Nekromanti Mitt icke illustrerade tankeliv

[Nightowl]

Jag tänker jävligt sällan i bilder.

Jag har t.ex. pippi på att översätta grejer till tuffa trailrar från TV eller bio, som mitt senaste rollspelsprojekt eller inköpsmöte, men bilderna - vilket ju borde vara viktigast - är liksom suddiga och odefinierade. Jag antingen tänker i repliker eller i beskrivningar (eller agerar - jag är väldigt mycket för att hoppa upp ur kontorsstolen och börja prata med amerikansk accent). Jag hör musiken innan jag ser bilderna och ändå saknar jag till och med musiksmak.

När jag tittar på grejers kvalitet kommer det visuella jävligt långt ned på listan. När min sambo vill visa ett av sina nya dataspel händer det att jag säger 'Meh' och då säger han oundvikligen: 'men kolla bara vad SNYGGT det är!' När mina filmbegeistrade polare börjar prata om foto och bildkomposition blir jag mest sömnig.

Det är inte så att jag inte är ytlig, gud förbjude, jag har ingen hjärnbark utan bara skalle och så fett, och jag blir lite irriterad om handbokslitteratur (typ rollspel) saknar illustrationer, men jag tänker inte visuellt.

Erik, dömer människor efter hur dom pratar också!

 

[Rosen]

Okej.
Um, var det nånting du ville fråga eller så med den här tråden, eller bara upplysa menigheten? Oftast brukar det stå ett "Hur är det för er?" el dyl längst ner. (-:

--
Åke, som väldigt ofta tänker i bilder.

 

[Rising]

När min sambo vill visa ett av sina nya dataspel händer det att jag säger 'Meh' och då säger han oundvikligen: 'men kolla bara vad SNYGGT det är!'

Jag är nog mer sådan att när jag ser något fult så tänker jag "det här måste vara bra, för annars så skulle ju ingen gilla det, så som det ser ut" och tja, jag kan gilla snygg design (jag har dille på att rita råttor i slokhatt till Flux för att de ser så himla balla ut) men attraheras inte så mycket av detaljrikedom eller naturtrogenhet.

I stort så tänker jag nog mer i musik. Liksom, Shadow i FF6; han definieras mer av sin melankoliska melodislinga än av sitt utseende.

Jag hade en Nara-låt spelandes flera timmar i sträck när jag skrev om mörkermårdarna till samma spel. För mig -är- den låten intimt förknippad med stämningen som ska råda i en sådan mörkermård.

Å andra sidan kan jag inte höra på en låt utan att liksom spela upp en egen "musikvideo" i mitt huvud till låten. Dessa är ofta enormt överarbetade när jag väl snöat in tillräckligt på låten. Yngwie Malmsteen's version av Wayward Son har jag exempelvis en komplett "videoberättelse" till; en pompös "Tung Metall"-liknande fantasyberättelse om några livsöden på en enorm Arena där gladiatorer och monster drabbar samman. Jag vet liksom precis vad som ska hända och i vilken vinkel det ska "filmas" i varje del av låten. Jättejobbigt.

(fråga mig absolut inte varför jag har lyssnat mycket på den låten, förresten)

Så visst, musik och bilder, de lirar väl ihop i mitt huvud, gissar jag.

Jag tycker generellt att texter blir bättre om de får bilder omkring sig. I en serie kan jag läsa saker som låter mycket bättre än om de hade stått för sig. När Hellboy sitter vid ett barn (som är en bortbyting) och säger "I know what babies like..." för att sedan sträcka sig efter något i sin rock (efter en present, tror vi) och säga "Babies like Iron" med en hästsko i handen: Det är liksom blytungt i mitt huvud. När barnet börjar gallskrika och anta sin sanna gestalt så kryper det i kroppen på mig.

I ren text har jag svårt att se hur det skulle kunna bli lika angeläget för mig.

 

[Nightowl]

Um, var det nånting du ville fråga eller så med den här tråden, eller bara upplysa menigheten?

Jag ville mest bara kolla om jag är galen.

Erik

 

[Krille]

"Jag ville mest bara kolla om jag är galen."

Jo, men det visste vi redan. Vad har det med din oförmåga att tänka i bilder att göra?

 

[w176]

Vansinnesfaktorn är inte så hög faktiskt eller i alla fall inte enligt mina standarder. Jag har en familj ed folk som alla har dyslexi problem till olika grad vilket innebär att vi mentalt iland inte funkar normalt med mig och min lillebror som de mest tydliga exemplen

Min lillebror täcker allt visuellt och i bildigt vilket gör att han kan få väldigt roligt om man råkar sätta in intryck som "gå som katten runt het gröt" i ett olämpligt sammanhang. Vissa saker ska man inte helt klart fundera på visuellt.

Själv har jag problemet att tal och text är två helt olika språk mentalt som inte har något med varann att göra som gör såna dä små egenheter att jag inte kan läsa högt, och om jag läst ett ord eller har ett skrivet ord i tankarna måste jag leta efter det för att översätta det till tal. Dessutom så struntar jag helt i att tänka i ljud eller ord när det är effektivt och tänker direkt i text i stället, med mellanrum punktion och styckesindelning direkt istället även om det sällan märks i vardagslivet.

 

[Rosen]

Jag ville mest bara kolla om jag är galen.

Äh, det betyder ju mest att du läser spel och inte bara tittar på bilderna. (-:

Ibland är det fö en klar nackdel att tänka i bilder när man konstruerar saker också...
Åke (skriver fantasyäventyr): "Ok, fursten av den här stadsstaten har rätt så brutala stadsvakter som håller ordning här."
(stor bruto-biff med bödelshuva av svart läder och bar hårig överkropp ...)
Åke: "Bödelshuva?? Hm, ok, kör för det. Hmm, det kanske borde finnas kvinnliga stadsvakter också?"
(kurvig bruto-babe med Gestapo-keps och läderboots och bar överkropp med stora boobies...)
Åke: "Öh, näe... Få se nu, 'Stadsvakten består av hårdföra män och kvinnor som...'"
(...har Gestapo-keps och stora boobies...)
Åke: "Skit också! Um, '...som injagar skräck vartän de visar sig...'"
(...med sina Gestapo-kepsar och stora...)
Åke: "Men FAAN!"
Åke slutar skriva och går och ser på TV.

--
Åke

 

[Man Mountainman]

Min enda konstighet på tankeområdet är nog att jag så ofta tänker på engelska. Inte när jag bara går och grunnar på något vardagligt, som "undrar när bussen går" eller "jag borde nog boka en tvättid", men så fort jag ska föreställa mig en dialog i en fiktiv situation så kommer den oundvikligen att utspela sig på engelska. Problemet är förstås att jag inte behärskar engelska till hundra procent, så ibland kommer karaktärerna att staka sig eller använda lustiga idiom. När jag på detta sätt kommer på mig själv försöker jag gå över till svenska, men jag glider oundvikligen tillbaka till engelska igen efter ett par repliker.

 

[EchonCique]

Du är min motpol.

Stackare. Jag tänker i bilder, kompositioner av sinnesstämningar, färger, symboler och sen applicerar text på det. En enda bild kan räcka för mig om vi pratar rollspel, och vara upphov till både ett och två hela äventyr.

Och musik. Jag skulle dö om jag skulle bli döv. Jag mår illa om jag inte har musik påslaget runt mig.

 

[Organ]

[ QUOTE ]
Dessutom så struntar jag helt i att tänka i ljud eller ord när det är effektivt och tänker direkt i text i stället, med mellanrum punktion och styckesindelning direkt istället även om det sällan märks i vardagslivet.

[/ QUOTE ]
Om inte annat borde det göra det ganska praktiskt om du vill få ner dina tankar på papper, halva jobbet är ju redan gjort.

/Anders

 

[Troberg]

Själv tänker jag i första hand i strukturer. Vad hänger ihop med vad och hur? Vad påverkar vad? Jag tänker i andra hand i ord och först i tredje hand i bilder.

Antagligen en yrkesskada...

 

[Johan K]

Jag är nog, likt Yyy, inne på att jag tänkter i bild, men framförallt i känslor/färger... Men även bilder, målar gjärna upp egna bilder i skallen.
Dock, tänker jag ibland i ren text..

/ Johan K, som gjärna skulle vilja få saker på pränt ibland...

 

[Hjalle]

När jag tänker så ser jag allt skrivet framför mig. Så, jag tänker i text. Muffigt. Svart på vitt. Eventuellt tänker jag på en mörkblå ocean så fort jag tänker, försänkt i grå dimma. Jag är skum.

-Hjalle, mystling.

 

[haltageten]

Jag målar jämt, eller oftast upp en bild av min fantasi. Jag preciserar det gröna på ängarna och det röda i de höstfärgade löven. Allt skall få en bild i min fantasi. Dels för att jag använder det i mitt rollspelande samt att jag vet lättare vad som finns att göra då. Jag är väldigt estetisk och fantasifull av mig.

- Jocke, färgar sitt liv.

 

[The_Gorger]

Mitt illustrerade tankeliv

Det är jobbigt att tänka i bilder och känslor om man inte kan rita/måla, som jag. Man får ha ett jävligt välsmortmunläder, och rabbla upp allt man tänker istället

/Gorger

 

[Hjalle]

Nu kom jag på att jag tänker jävligt mycket i rörelser också. Det är alltid folk som fäktas heroiskt i mitt undermedvetna eller spelar luftgitarr eller dansar breakdans.

-Hjalle, rörmokare.

 

[Feuflux]

tankar och språk

men så fort jag ska föreställa mig en dialog i en fiktiv situation så kommer den oundvikligen att utspela sig på engelska. Problemet är förstås att jag inte behärskar engelska till hundra procent

Samma sak för mig. 2 exempel och 1 motexempel (okej då, nästan samma sak):

Ex1.
Huvudragen till ett d12-strip när jag spånar idéer kan jag göra på svenska men när jag ska komma på vad de ska säga så sitter jag och bollar dialogidér på engelska med mig själv. (Problet är att jag är världmästare i dumma slarvfel när jag sedan skriver ner pratbubblorna på engelska... *skäms*)

Ex2.
Om jag filar på nån cool dagdröm om 3 kung fu-hjältar från Sverige, USA respektive Kina så gör jag det på engelska. Känns bäst så, varken Amerikaner eller kineser kan ju svenska som regel. Ibland så kommer jag inte på vad nåt ord heter så då får man ta sig runt det... men folk som kan engelska slipper ju förfasas över den torftiga dialogen då jag knappast går omkring och pratar om mina dagdrömmar (förutom just nu då).

Motex1.
Om jag t.ex. sitter på gymmet och ser en skitsexig tjej så brukar fantasin skena iväg. Men den som regel totalbisarra dialog mellan henne och mig som fantasin bygger upp är på svenska just för att jag skulle ju prata svenska om jag sa nåt till henne. Men min självbevarelsedrift kommer aldrig tillåta: "Tjena prinsessan, vad sägs om att du och jag går och blir svettigare på nåt roligare sätt?" tillsammans med ett förförisk Feufluxleende...

 

[Guest]

Nä bilder går absolut inte att tänka i, det är helt omöjligt, trotts att jag väl kan måla (om jag bara kunde tänka mig saker att måla), jag tänker i sporadiskt och slumpmässigt sammansatta meningar samt ljud och saker man gör(verb alltså).

Däremot är jag mycket intresserad av foto, det är endast med hjälp av det som jag kan komma ihåg saker exakt, jag har många gånger nästan glömt hur mina föräldrar ser ut och det torde vara svårt då de ser något speciella ut.

Illustrationer i böcker, nja de är mest bara ivägen, jag kan knappt läsa serier överhuvudtaget då bilderna är ivägen, sin city verkar dock inte ha samma problem, men jag har inte sett hela än.

Nu till det sista, då jag har välldigt lätt att blanda ihop lukter och färger så är dessa väldigt oviktiga för mig, det är ju inte det jag är ute efter...

Zorbeltuss. Over and out

 

[Svarte Faraonen]

Jag är nog rätt visuell i mitt tänkande, speciellt i fråga om färger. Enbart omnämnandet av vissa färger eller kombinationer kan göra mig fascinerad. Det vanligaste är dock att jag mest föreställer mig saker som rena känslor, vilka sedan "översätts" till sinnesintryck.

 

[Nightowl]

Strukturer kommer nog i andra hand för mig faktiskt - även i mitt fall en yrkesskada.

Erik