Zaphod_UBBT
Swordsman
- Joined
- 25 Mar 2002
- Messages
- 531
Jaha, då var jag färdig med diverse skolarbete, och kan istället ge mig på att presentera det som har gnagt i huvudet på mig i någon vecka. Jag var tvungen att bli av med några av tankarna för att kunna koncentrera mig på andra saker, som skola t ex. Så här presenterar jag:
Grundläggande koncept till[color:\\"red\\"] Dorm [/color], version 0.0001
Första versionen genom tiderna.
Dorm är drömmarnas land. Sanningen och varandet i Dorm är skapat utifrån människans fantasier, intryck, känslor, förhoppningar, insikter, rädslor, historia, berättelser, viljor och historia. Allt du kan komma på är en del sanningen och varandet i Dorm, i och med att det är just vad du, och alla andra kommer på. Historien är en del av Dorm. Det som har varit. De gamla grekerna finns kvar, Tutanchamon lever, dinosaurierna finns och James Watt har just uppfunnit glödlampan samtidigt som hon, tanten nere på hörnet trillar som hon gjorde i förra veckan. Och så vidare. Allt vi har upplevt, eller haft i våra huvuden finns där i Dorm. Därför finns det även håriga monster i pyramiderna i Dorm (måste varit någon som har tänkt sig det). Det finns fruktansvärda mardrömmar som är sanning i Dorm, för det har någon drömt. Dorm är alltså ett enormt, variabelt, evigt (?) växande, farligt, härligt, underbart, kärleksfyllt, monsterpackat ställe där allt finns. Men det är bara det mest etablerade som är riktigt framträdande i Dorm. Folk här ute i den vanliga världen (Vigil) intresserar sig mycket för kärlek. Alltså är kärleken framträdande i Dorm. Folk i Vigil vet väldigt väl att solen går upp och ner. Alltså gör den det. Oftast. För någon gång har någon tänkt att solen aldrig kommer upp på morgonen, alltså gör den inte det ibland i Dorm. Många tror på att Shiva finns. Alltså finns hon. Och så vidare.
När du somnar kommer du till Dorm och upplever samt skapar en bit av Dorm. Du drömmer. Det kommer en bit av Dorm till dig, och din hjärna tar hand om den och leker litegrann. Ibland kommer det en snutt som är fylld av kärlek, och då tar din hjärna den och lägger till tjejen/killen du är kär i.
Ibland kommer det en snutt som är fylld av rädsla, och dessutom har ett färdigt monster. Då lägger din hjärna till dig i drömmen. Och så äter monstret upp dig, och du dör i drömmen. Men när du vaknar har inte drömmen påverkat dig nånting, och oftast kommer du inte ens ihåg drömmen. Men så är det inte för alla.
[color:\\"red\\"] Drömvandrarna [/color]
Drömvandrarna är de stackars filurer som har det eviga gisslet att de har två liv att ta hand om. De har ett liv i Dorm, där de varje natt drömmer något, men på ett annat sätt. Drömmen kommer, och de leker med den, istället för att drömmen leker med dem. Men drömvandrarna kan också hamna i mardrömmar. Det kommer samma drömmar till en drömvandrare som till en vanlig person. Skillnaden är att drömvandraren har kontroll över sitt agerande i drömmen, eller tror iallafall att hon har det. Och om nu fallet är att det är en mardröm, och den slutar med att Drömvandraren dör, ja då kommer hon till den eviga plågans land. Det är iallafall vad de flesta drömvandrare tror. Ingen vet säkert. En vanlig person drömmer varje natt, hela tiden, men kommer bara ihåg ibland. En drömvandrare har medvetandet med sig, och kommer ihåg hela nattens dröm. Alltid.
Jag ska berätta om Dorms egna medvetande och det 'andra ursprunget' i Dorm. Ingen vet varifrån de kommer, och ingen vet varför de finns. Drömskepnaderna. Drömskepnader är egna medvetanden, som lever helt för sig själva i Dorm. De kan vara lite vad och hur som helst. De kan uppträda som personer, monster, starka viljor eller känslor. De kan vara ett hus i Dorm, de kan vara en musiksnutt i Dorm eller en dryck. En sak har de allihopa gemensamt. De är starka och karikatyriska. Då menar jag inte nödvändigtvis stark som i 'kan lyfta tunga grejor', utan stark i ordets med metafysiska betydelse. Och karikatyriska. De är speciella, tydliga. En Drömskepnad kan vara en giftig, grön vätska, en stark och odödlig kärlek, en inspirerande melodi, en luden best med stora huggtänder eller en förförisk, lömsk och blodtörstig kvinna. Drömskepnaderna är till stor del höljda i mystikens dimmor, men en sak är säker. De tycker om att styra. Det är inte alla Drömskepnader som är elaka eller onda, långt ifrån, men de tycker om att influera och vara något. En stark, odödlig kärlek vill påverka, nysta in folk i kärleken och förblinda dem i den underbara sötman. En luden best med stora huggtänder kanske vill äta många imaginära spädbarn och tända eld på många hus. Synas. Vad jag försöker komma till med Drömskepnaderna är att de är sina egna. De har ett medvetande. De finns bara i Dorm, och i Drömvandrarnas huvuden. Vanliga människor är (lyckligtvis) skonade från dessa starka faktorer i Dorm.
Såja, nu kan jag fortsätta att berätta om Drömvandrarna. De är nämligen inte alltid så goda vänner med Drömskepnaderna. Mången Drömvandrare har fått sin själ slukad av Dorms eget medvetande för att främja Drömskepnaderna. En Drömskepnad kan (och vill) nämligen påverka, påverka för att få tag på många starka Drömvandrarsinnen. Drömvandrarnas sinnen är lättpåverkade för Drömskepnader, bara de får sina armar omkring dem. Armar, som kan vara i form av en luden best, en grön dricka eller en stark kärlek. Fattar ni galoppen? Om inte så får ni säga till.
När en Drömvandrare slutligen vaknar är han ganska ofta ansträngd. Även om natten har varit bara trevlig, en dröm om att äta vindruvor ur nävarna på vackra möer, helt befriat från Drömskepnader så har det varit intensivt. Ett Drömvandrarsinne blir ansträngt av att drömma, eftersom att sinnet aldrig får vila. Det är Drömvandrarnas eviga gissel. Sinnet får inte vila. För när man vaknar ska man genomleva ytterligare en dag i Vigil (den vanliga världen) med de svårigheter en Drömvandrare kan ha där. Och de svårigheterna, de kommer... Just det. Nu.
I den vanliga världen har Drömvandraren en uppgift. Att stärka sitt sinne. Detta kan göras på ett sätt. Ett enda sätt, som i och för sig är ganska brett. Det handlar om känslor, idéer, tankar, viljor och allt annat som Dorm är byggt av. Eftersom att Drömvandraren är en människa som är byggd och fylld utav drömmens värld måste Drömvandraren också livnära sig på det.
Om vi ska vara korrekta och ta det från början kan jag berätta att en Drömvandrare egentligen inte måste göra någonting alls. Men om hon inte stärker sitt sinne under den tid hon tillbringar i Vigil så lär hon inte ha så stor chans att överleva i Dorm, heller. Och jag berättade ju vad Drömvandrarna fruktar, att dö i Dorm. Då dör kroppen i Vigil också, och de flesta tror att sinnet kommer till de sju helvetenas centrum eller nåt.
Iallafall, uppgiften i Vigil är att syssla med sådant som Dorm är uppbyggt av. Enklast är att få känslor och åsikter riktade mot sig med hjälp av att göra saker som folk märker. Och vilka känslor är enklast att framkalla? Jo, ilska. Om man i Vigil går och vrider nacken av lite bebisar, skjuter en pensionär i ryggen eller tänder eld på ett hus får man ilska riktad mot sig. Och vips så har sinnet stärkts, eller iallafall har man fyllt igen det som sinnet förlorade under natten. Men man kan använda kärlek också. Faktum är att kärleken är starkare, effektivare att fylla igen och stärka sinnet med. Men det är ju svårare att lyckas få mycket kärlek i vår värld i ett sådant liv som Drömvandrare tvingas leva i.
För här kommer den komplikationen som gör att Drömvandrare inte kan leva vettiga liv i Vigil:
en drömvandrare är ju en varelse som är både människa och dröm. Alltså fungerar Drömvandraren som en slags port till Dorm. Runt omkring en Drömvandrare läcker hela tiden Dorm ut i olika former. Till exempel genom att förvrida omgivningen, låta drömmar bli verklighet i Vigil. Exempel på när Dorm läcker ut i Vigil är när det kommer ut monster i Vigil, när en halv källare bara försvinner eller när någon dör av att Drömvandraren tittar på denne. Därför lever oftast Drömvandrare halvkassa liv i slummen tillsammans med andra Drömvandrare. Tiggare och alkisar i slumkvarter är nästan alltid Drömvandrare. När de somnar upplever de en massa, och när de är vakna dricker de sig fulla, som verklighetsflykt. Det är så kallade svaga Drömvandrare. Sedan finns det starka Drömvandrare också, som gör något av sin vakna tid, som samlar känslor för att kunna leva trevligare i Dorm.
Jaja. Jag sa ju att Drömvandrare sällan baserar sina liv på att samla kärlek, och det kanske ni förstår varför nu. Om de levde ett vanligt liv med en flickvän i en tvåa så skulle någonting förr eller senare gå åt skogen. Och om en kärlek försvinner ur sinnet så skapar det ytterligare ett hål i sinnet. Dessutom skulle hela Dorm raseras om de vanliga människorna fick reda på allt det som står här. Det är en oskriven lag hos Drömvandrarna. Håll dig borta från människorna, så att de inte förstör Dorm för oss.
Så resultatet av detta är att den genomsnittlige starke Drömvandraren lever ett liv i Vigil som är ganska jobbigt. Döda spädbarn och sådana småskaligheter. Sedan finns det undantag, i och för sig. Saddam Hussein t ex är en ganska känd Drömvandrare. Han är fåfäng för oss vanliga människor. Men sanningen är att han är en enormt stark drömmare som baserar mycket av sitt Vigil-liv på ilska och hat. Den politiska debatten om Saddam är åsikter, vilket också stärker sinnet.
En känd, god Drömvandrare? Ja, Superhjältar är kända Drömvandrare. Men de som vi läser om, de finns inte. Men det finns Superhjältar som gör stordåd utan att synas för samhället. Men de har ingen flickvän, som kan rasera alltihopa.
Nu tänker ni att Superhjältar har ju faktiskt Superkrafter också! Och det har de. De har ett starkt sinne, som de kan använda för att övervinna vår värld med. De öppnar sinnet och släpper ut en snutt vinklad Drömkraft som kan hjälpa dem att hoppa långt, skjuta trettifyra getter med två kulor eller flyga. Men att använda Superkrafter tröttar ju solklart ut sinnet, och man måste fylla på med ännu med drömmaterial.
[color:\\"red\\"] Sinnen [/color]
Sinnet är allting för en Drömvandrare. Det är ett mått på hur stark hon är i både Dorm och Vigil. Det avgör hur mycket hon måste fylla med känslor och åsikter, det avgör hur mycket Drömkrafter (Superkrafter) hon kan använda. Och så vidare. Jag har klurat lite på Öppna Sinnen kontra Egna Sinnen. Låt mig förklara.
Ett Öppet Sinne kan lättare ta emot känslor och fylla sitt Sinne mer effektivt. Någon med ett väldigt öppet sinne kan till och med fylla på genom att bara känna av en känsloladdad situation. Någon med ett öppet Sinne förstår lite mer, och är mer flexibel i Sinnet. Empati, inlevelse, känslor. Det hållet.
Ett Eget Sinne (vet inte riktigt vad jag ska kalla det. Stängt, Starkt, Eget, Viljestarkt?) Är mer fast i sig själv, och är följaktligen starkare. Ett sådant Sinne är mer enkelspårigt, men är bättre på det som är dess eget spår. Inte lika mottaglig (eller beroende) för/av andra, men också sämre med insikt och empati. Snarare åt Viljestyrka, Säkerhet och Pondus-hållet.
Jag lyckas kanske inte riktigt förklara vad jag menar med de olika sinnena. Solklart finns det gråzoner. Alla är någon form av mellanting, men det är de två extremiteterna på skalan. Arvidos förstår.
[color:\\"red\\"] Att spela Dorm [/color]
Spelandet är (förstås) fokuserat omkring de olyckssaliga Drömvandrarna. Man kan väl spela annat också, men då försvinner min tanke bakom det hela. I Dorm, under tiden man drömmer är det inte hela spelgruppen som går omkring och gör saker, utan det är snarare ett lite mer abstrakt känslo-, intrig- och empatispel där. Man kan komma in i drömmen och ta kontroll över en av karaktärernas kroppar i Dorm, eller någon annans. Man kan bara komma till en situation och få vara där. Tänk dig en egen dröm, också ska den spelas av flera spelare. Jag har ärligt talat inte utvecklat det här hela vägen alls, men jag har lite tankar som är rätt svårformulerade.
I Vigil är det ganska naturligt att Karaktärerna är tillsammans, eftersom att ensamhet är ett vanligt problem bland Drömvandrare. Det är enklare att bära bördan om man hjälps åt.
Känslan i spelet vill jag ska kunna vara lite hur som helst, då det finns stor frihet i konceptet. Men det finns ju nån slags ganska dyster melankoli i botten. Om karaktärerna gräver ner sig i den eller döljer den för sig själva med ett skojigt liv kan ju vara olika.
Fokus i spelet ska vara kring dels alla hemskheter (eller finfina grejer) som karaktärerna utför i Vigil, samt drömmarna och vad som händer i Dorm. Det ska vara ett känslotätt spel, med vissa rena SPELmoment ute i Vigil. Men det är varken tänkt som ett rollSPEL eller ROLLspel, utan ett ROLLSPEL! När (om) jag kommer spelleda det blir det nog ganska psykologiska spelsessioner med mycket filosofi och tankar, som jag tycker så mycket om.
Phew. Nu är jag färdig med presentationen, även om jag säkert har glömt en massa viktiga tankar. Om något är oklart, fråga mer än gärna! Det är nyttigt för både mig och spelets utveckling att fundera på alla eventuella frågor. Detta är inte tänkt som en bön om input, utan snarare feedback. Jag gjorde det alltså egentligen bara för mig, för att jag skulle fundera på det, skriva ner det och komma vidare med era funderingar och frågor. Kritik och funderingar är varmt välkomna!
Zaphod, som funderar på om inte han skriver ganska ostrukturerat.
Grundläggande koncept till[color:\\"red\\"] Dorm [/color], version 0.0001
Första versionen genom tiderna.
Dorm är drömmarnas land. Sanningen och varandet i Dorm är skapat utifrån människans fantasier, intryck, känslor, förhoppningar, insikter, rädslor, historia, berättelser, viljor och historia. Allt du kan komma på är en del sanningen och varandet i Dorm, i och med att det är just vad du, och alla andra kommer på. Historien är en del av Dorm. Det som har varit. De gamla grekerna finns kvar, Tutanchamon lever, dinosaurierna finns och James Watt har just uppfunnit glödlampan samtidigt som hon, tanten nere på hörnet trillar som hon gjorde i förra veckan. Och så vidare. Allt vi har upplevt, eller haft i våra huvuden finns där i Dorm. Därför finns det även håriga monster i pyramiderna i Dorm (måste varit någon som har tänkt sig det). Det finns fruktansvärda mardrömmar som är sanning i Dorm, för det har någon drömt. Dorm är alltså ett enormt, variabelt, evigt (?) växande, farligt, härligt, underbart, kärleksfyllt, monsterpackat ställe där allt finns. Men det är bara det mest etablerade som är riktigt framträdande i Dorm. Folk här ute i den vanliga världen (Vigil) intresserar sig mycket för kärlek. Alltså är kärleken framträdande i Dorm. Folk i Vigil vet väldigt väl att solen går upp och ner. Alltså gör den det. Oftast. För någon gång har någon tänkt att solen aldrig kommer upp på morgonen, alltså gör den inte det ibland i Dorm. Många tror på att Shiva finns. Alltså finns hon. Och så vidare.
När du somnar kommer du till Dorm och upplever samt skapar en bit av Dorm. Du drömmer. Det kommer en bit av Dorm till dig, och din hjärna tar hand om den och leker litegrann. Ibland kommer det en snutt som är fylld av kärlek, och då tar din hjärna den och lägger till tjejen/killen du är kär i.
Ibland kommer det en snutt som är fylld av rädsla, och dessutom har ett färdigt monster. Då lägger din hjärna till dig i drömmen. Och så äter monstret upp dig, och du dör i drömmen. Men när du vaknar har inte drömmen påverkat dig nånting, och oftast kommer du inte ens ihåg drömmen. Men så är det inte för alla.
[color:\\"red\\"] Drömvandrarna [/color]
Drömvandrarna är de stackars filurer som har det eviga gisslet att de har två liv att ta hand om. De har ett liv i Dorm, där de varje natt drömmer något, men på ett annat sätt. Drömmen kommer, och de leker med den, istället för att drömmen leker med dem. Men drömvandrarna kan också hamna i mardrömmar. Det kommer samma drömmar till en drömvandrare som till en vanlig person. Skillnaden är att drömvandraren har kontroll över sitt agerande i drömmen, eller tror iallafall att hon har det. Och om nu fallet är att det är en mardröm, och den slutar med att Drömvandraren dör, ja då kommer hon till den eviga plågans land. Det är iallafall vad de flesta drömvandrare tror. Ingen vet säkert. En vanlig person drömmer varje natt, hela tiden, men kommer bara ihåg ibland. En drömvandrare har medvetandet med sig, och kommer ihåg hela nattens dröm. Alltid.
Jag ska berätta om Dorms egna medvetande och det 'andra ursprunget' i Dorm. Ingen vet varifrån de kommer, och ingen vet varför de finns. Drömskepnaderna. Drömskepnader är egna medvetanden, som lever helt för sig själva i Dorm. De kan vara lite vad och hur som helst. De kan uppträda som personer, monster, starka viljor eller känslor. De kan vara ett hus i Dorm, de kan vara en musiksnutt i Dorm eller en dryck. En sak har de allihopa gemensamt. De är starka och karikatyriska. Då menar jag inte nödvändigtvis stark som i 'kan lyfta tunga grejor', utan stark i ordets med metafysiska betydelse. Och karikatyriska. De är speciella, tydliga. En Drömskepnad kan vara en giftig, grön vätska, en stark och odödlig kärlek, en inspirerande melodi, en luden best med stora huggtänder eller en förförisk, lömsk och blodtörstig kvinna. Drömskepnaderna är till stor del höljda i mystikens dimmor, men en sak är säker. De tycker om att styra. Det är inte alla Drömskepnader som är elaka eller onda, långt ifrån, men de tycker om att influera och vara något. En stark, odödlig kärlek vill påverka, nysta in folk i kärleken och förblinda dem i den underbara sötman. En luden best med stora huggtänder kanske vill äta många imaginära spädbarn och tända eld på många hus. Synas. Vad jag försöker komma till med Drömskepnaderna är att de är sina egna. De har ett medvetande. De finns bara i Dorm, och i Drömvandrarnas huvuden. Vanliga människor är (lyckligtvis) skonade från dessa starka faktorer i Dorm.
Såja, nu kan jag fortsätta att berätta om Drömvandrarna. De är nämligen inte alltid så goda vänner med Drömskepnaderna. Mången Drömvandrare har fått sin själ slukad av Dorms eget medvetande för att främja Drömskepnaderna. En Drömskepnad kan (och vill) nämligen påverka, påverka för att få tag på många starka Drömvandrarsinnen. Drömvandrarnas sinnen är lättpåverkade för Drömskepnader, bara de får sina armar omkring dem. Armar, som kan vara i form av en luden best, en grön dricka eller en stark kärlek. Fattar ni galoppen? Om inte så får ni säga till.
När en Drömvandrare slutligen vaknar är han ganska ofta ansträngd. Även om natten har varit bara trevlig, en dröm om att äta vindruvor ur nävarna på vackra möer, helt befriat från Drömskepnader så har det varit intensivt. Ett Drömvandrarsinne blir ansträngt av att drömma, eftersom att sinnet aldrig får vila. Det är Drömvandrarnas eviga gissel. Sinnet får inte vila. För när man vaknar ska man genomleva ytterligare en dag i Vigil (den vanliga världen) med de svårigheter en Drömvandrare kan ha där. Och de svårigheterna, de kommer... Just det. Nu.
I den vanliga världen har Drömvandraren en uppgift. Att stärka sitt sinne. Detta kan göras på ett sätt. Ett enda sätt, som i och för sig är ganska brett. Det handlar om känslor, idéer, tankar, viljor och allt annat som Dorm är byggt av. Eftersom att Drömvandraren är en människa som är byggd och fylld utav drömmens värld måste Drömvandraren också livnära sig på det.
Om vi ska vara korrekta och ta det från början kan jag berätta att en Drömvandrare egentligen inte måste göra någonting alls. Men om hon inte stärker sitt sinne under den tid hon tillbringar i Vigil så lär hon inte ha så stor chans att överleva i Dorm, heller. Och jag berättade ju vad Drömvandrarna fruktar, att dö i Dorm. Då dör kroppen i Vigil också, och de flesta tror att sinnet kommer till de sju helvetenas centrum eller nåt.
Iallafall, uppgiften i Vigil är att syssla med sådant som Dorm är uppbyggt av. Enklast är att få känslor och åsikter riktade mot sig med hjälp av att göra saker som folk märker. Och vilka känslor är enklast att framkalla? Jo, ilska. Om man i Vigil går och vrider nacken av lite bebisar, skjuter en pensionär i ryggen eller tänder eld på ett hus får man ilska riktad mot sig. Och vips så har sinnet stärkts, eller iallafall har man fyllt igen det som sinnet förlorade under natten. Men man kan använda kärlek också. Faktum är att kärleken är starkare, effektivare att fylla igen och stärka sinnet med. Men det är ju svårare att lyckas få mycket kärlek i vår värld i ett sådant liv som Drömvandrare tvingas leva i.
För här kommer den komplikationen som gör att Drömvandrare inte kan leva vettiga liv i Vigil:
en drömvandrare är ju en varelse som är både människa och dröm. Alltså fungerar Drömvandraren som en slags port till Dorm. Runt omkring en Drömvandrare läcker hela tiden Dorm ut i olika former. Till exempel genom att förvrida omgivningen, låta drömmar bli verklighet i Vigil. Exempel på när Dorm läcker ut i Vigil är när det kommer ut monster i Vigil, när en halv källare bara försvinner eller när någon dör av att Drömvandraren tittar på denne. Därför lever oftast Drömvandrare halvkassa liv i slummen tillsammans med andra Drömvandrare. Tiggare och alkisar i slumkvarter är nästan alltid Drömvandrare. När de somnar upplever de en massa, och när de är vakna dricker de sig fulla, som verklighetsflykt. Det är så kallade svaga Drömvandrare. Sedan finns det starka Drömvandrare också, som gör något av sin vakna tid, som samlar känslor för att kunna leva trevligare i Dorm.
Jaja. Jag sa ju att Drömvandrare sällan baserar sina liv på att samla kärlek, och det kanske ni förstår varför nu. Om de levde ett vanligt liv med en flickvän i en tvåa så skulle någonting förr eller senare gå åt skogen. Och om en kärlek försvinner ur sinnet så skapar det ytterligare ett hål i sinnet. Dessutom skulle hela Dorm raseras om de vanliga människorna fick reda på allt det som står här. Det är en oskriven lag hos Drömvandrarna. Håll dig borta från människorna, så att de inte förstör Dorm för oss.
Så resultatet av detta är att den genomsnittlige starke Drömvandraren lever ett liv i Vigil som är ganska jobbigt. Döda spädbarn och sådana småskaligheter. Sedan finns det undantag, i och för sig. Saddam Hussein t ex är en ganska känd Drömvandrare. Han är fåfäng för oss vanliga människor. Men sanningen är att han är en enormt stark drömmare som baserar mycket av sitt Vigil-liv på ilska och hat. Den politiska debatten om Saddam är åsikter, vilket också stärker sinnet.
En känd, god Drömvandrare? Ja, Superhjältar är kända Drömvandrare. Men de som vi läser om, de finns inte. Men det finns Superhjältar som gör stordåd utan att synas för samhället. Men de har ingen flickvän, som kan rasera alltihopa.
Nu tänker ni att Superhjältar har ju faktiskt Superkrafter också! Och det har de. De har ett starkt sinne, som de kan använda för att övervinna vår värld med. De öppnar sinnet och släpper ut en snutt vinklad Drömkraft som kan hjälpa dem att hoppa långt, skjuta trettifyra getter med två kulor eller flyga. Men att använda Superkrafter tröttar ju solklart ut sinnet, och man måste fylla på med ännu med drömmaterial.
[color:\\"red\\"] Sinnen [/color]
Sinnet är allting för en Drömvandrare. Det är ett mått på hur stark hon är i både Dorm och Vigil. Det avgör hur mycket hon måste fylla med känslor och åsikter, det avgör hur mycket Drömkrafter (Superkrafter) hon kan använda. Och så vidare. Jag har klurat lite på Öppna Sinnen kontra Egna Sinnen. Låt mig förklara.
Ett Öppet Sinne kan lättare ta emot känslor och fylla sitt Sinne mer effektivt. Någon med ett väldigt öppet sinne kan till och med fylla på genom att bara känna av en känsloladdad situation. Någon med ett öppet Sinne förstår lite mer, och är mer flexibel i Sinnet. Empati, inlevelse, känslor. Det hållet.
Ett Eget Sinne (vet inte riktigt vad jag ska kalla det. Stängt, Starkt, Eget, Viljestarkt?) Är mer fast i sig själv, och är följaktligen starkare. Ett sådant Sinne är mer enkelspårigt, men är bättre på det som är dess eget spår. Inte lika mottaglig (eller beroende) för/av andra, men också sämre med insikt och empati. Snarare åt Viljestyrka, Säkerhet och Pondus-hållet.
Jag lyckas kanske inte riktigt förklara vad jag menar med de olika sinnena. Solklart finns det gråzoner. Alla är någon form av mellanting, men det är de två extremiteterna på skalan. Arvidos förstår.
[color:\\"red\\"] Att spela Dorm [/color]
Spelandet är (förstås) fokuserat omkring de olyckssaliga Drömvandrarna. Man kan väl spela annat också, men då försvinner min tanke bakom det hela. I Dorm, under tiden man drömmer är det inte hela spelgruppen som går omkring och gör saker, utan det är snarare ett lite mer abstrakt känslo-, intrig- och empatispel där. Man kan komma in i drömmen och ta kontroll över en av karaktärernas kroppar i Dorm, eller någon annans. Man kan bara komma till en situation och få vara där. Tänk dig en egen dröm, också ska den spelas av flera spelare. Jag har ärligt talat inte utvecklat det här hela vägen alls, men jag har lite tankar som är rätt svårformulerade.
I Vigil är det ganska naturligt att Karaktärerna är tillsammans, eftersom att ensamhet är ett vanligt problem bland Drömvandrare. Det är enklare att bära bördan om man hjälps åt.
Känslan i spelet vill jag ska kunna vara lite hur som helst, då det finns stor frihet i konceptet. Men det finns ju nån slags ganska dyster melankoli i botten. Om karaktärerna gräver ner sig i den eller döljer den för sig själva med ett skojigt liv kan ju vara olika.
Fokus i spelet ska vara kring dels alla hemskheter (eller finfina grejer) som karaktärerna utför i Vigil, samt drömmarna och vad som händer i Dorm. Det ska vara ett känslotätt spel, med vissa rena SPELmoment ute i Vigil. Men det är varken tänkt som ett rollSPEL eller ROLLspel, utan ett ROLLSPEL! När (om) jag kommer spelleda det blir det nog ganska psykologiska spelsessioner med mycket filosofi och tankar, som jag tycker så mycket om.
Phew. Nu är jag färdig med presentationen, även om jag säkert har glömt en massa viktiga tankar. Om något är oklart, fråga mer än gärna! Det är nyttigt för både mig och spelets utveckling att fundera på alla eventuella frågor. Detta är inte tänkt som en bön om input, utan snarare feedback. Jag gjorde det alltså egentligen bara för mig, för att jag skulle fundera på det, skriva ner det och komma vidare med era funderingar och frågor. Kritik och funderingar är varmt välkomna!
Zaphod, som funderar på om inte han skriver ganska ostrukturerat.
