Men shit vad jag är såld på Monkey Island.
Yeah, de äger. Tyvärr är det bara de två första spelen som verkar ha den rätta känslan. Governor Marley är vackrast i världen, och musiken är helt klockren. Särskilt titelspåret. Jag älskar att bara gå omkring och försöka luska ut alla dåliga skämt och hemliga småskojsigheter i spelen. (Skämtet om "titta! En trehövdad apa!" i första spelet fick mig att garva högt när jag först upptäckte det.)
För att inte tala om
ledtrådarna; när jag var liten och körde så liksom bara testade vi allt möjligt på allt möjligt. Vi gillade dialogerna och så där, det vi förstod iaf, men nu när jag återspelat spelen så slår det mig att det ju faktiskt ges väldigt tydliga och smarta ledtrådar till alla gåtor i spelet; även om det gick oss (=mig, iaf) helt förbi när jag var liten.
En annan grej; jag kan bara inte haja att inte alla peka-och-klicka-spel ger huvudpersonen odödlighet. Det är liksom bara helt kass att dö i ett peka-och-klicka-spel. Liksom; okej, man gjorde fel, man dog, men nu vet man ju det, så nu gör man inte om samma misstag. Det fattar man faktiskt utan att behöva spela om hela partiet sen man senast sparade. Det finns absolut
ingen anledning till att man ska behöva dö i ett peka-och-klicka-spel.
Lucas får gärna släppa Star Wars nu och göra MI istället.
Jag tror att det tåget gick iom
Pirates of the Caribbean: The Curse of the Black Pearl. Det var ju pretty much så nära man kan komma: Monkey Island-spelen är ju hårt influerade av attraktionen "Pirates of the Caribbean" i Disneyland.
Men det hedrar dig att du gillar MI. Jag visste väl att du hade sofistikerad smak.