Ni har säkert upplevt det själva. Du vill spela ett spel, men något med dess system buggar dig och det rejält. Ska du försöka plåstra över problemet eller lägga ner jobbet med att ersätta det?
Så där har jag det JÄMT. Just nu är jag inne i en tung d20-period och det senaste illavarslande tecknet är att jag har börjat kolla på min 3.5-samling*.
Herregud.
Snart får jag söka upp en sådan där självhjälpsgrupp där det kommer låta så här:
Jag: "Hej, jag heter Basenanji och jag har...precis beställt d20 Future från en snubbe i Arkansas. Kostade typ 900:- spänn inklusive frakt...."
Ni andra: "Hej Basenanji! *viskar till varandra: jösses, så där illa är det i alla fall inte för mig!*
Mitt problem är att jag ser så svart-vitt på rollspel. Jag tycker att i) antingen spelar vi friform (vilket jag gärna gör!) och dpå behövs egentligen inga regler alls eller ii) så spelar vi ett spel som man ska försöka vinna/klara av (vilket jag gör ännu hellre!). Jag har spelat en hel del nya spel på senaste tiden (bl.a. Järn, Through the Breach, Shadow of the Demon Lord, D&D 5E, Kutulu, Mutant: År noll) och kan konstatera att jag mest uppskattar de som har spelig mekanik.
Jag gillar regler som är så balanserade som möjligt: färdigheter och förmågor (som feats tex) ska vara ungefär lika bra i jämförelse med varandra, rollspersonens utveckling får gärna vara hyggligt linjär, och besvärjelser/magiska föremål är någorlunda balanserade jämfört med andra resurser (det är därför det är så himla bra med +1, +2, +3-svärd tex). Story, kampanjvärld, dialog mm får man ju ändå genom den verbala interaktionen runt spelbordet. Givetvis hänger det här intimt ihop med hur jag vill att äventyr ska se ut: det ska finnas en eller flera givna (eller rimligt tänkbara) lösningar redan från början, äventyret ska utmana spelarna och inte rollpersonerna (jag tittar argt på dig Culture Gaming!) och det ska finnas blandade utmaningar så att alla typer av rollpersoner kan bidra. En av de finaste finesserna med d20-systemet är att det är så lätt att skala motståndet efter rollpersonerna. I ett BRP-spel har man sin fasta, statiska procentchans, vilket blir tråkigt till slut. När min rollperson har +80% upphör det att vara spännande att slå för att se om jag lyckas, men i d20-systemet så avgörs slaget dels av hur bra jag är och dels av hur svårt det är att lyckas! (Ja, jag vet att vi kan modda procentchanserna hit och dit, men det är inte lika enkelt, skalbart, genomtänkt och
stiligt som i d20).
Och jag får kli av regelmekanik som vill närma sig någon sorts gråzon mellan friform och spelighet, till exempel genom att med hjälp av reglerna simulera kampanjvärlden. Sån't förstår jag mig överhuvudtaget inte på: världen skapar vi ju verbalt eller genom inre mental föreställning. Om vi ska ha regler som påverkas av settingen då vill vi ju försöka skapa en sorts simulering av världen och det...det...är ju ett sorts gemensamt gestaltande, samberättande...ett sorts friformande?! Jag trodde att rollspel handlade om att spelarna skulle försöka klara av ett äventyr?!?!?!!1!!!11!!
Även om det finns problem med d20 så är de problemen hyggligt hanterbara i jämförelse med andra system tycker jag. Därför vill jag helst inte modda regler till de nya spelen, utan hellre ta settingen (Hej Rotsystem! Hej More Than Human!!) och spela med d20-regler rakt av. Eller så spelar jag med de originalregler som finns. Och det är inte helt dåligt det heller, jag vill gärna vurma lite för både Järn och M:Å0, äevn om jag får ännu mer gåshud av andra spel.
Jag skulle ÄLSKA att spela i Game of Thrones-världen (minus all onödig och vidrig misogyni) med D&D 3.5, spela Blade Runner/Aliens med d20 Future, Kult med d20 Modern och viktoriansk världsskräck med d20.
Sammanfattning: Jag hoppas att ni kan läsa mitt inlägg med den självkritiska humor jag har försökt att ge det. Sammanfattningsvis menar jag nog som svar till OP att jag helst av allt undviker att modda för mycket och istället använder ett pålitligt och förutsägbart regelsystem som jag tycker ger mest bang for the buck. Kampanjvärldar och koncept lånar jag dock mer än gärna!
Och tack för att jag fick gnälla lite också.
----
*Om jag vet att det finns något som heter Pathfinder? ja, men som sagt jag är inne i en tung d20-period. Tung. Pathfinder är för toonig och inte lika smutsig d20, så som jag vill ha det.
