Nyligen fick jag strålande hjälp med att hitta på kategorier för monster till mitt Call of Cthulhuregelsystem, som jag planerar att skriva ihop och ge ut som ett litet häfte (antagligen via Lulu).
Systemet i korthet alltså:
Funderingar:
Om man sett många olika sorters monster, ska man fortfarande ha "svårt att acceptera" nya monster man ser? Eller ska det finnas nåtslags tillvänjning? Spontant tycker jag det. Min idé här är att var femte monsterstreck man totalt får ger en "dot". Ju fler dots man har, desto tydligare ser man "nya" monster. Jag tänker mig en skala:
0 - Minnesförlust; SL beskriver inte scenen med monstret, bara vad som händer före och efter. Spelarna får ingen kontroll över vad rollpersonerna gör i scenen.
1 - Suddigt, motsägande; monstren ses som genom ett suddigt filter, och beskrivs med motsägelsefulla, skrivade beskrivningar. Ofta fokus på små detaljer snarare än hela varelsen. Spelarna får delvis kontroll, kan välja om de ska fly/gömma sig/whatever, men inga avancerade manövrar, inga ritualer eller komplicerade maskiner.
2 - Konturer; Övergripande former beskrivs, och rollpersonerna kan göra något mer avancerade saker; spelarna får begränsat med betänketid efter "vad gör du", men mer eller mindre allt de ögonblickligen kan komma att tänka på, kan de också göra.
3 - Skrämmande tydligt; monstren beskrivs översiktligt och någorlunda korrekt. Rollpersonerna kan agera normalt.
4 - Onaturlig vardaglighet; monstren beskrivs med ungefär samma intensitet och skrämsel som en stol, ett bord, en lampa.
Så - om du aldrig sett ett monster förut så för du minnesförlust.
Har du sett samma monster två gånger tidigare så ser du konturer.
Har du sett samma monster fem gånger, och sedan ser ett nytt monster, då har du hunnit få en dot - och du ser monstret suddigt redan första gången.
Jag tänker mig att man kan få hur många kategoristreck som helst, egentligen. Ser man Byakheer hundra gånger så får man hundra streck. Men efter ett tag blir verklighetsbeskrivningarna så skruvade att man inte längre kan fungera i ett vanligt samhälle...
Läkning av mentala sjukdomar; jag tänker mig att man antingen i ett lugnt hem eller på ett mentalsjukhus kan "läka" streck. Man får ta bort kategoristreck, säg ett per vecka eller månad eller något sådant. Men då måste man ta bort monstrerstreck också. Ens immunitet mot weirdness försvinner i takt med störningarna.
Det ska inte vara som i originalet, där det mest känns som psykiska hit points som man sen kan lägga första förband på... Vansinne är en annan sorts skada än kroppsskada.
Magi; trollerier hos Lovecraft känns väldigt ritualbaserat. Jag gillar ritualer. Jag funderar på hur jag ska hantera det; spontant upplever jag ju att man borde bli lite knäpp av magi, och att det vore kul med ett system likt det i Götterdämmerung: Specifika ritualer som kräver specifika saker, snarare än att man rullar tärning och så. Kanske ska man ha en trettonde Kategori för magiska ting? Varje gång man utför eller ser en ritual utföras får man ett streck?
Och så borde jag där också blanda in det här med böcker man inte borde läsa... Hm.
Systemet i korthet alltså:
- Varje varelse får ett antal kategorier. Till exempel "flygande" eller "slemmig" eller "människoliknande".
- Spelledaren har ett hemligt "spelarformulär" där det bland annat finns utrymme att skriva ner monster rollpersonen träffar på samt de kategorier monster kan tillhöra. Rimligen är detta format som nåtslags tabell, där man kan föra in flera rollpersoner.
- Varje gång en rollperson träffar på en varelse, så noteras detta. Varelsen skrivs ner (namn).
- Dessutom skriver SL ner, för varje rollperson, hur många gånger man träffat på något av varje kategori. Har man träffat tre flygande saker så står det "3" (eller kanske "III") bredvid "Flygande".
- Ju fler gånger man stött på samma varelse, desto tydligare ser man den. Första gången ser man den inte alls; det blir bara ett hopp i berättelsen - man får minnesförlust. Psyket fixar det inte.
- Ju fler streck man har i en och samma kategori, desto mer förvrider spelledaren sina beskrivningar av verkligheten relaterat till den kategorin. Har man till exempel sett många flygande monster så kommer SL att beskriva olycksbådande korpar, känslan av att bli krafsad i håret av något flygande, kanske att man känner sig iakttagen när man går utomhus under öppen himmel...
Rollpersonernas formulär, som de kan få ha framme och titta på, kommer att innehålla persondata, färdigheter och skador. Färdigheterna är uppdelade i aktiva (skjuta, hoppa, biljakt och annat man tävlar i) och undersökande (som i Trail of Cthulhu typ, men utan metapoäng).
Däremot står inget om mental hälsa eller så. har jag plats kanske jag inkluderar utrymme för "mental history", där man kan notera vilka mentalsjukdomar man blivit diagnosticerad med, vilka mentalsjukhus man suttit inne på, etc. Jag tänker mig att rollformuläret har lite "medicinsk journal" över sig.
Spelledaren har ett helt annat formulär. Ett liggande A4 med en kolumn för varje rollperson, och rader för kategorierna. Där antecknar SL viktiga färdigheter och sådant om varje rollperson. Och drar de nämnda strecken för monster och kategorier.
Det är bara är SL som ser det här, någonsin. SL hittar gärna på egna kategorier.
- Spelledaren har ett hemligt "spelarformulär" där det bland annat finns utrymme att skriva ner monster rollpersonen träffar på samt de kategorier monster kan tillhöra. Rimligen är detta format som nåtslags tabell, där man kan föra in flera rollpersoner.
- Varje gång en rollperson träffar på en varelse, så noteras detta. Varelsen skrivs ner (namn).
- Dessutom skriver SL ner, för varje rollperson, hur många gånger man träffat på något av varje kategori. Har man träffat tre flygande saker så står det "3" (eller kanske "III") bredvid "Flygande".
- Ju fler gånger man stött på samma varelse, desto tydligare ser man den. Första gången ser man den inte alls; det blir bara ett hopp i berättelsen - man får minnesförlust. Psyket fixar det inte.
- Ju fler streck man har i en och samma kategori, desto mer förvrider spelledaren sina beskrivningar av verkligheten relaterat till den kategorin. Har man till exempel sett många flygande monster så kommer SL att beskriva olycksbådande korpar, känslan av att bli krafsad i håret av något flygande, kanske att man känner sig iakttagen när man går utomhus under öppen himmel...
Rollpersonernas formulär, som de kan få ha framme och titta på, kommer att innehålla persondata, färdigheter och skador. Färdigheterna är uppdelade i aktiva (skjuta, hoppa, biljakt och annat man tävlar i) och undersökande (som i Trail of Cthulhu typ, men utan metapoäng).
Däremot står inget om mental hälsa eller så. har jag plats kanske jag inkluderar utrymme för "mental history", där man kan notera vilka mentalsjukdomar man blivit diagnosticerad med, vilka mentalsjukhus man suttit inne på, etc. Jag tänker mig att rollformuläret har lite "medicinsk journal" över sig.
Spelledaren har ett helt annat formulär. Ett liggande A4 med en kolumn för varje rollperson, och rader för kategorierna. Där antecknar SL viktiga färdigheter och sådant om varje rollperson. Och drar de nämnda strecken för monster och kategorier.
Det är bara är SL som ser det här, någonsin. SL hittar gärna på egna kategorier.
Funderingar:
Om man sett många olika sorters monster, ska man fortfarande ha "svårt att acceptera" nya monster man ser? Eller ska det finnas nåtslags tillvänjning? Spontant tycker jag det. Min idé här är att var femte monsterstreck man totalt får ger en "dot". Ju fler dots man har, desto tydligare ser man "nya" monster. Jag tänker mig en skala:
0 - Minnesförlust; SL beskriver inte scenen med monstret, bara vad som händer före och efter. Spelarna får ingen kontroll över vad rollpersonerna gör i scenen.
1 - Suddigt, motsägande; monstren ses som genom ett suddigt filter, och beskrivs med motsägelsefulla, skrivade beskrivningar. Ofta fokus på små detaljer snarare än hela varelsen. Spelarna får delvis kontroll, kan välja om de ska fly/gömma sig/whatever, men inga avancerade manövrar, inga ritualer eller komplicerade maskiner.
2 - Konturer; Övergripande former beskrivs, och rollpersonerna kan göra något mer avancerade saker; spelarna får begränsat med betänketid efter "vad gör du", men mer eller mindre allt de ögonblickligen kan komma att tänka på, kan de också göra.
3 - Skrämmande tydligt; monstren beskrivs översiktligt och någorlunda korrekt. Rollpersonerna kan agera normalt.
4 - Onaturlig vardaglighet; monstren beskrivs med ungefär samma intensitet och skrämsel som en stol, ett bord, en lampa.
Så - om du aldrig sett ett monster förut så för du minnesförlust.
Har du sett samma monster två gånger tidigare så ser du konturer.
Har du sett samma monster fem gånger, och sedan ser ett nytt monster, då har du hunnit få en dot - och du ser monstret suddigt redan första gången.
Jag tänker mig att man kan få hur många kategoristreck som helst, egentligen. Ser man Byakheer hundra gånger så får man hundra streck. Men efter ett tag blir verklighetsbeskrivningarna så skruvade att man inte längre kan fungera i ett vanligt samhälle...
Läkning av mentala sjukdomar; jag tänker mig att man antingen i ett lugnt hem eller på ett mentalsjukhus kan "läka" streck. Man får ta bort kategoristreck, säg ett per vecka eller månad eller något sådant. Men då måste man ta bort monstrerstreck också. Ens immunitet mot weirdness försvinner i takt med störningarna.
Det ska inte vara som i originalet, där det mest känns som psykiska hit points som man sen kan lägga första förband på... Vansinne är en annan sorts skada än kroppsskada.
Magi; trollerier hos Lovecraft känns väldigt ritualbaserat. Jag gillar ritualer. Jag funderar på hur jag ska hantera det; spontant upplever jag ju att man borde bli lite knäpp av magi, och att det vore kul med ett system likt det i Götterdämmerung: Specifika ritualer som kräver specifika saker, snarare än att man rullar tärning och så. Kanske ska man ha en trettonde Kategori för magiska ting? Varje gång man utför eller ser en ritual utföras får man ett streck?
Och så borde jag där också blanda in det här med böcker man inte borde läsa... Hm.