Nekromanti Minns ni ert första äventyr?

[Mogger]

Ja, nu när nostalgivågen sveper över forumet så vill inte jag vara sämre! Alla de här trådarna om ens första rollspel etc har fått mig att fundera lite på mitt tidiga rollspelande, och när jag gjorde det så insåg jag att vi i början inte spelade några äventyr. Vi spelade random encounters. Antagligen var det något monster eller någon borg som vi plockat ur ett äventyr och så gick vi runt och slogs med orcher tills någon skulle hem och äta.

Det första äventyr jag minns var när en polares äldre kusin var på besök och visste vad han snackade om (han kallade SLP:er för NPC:er och vi bara stirrade storögt på den djupa källa av visdom!) och vi spelade ett improviserat äventyr med en öde ö och dinosaurier. Och jag var en sjörövaranka!

Sedan vet jag att vi spelade en hög med DoD-äventyr, och grejer ur Sinkadus, men det är suddigt. Många gånger spelade vi bara början på ett äventyr, eller mitten. Eller ihopsatta delar från flera.

Det första äventyret som jag minns att jag spelledde från början till slut var Dårarnas ö till Mutant 2089, och jag minns det som skitkul! Det var typ 6-7 RP och hälften dog.

 

[Rangertheman]

Jag minns det mycket väl. Julen 1984 fick jag den svarta DoD-boxen. Vi hade som tradition att vi alltid sov över hos våra kusiner på natten och att vi sedan åt juldagslunch hos mormor och morfar. Inför juldagen hade min morbror läst in sig hjälpligt på reglerna och förberett det första rollspelsäventyr jag någonsin spelade: Sarkath Hans gravvalv. Jag minns inte så mycket av själva äventyret mer än att det var en fantastisk upplevelse. Det första äventyr jag spelledde var nog också Sarkath Hans gravvalv eller möjligen Dimön. Sedan följde mest hemmagjorda äventyr.

 

[Feuflux]

I likhet med många andra så startade min rollspelskarriär med att jag fick ett rollspel, läste det, förstod inte hur man spelade och fick vänta tills en kusin som hade spelat tidigare kunde vara SL.

Jag minns delar av mitt första spelpass (är inte helt klar över dina kriterier för att något ska räknas som äventyr, men det var kanske introhäftet till DoD4-boxen då, mitt första spelpass var väl improviserat av spelledaren):

Kusin Gustav var spelledare, jag och kusin Björn var spelare. Vi hade fått tipset att det var bra att vara stark och kunna slåss så vi spelade båda halvorcher (för vi tyckte tydligen att de verkade bäst på att slåss). Jag minns nästan vad de hette... min kan ha hetat Irch. Sen slogs vi mot en drake som klimax. Ingen av oss hade fattat regler för rustning etc så det gick fint att nöta ner draken med våra små svärd.

Jag minns vilket rum i Morfars hus vi satt i och jag minns att spelledaren hade röda genomskinliga tärningar med olika sidantal och siffror (sååååå coolt, jag hade ju bara sett typ helvita T6:or med prickar förut, nä okej, jag hade ju sett tärningarna i min egen rollspelsbox men de var olika färger och inte genomskinliga).

 

[Bifur]

Jag minns, tydligt faktiskt. Min kompis hade köpt/fått DoD 1987 (som jag fingrat på ett halvår tidigare eller så) som vi lärde oss över sommaren. Han spelledde mig (jag styrde alla i RP som vi gjort ihop) i någon slags sandlådeaktig skattjakt. Det var väl ganska löst i kanterna men förvånansvärt bra så här i efterhand med tanke på att ingen av oss fattade så mycket av konceptet.

Första konkreta scenariot kom direkt därefter i form av Äventyrspaket 1 som följde med lådan. Jag läste Svart duell och han Skönheten och odjuret. En öppen fråga vilket som var först, de spelades i varje fall direkt efter varandra. Om jag måste ta gift säger jag Svart duell.

Men precis som Måns spelade vi de första månaderna mycket bara strider rakt av. Vi hittade på motståndare med hjälp av varelseavsnittet och kollade om våra RP kunde besegra dem.

 

[Ram]

Jag minns det också tydligt. Ett hemmagjort äventyr till DoD den blå lådan 1983, vi stod ute i en skog vid ett vägskäl. Jag fattade ingenting och envisades med att välja den andra vägen som min medspelare tog hela tiden. Vi blev anfallna av Helvetesvargar och dog nästan redan där då både jag och min medspelare var ensamma mot varsin grupp. Sedan kom vi vill en by och i en stuga fanns något monster som slog oss medvetslösa. Vi vaknade i en cell i en trollhåla nakna, lyckades bryta oss ut men blev jagade av ett troll. Vi hittade vår utrustning, men låga HP och ingen rustning gjorde att vi blev mosade.

Därefter är det luddigare... Jag minns att vi spelade Döda skogen och Mos Mosel och att jag spelledde Sarkath Hans gravvalv och Järnringen. Och Havets vargar. Jag tror Spindelkonungens pyramid var det första köpeäventyr som jag spelade. Och att jag inte kunde lösa gåtan vid ingången... :-/

 

[Rymdhamster]

Ah... DoD, spelledarens egna äventyr. Vi skulle sätta stop för ett rövarband, fick redan på att de leddes av en köpman instaden. Sven Bredbälte hetta han. Spelledaren hade tänkt sig ett deckaräventyr, men vi gick all in murder hobo och sköt honom med ett armborst när han öppnade dörren, kritisk träff i huvudet. Sen plundrade vi hans hus och drog till nästa stad.

Good times.

I efterhand misstänker jag att det var för att vi var så vana vid shotemupspel på datorn. Våld var liksom lösningen på allt.

Det tog ett tag för oss att vänja oss vid att man kunde lösa saker på lite klurigare sätt.

 

[Lambendil]

Väldigt tydligt. Var kanske 13-14 år gammal, polare spelade rollspel och hade tjatat på mig i säkert ett år att vara med. Mitt i rollspelskontroversen i Sverige och jag var religiös. Tog ett bra tag innan man blev övertygad att hänga med. Kom dit och vi var 6 grabbar som spelade ett typiskt "gangster"-äventyr i Mutant 2089. Spelade en muterad varg med två huggare som vapen och fick Regeneration som mutation.

 

[God45]

Första publicerade var Death Frost Doom. Första jag spellede var Dark Ages Vampire där karaktärerna skulle till Jerusalem som en del av en politisk powerplay, en karaktär var en Follower of Set och vägrade att inte vara en jättestor orm hela tiden. Första jag spelade i var The Authority rollspelet där vi körde en modifierad version av handlingen från serietidningen där vi mördade Gud, jag spelade en person med krafterna från en Great Old One som en Hulken fast blir Cthulhu karaktär.

 

[Mogger]

min kan ha hetat Irch.

Orchen Irch! Genialt!!

 

[kaptendral]

Jag har ett väldigt tydligt minne av att vi började spela Havets vargar men hann inte spela klart det. Jag minns inte vilket som var det första jag spelade klart, och innan jag spelade nåt gjorde jag som andra och gjorde gubbar och körde strider utan nån som helst handling.

 

[Zadrith]

Jag gick i femman, så det borde varit 1984. Det var den svarta DoD-boxen och jag spelade med några klasskompisar som jag inte brukade umgås med. De hade spelat några gånger tidigare. Jag fastnade direkt men tyckte det var jobbigt att de andra inte tog det på större allvar. Först mötet slutade med att spelledaren tröttnade på att spela och avsluta det med en fälla som bestod av använt toalettpapper och därefter en drake som hade ihjäl oss.
Jag köpte spelet, hittade andra mer likasinnade att spela med och jag tror inte att det är någon av de andra från den första spelgruppen som fortsatte spela mer än något år därefter.

 

[Paco]

Enskilda encounters på väg till och från skolan i lågstadieålder... en polare hade en bror som höll på med rollspel och försökte få oss att fatta grejen...

Första "riktiga" Marsklandet.

Första färdiga äventyret jag spelledde var "Skuggor över Nosthril" (?) men har alltid kört mest på och föredragit hemsnickrat.

 

[Bolongo]

Jag började ovanligt nog som referee för Traveller. Spelarna hade en Free Trader, kuskade runt längs Spinward Main, och stötte på de första publicerade äventyren utan någon egentlig rim eller reson däremellan. Jag har ett vagt minne av att de fick väldigt mycket pengar av någon anledning (kanske för att de bärgade en främmande farkost), kunde bygga ett nytt skepp som var helt OP, och tog strid med en kryssare ur Kinunir-klassen.

Min första upplevelse som spelare var i D&D (Moldvay Basic), där jag rullade upp två gubbar (fightern Dunbar och magic-usern Windark, minns ej i vilken ordning) som vandrade in i en liten grotta (i princip ett random encounter med ett monster in lair) och omedelbart dog. Sedan gjorde jag en alv (Gelonas Tarambagil), och han överlevde mycket längre. Efter det hade jag länge en tendens att favorisera alver.

 

[IcarusDream]

Jag minns det första spelmötet jag var med på (satt bredvid och tittade på), men jag minns inte spelmötet efter där jag var spelare.

Men jag minns att spelmötet jag lyssnade med på slutade. Spelgruppen stod högst upp på ett torn och en ond trollkarl frammanade som spelledaren beskrev det: "Ett tio tum högt skelett". En av spelarna frågade om han kunde lyfta upp skelettet, men SL sa nej, sedan slogs de.

När striden var över så kom det fram att SL blandat ihop tum och fot. Det skulle alltså vara ett drygt 3 meter högt skelett...

 

[Conan]

Introäventyret till DoD-91

Min rollperson dog av första pilen som avlossades i äventyrets första strid.

Jag började gråta och min minoutatur fick tillbaka livet. Efter äventyret pensionerades ”minotaurus” så att han aldrig skulle råka dö igen.

 

[anth]

"Första" äventyret var någon "friform" av ADnD för att jag skulle få känna på vad rollspel var för något. Jag slog inte fram någon riktig gubbe och vi använde inte tärningar - det var lite som en solospelsbok.
Jag gick runt i en grotta fick välja om jag skulle gå höger eller vänster när jag kom till korsningar, jag hittade lite skatter, jag ramlade ner i någon fälla, jag stötte på några likätare och frågade om de ville bli mina vänner. Det slutade med att de åt upp mig.
Jag minns att jag var djupt imponerad av att spelledaren kunde hitta på ett helt äventyr bara så där rakt upp och ner.

Mitt första "riktiga" äventyr, där jag slog fram gubbe, inträffade flera år senare. Det var en gravkammare som vi plundrade. Det fanns massor med fällor.
Först hittade jag en vacker juvel (som visade sig vara periapt of foul rotting).
Sedan gick jag i en teleport-fälla och hamnade på en öde ö.
Eftersom jag var ensam på den öde ön och juvelen gav mig lepra så dog jag innan jag hann bygga en flotte och segla från ön.

 

[Kuma]

Drakens Land till Mutant 2089. Eftersom jag inte har läst äventyret själv, så är jag inte säker på saken, men det kändes redan när jag spelade det som att vår SL hade moddat det rätt friskt för att passa hans version (vision?) av världen.

Hade varit kul att läsa Drakens Land/ Drakens Öga så här på äldre dagar, bara för att se hur mycket som var del av det skrivna materialet och hur mycket som var eget hittepå.

 

[Torbjörn]

Tvillingbergen. Om och om igen i början. Klarade oss inte förbi trollen. När vi väl gjorde det dog vi direkt innanför dörren väl framme.

 

[Ram]

Tvillingbergen. Om och om igen i början. Klarade oss inte förbi trollen. När vi väl gjorde det dog vi direkt innanför dörren väl framme.

Haha! Exakt som för oss när det begav sig, men i vårt fall var det reptilmän! Dog flera gånger vid dem och sedan av skelett vid ingången!

 

[Lukas]

När jag började spela rollspel så hade vi inga förplanerade äventyr (vi hade ju inte ens förplanerade regler) utan vi bara spelade och jag "improviserade" fram äventyr för mina spelare, det blev väldigt formaliserat. Det började alltid med att spelarna kom fram till en stad, där varje stad hade en hög stadsmur spelarna behövde ta sig in genom. Ibland gick det bra att prata med portvakten, ibland fick spelarna klättra över muren.
Väl inne gick spelarna alltid till stadens kung, för varje stad hade en sådan. Där fick de ett uppdrag att göra X och sedan komma tillbaka och rapportera att de gjort det. Uppdragen var ofta hämta något och föra det tillbaka eller döda ett specifikt monster. De specifika exempel jag kommer ihåg var att de skulle hämta kungens dotter som gått vilse i en blomsteräng där hon plockade blommor, och en gång skulle spelarna leta upp och hämta den gyllene Muttern.
Efter att spelarna gjort lite random saker i staden de ville göra (jag minnas att sångskolor var populära) så gav de sig iväg och löste äventyret. och efter att ha gjort det så var det bara att ge sig av till nästa stad.

Det första äventyret jag planerade i förväg var copypaste version av Disneys "The Black Cauldron" för den hade jag sett på tv då och tyckte var cool, jag undrar om jag inte har det äventyret kvar någonstans. Kanske ska leta upp det.