luddwig]

Förutom en av de jag spelar med så är det två oerfaren spelare. Resultatet är t.ex. att när det ska göras karaktärer så blir det av typen "tuff tjej som är bra på att smyga och skjuter prickskyttegevär". Det blir inte mycket drivkrafter och egna intiativ av det.

Ett förslag är att spelarna får ge sina rollpersoner minst en målsätting. Som en ytterligare morot skulle du kunna ge någon slags bonus i situationer där rollpersonen strävar mot sin målsättningen. Jämför detta ur Exemplars & Eidolons:

To begin, write down three facts about your hero. One fact should be about their past life or how they obtained their skills. The second fact should touch on their friends, family, or past associates. The third fact should speak of some specific personal quality or skill. For example, a newly-made sorcerer might write down the following facts: “I was trained in the art of the School of Flame by a harsh and pitiless master. I betrayed him to the Golden Templars when I discovered his demonological research, and the Templars count me an ally. Sparks fly around me when I grow angry, and my wrath is a terrible thing to behold.” [...] When a fact is relevant to a check you are making, whether an ability check or saving throw, you may add a +4 bonus to the roll. Only one such bonus is possible, even if multiple facts might be helpful to a hero’s attempt.

 

[Robert]

Ett förslag är att spelarna får ge sina rollpersoner minst en målsätting. Som en ytterligare morot skulle du kunna ge någon slags bonus i situationer där rollpersonen strävar mot sin målsättningen. Jämför detta ur Exemplars & Eidolons:

To begin, write down three facts about your hero. One fact should be about their past life or how they obtained their skills. The second fact should touch on their friends, family, or past associates. The third fact should speak of some specific personal quality or skill. For example, a newly-made sorcerer might write down the following facts: “I was trained in the art of the School of Flame by a harsh and pitiless master. I betrayed him to the Golden Templars when I discovered his demonological research, and the Templars count me an ally. Sparks fly around me when I grow angry, and my wrath is a terrible thing to behold.” [...] When a fact is relevant to a check you are making, whether an ability check or saving throw, you may add a +4 bonus to the roll. Only one such bonus is possible, even if multiple facts might be helpful to a hero’s attempt.

Absolut! Problemet är att de inte riktigt fattat grejen, trots att vi pratat om det. Då spelar det ingen roll att det finns belöningar. Dessutom är de rätt nöjda med att plotten kommer droppande och har inget driv att vilja göra något på egen hand.

Jag tror det släpper med tiden. Problemet är att jag inte pallar att fylla matskålen med ny plott hela tiden. Det ät lite därför jag startade tråden.

 

[Windefalk]

Absolut! Problemet är att de inte riktigt fattat grejen, trots att vi pratat om det. Då spelar det ingen roll att det finns belöningar. Dessutom är de rätt nöjda med att plotten kommer droppande och har inget driv att vilja göra något på egen hand.

Jag tror det släpper med tiden. Problemet är att jag inte pallar att fylla matskålen med ny plott hela tiden. Det ät lite därför jag startade tråden.

Tja! Kul att hitta en tråd som lever =)

Jag har precis tagit upp spelandet (spelledandet) efter 15 år. Jag går "by the book" från gamla Sinkadusartiklar och uppmaningarna i regelböckerna om allt från att slå fram socialt urspring till uppdiktad bakgrundshistoria. Något som visade sig fungera väldigt bra (men inte var tanken) var skapandet av en facebook-grupp. Tanken var att lätt kunna hålla ihop gruppen med tider och möten men det växte sig till att bli en pepp och inspirationskälla. Jag postade presentationer av vardera persons RP och hittade snygga fantasybilder på deras hembyar. Spelarna blev lite peppade och nappade mer och mer. Spelarna började posta länkar till bloginlägg, radioprogram, citat och referenser från filmer etc. Nu är fb-gruppen ett nav i kampanjen innan vi ens har börjat (vi har skapat RP:na bara) och alla är så jävla laddade efter all inspiration och "fine tuning" av både karaktärer och "regler". Med hjälp av t.ex. bilder så skapar man ett sug efter att inte bara vilja spela men att axla rollen som sin rollperson. Det har aldrig varit min mening att förbereda något utan det började leva av sig självt. I fb-gruppen kommer jag framöver att slänga in småsaker som inte har något med äventyren eller kampanjen att göra utan snarare saker som förstärker karaktärerna och därmed dynamiken i gruppen på något sätt.
Släng in bilder, kartor, memes, länkar, tips, bloggar whatever... tror det kan räcka långt med att inspirera spelarna och skjuta in lite glöd och liv i världen som ni ska spela i.

 

[Robert]

Tja! Kul att hitta en tråd som lever =)

Jag har precis tagit upp spelandet (spelledandet) efter 15 år. Jag går "by the book" från gamla Sinkadusartiklar och uppmaningarna i regelböckerna om allt från att slå fram socialt urspring till uppdiktad bakgrundshistoria. Något som visade sig fungera väldigt bra (men inte var tanken) var skapandet av en facebook-grupp. Tanken var att lätt kunna hålla ihop gruppen med tider och möten men det växte sig till att bli en pepp och inspirationskälla. Jag postade presentationer av vardera persons RP och hittade snygga fantasybilder på deras hembyar. Spelarna blev lite peppade och nappade mer och mer. Spelarna började posta länkar till bloginlägg, radioprogram, citat och referenser från filmer etc. Nu är fb-gruppen ett nav i kampanjen innan vi ens har börjat (vi har skapat RP:na bara) och alla är så jävla laddade efter all inspiration och "fine tuning" av både karaktärer och "regler". Med hjälp av t.ex. bilder så skapar man ett sug efter att inte bara vilja spela men att axla rollen som sin rollperson. Det har aldrig varit min mening att förbereda något utan det började leva av sig självt. I fb-gruppen kommer jag framöver att slänga in småsaker som inte har något med äventyren eller kampanjen att göra utan snarare saker som förstärker karaktärerna och därmed dynamiken i gruppen på något sätt.
Släng in bilder, kartor, memes, länkar, tips, bloggar whatever... tror det kan räcka långt med att inspirera spelarna och skjuta in lite glöd och liv i världen som ni ska spela i.

Allt det där är bra men faller lite på ursprungspremissen till den här tråden. Jag är lat och vill göra så lite som möjligt men få ut så mycket som möjligt.

Faktum är att inför min WHFRP-kampanj skickade ut information u-form av beskrivningar och bilder. Jag tror inte att det lästes i någon större omfattning.

Faktum är att jag tror det får ta den tid det tar. Om ambitionsnivån är att hela tiden bli matad med plott, inte vill förkovra sig och vara nöjd med det tror jag inte att det finns så mycket att göra. Ja, förutom att lägga ner massor med tid men det är inte aktuellt.

 

[Feuflux]

Om de nu inte har eget driv och är nöjda med att reagera när plotten ramlar över dom:

Har du provat att presentera dilemman där det bara finns två dåliga val att välja på och sedan sitta tyst och vänta? Händer det ingenting då ("jag låter SLP X välja, sen sätter jag mig och polerar mitt svärd tills hon bestämt sig") eller triggar det igång en diskussion hos spelgruppen ("så om vi litar på hertigen så kommer dvärgarna aldrig att släppa in oss igen, men om vi litar på dvärgarna så..." etc)?

 

[Robert]

Om de nu inte har eget driv och är nöjda med att reagera när plotten ramlar över dom:

Har du provat att presentera dilemman där det bara finns två dåliga val att välja på och sedan sitta tyst och vänta? Händer det ingenting då ("jag låter SLP X välja, sen sätter jag mig och polerar mitt svärd tills hon bestämt sig") eller triggar det igång en diskussion hos spelgruppen ("så om vi litar på hertigen så kommer dvärgarna aldrig att släppa in oss igen, men om vi litar på dvärgarna så..." etc)?

Ja, det har jag nog. Problemet är att den tredje spelaren, Zonk by the way, har ett helt annat driv och gärna hugger på sådana beten. Då blir det lite obalans i gruppen eftersom han blir så dominant.

Asch, det blir lite gnälligt från min sida. Nästa miniplott är av actionkaraktär men sedan blir det mer av dilemma och då får Zonk hålla klaffen och då drar jag in de andra två.

Tack!

 

[luddwig]

Jag förstår att ni har en pågående kampanj nu. Om ni skulle starta upp något nytt föreslår jag dock att Zonk får göra en karaktär som helt enkelt inte är beslutsfattande, t.ex. en klåfingrig unge eller någon annan rollpersons mycket försynta assistent. En sådan övning skulle kunna vara lärorik för alla parter.

 

[Mannen i skogen]

Förutom en av de jag spelar med så är det två oerfaren spelare. Resultatet är t.ex. att när det ska göras karaktärer så blir det av typen "tuff tjej som är bra på att smyga och skjuter prickskyttegevär". Det blir inte mycket drivkrafter och egna intiativ av det.

Om man skulle använda klanskaparproceduren från Järn så inför man ju ett par relationer från varje rollfigur till andra figurer. Det behövs inte supermycket initiativ eller fantasi, eftersom man plockar relationerna från en lista. Då skulle ovanstående beskrivning helt enkelt få tillägget "och är förskjuten av hövdingen och bästa kompis med jägmästaren" t ex.
Min erfarenhet är att spelarna också blir mer engagerade i spelet om de varit med och skapat den, även under kontrollerade former.
Min erfarenhet är att även ovana spelare kan haka på spelarinflytande om de får rätt vägledning. Ofta lär sig rollspelare kvickt att det är spelledaren som bestämmer, och övriga hänger på. Då kan det ju vara svårt att ställa om till att vara med och hitta på saker. Någon gång har jag sagt rätt ut: Nu får du som spelare vara med och bestämma vad som händer. Jag kommer ställa en fråga, ingen av oss vet svaret, men du får hitta på något.
Klart att det kan gå hackigt i början, men det är väl bara mer anledning att öva på det. Alla har inte samma anlag för att hitta på spektakulära saker, men uppriktigt sagt tycker jag det är skönt att det dyker upp vanliga och alldagliga förslag ibland.

Man skulle kunna säga att det inte blir mindre förberedelsetid, men att förberedelsetiden flyttas in på spelmötet. Och tiden till spelmötet är ju redan inplanerad.

Anekdot:
Första gången jag provade spelarmedinflytande var i mycket liten skala. Det gällde namnet på ett värdshus. "Vi går in på värdshuset" sa spelarna. "Vad heter värdshuset?" frågade jag. "Får vi bestämma det?" frågade spelarna glatt överraskade. Sedan följde tio minuters livlig diskussion (som jag inte la mig i) innan konsensus hade nåtts kring att värdshuset hette "Den fula ankungen", men att någon lustigkurre klottrat till ett "L" så det blev "fulla ankungen".

 

[zonk]

Haha, hoppla, här får man höra! Jag tyckte ändå jag försökt ta ett steg tillbaka titt som tätt, skyllande på ont i halsen eller annat. Men ja, jag kan inte säga annat än att det stämmer, jag måste bli bättre på att släppa fram de andra. Sen får jag säga att det bitvis varit lite samma när jag varit SL och Robert varit bland spelarna. Men jag tror de andra två kommer bli bättre på att ta för sig, och så får vi två veteraner bli bättre på att släppa fram dem.

 

[Robert]

Haha, hoppla, här får man höra! Jag tyckte ändå jag försökt ta ett steg tillbaka titt som tätt, skyllande på ont i halsen eller annat. Men ja, jag kan inte säga annat än att det stämmer, jag måste bli bättre på att släppa fram de andra. Sen får jag säga att det bitvis varit lite samma när jag varit SL och Robert varit bland spelarna. Men jag tror de andra två kommer bli bättre på att ta för sig, och så får vi två veteraner bli bättre på att släppa fram dem.

Inga problem. Från det ett möte börjar tills dess att det slutar ska det hända något och vi ska spela. Utrymmet ska fyllas och någon ska göra det. Väljer andra att kliva tillbaka måste någon kliva fram. Det finns ingen kritik utan bara en observation. Poängen är ju att jag ska göra så lite som möjligt på gruppens bekostnad och då måste vi vända på varje sten

 

[Robert]

Om man skulle använda klanskaparproceduren från Järn så inför man ju ett par relationer från varje rollfigur till andra figurer. Det behövs inte supermycket initiativ eller fantasi, eftersom man plockar relationerna från en lista. Då skulle ovanstående beskrivning helt enkelt få tillägget "och är förskjuten av hövdingen och bästa kompis med jägmästaren" t ex.
Min erfarenhet är att spelarna också blir mer engagerade i spelet om de varit med och skapat den, även under kontrollerade former.
Min erfarenhet är att även ovana spelare kan haka på spelarinflytande om de får rätt vägledning. Ofta lär sig rollspelare kvickt att det är spelledaren som bestämmer, och övriga hänger på. Då kan det ju vara svårt att ställa om till att vara med och hitta på saker. Någon gång har jag sagt rätt ut: Nu får du som spelare vara med och bestämma vad som händer. Jag kommer ställa en fråga, ingen av oss vet svaret, men du får hitta på något.
Klart att det kan gå hackigt i början, men det är väl bara mer anledning att öva på det. Alla har inte samma anlag för att hitta på spektakulära saker, men uppriktigt sagt tycker jag det är skönt att det dyker upp vanliga och alldagliga förslag ibland.

Man skulle kunna säga att det inte blir mindre förberedelsetid, men att förberedelsetiden flyttas in på spelmötet. Och tiden till spelmötet är ju redan inplanerad.

Anekdot:
Första gången jag provade spelarmedinflytande var i mycket liten skala. Det gällde namnet på ett värdshus. "Vi går in på värdshuset" sa spelarna. "Vad heter värdshuset?" frågade jag. "Får vi bestämma det?" frågade spelarna glatt överraskade. Sedan följde tio minuters livlig diskussion (som jag inte la mig i) innan konsensus hade nåtts kring att värdshuset hette "Den fula ankungen", men att någon lustigkurre klottrat till ett "L" så det blev "fulla ankungen".

Du har rätt. Jag kommer att plocka in sådana element i framtiden. Nu har jag målat in mig i ett hörn med nuvarande upplägg en smula men vi får se. Det finns inget som hindrar att förändra lite. Någon kan tex få en familj vilket direkt blir en drivkraft och något man bryr sig om, speciellt om man som spelare gjort den själv..

Tack!