Nekromanti Mouse gard whats the rave about ?

[Doctor_Hell]

har läst en del som skrivits om detta spel härinne och blev lite nyfiken så jag skaffade mig spelet och har ögnat igenom det lite sådär när jag haft tid ..


och nu undrar jag whats the rave about , ok att spela möss det e iofs ganska awsome , men i övrigt då vad e det som e så fickin bra med spelet så det får mig att vilja spruta konfetti i brallan av lycka när jag spelar det ja menar hur länge kan man ha kul med att driva bort vesslor och jaga spannmålstjuvar och störta onda åkersorkar som planerar världsherravälde ?

tyckte i övrig mekaniken verka ganska krånglig men det kan vara för att mouse gard erbjuder ett sätt att spela jag inte är van vid iom att jag tidigare inte rört ett indiespel ens med tång utan komemr från tradspel och brp och d20

jag har länge skytt indiespel som pesten men har nu på senare tid omvärderat lite och vill testa och se om det kan vara nått för mig ..

so sell it to me

 

[Sodivra]

Det första du behöver veta för att ha kul med Mouse Guard är att du inte kommer spruta konfetti i brallan. Förväntar du dig det så kommer du bara att bli besviken.

Min favoritgrej med Mouse Guard är att det inte finns några misslyckanden.

Flow-ermodellen[/url]]Mouse Guard is an example of a game that builds on player's contributions. When a player fails a roll, that doesn't mean sie can't do what sie wanted to do: Either trouble shows up, or sie accomplish what sie wanted, but at a cost, maybe getting angry, tired or lost. This adds more fuel to the story!

Det jag tycker är sämst med Mouse Guard är att man faktiskt behöver göra mer prep än vad boken skriver. Tre utmaningar räcker inte riktigt.

Det jag är tänd på med Mouse Guard är konfliktsystemet. Vi läste reglerna fel och lät spelarna agera i samma tur varje gång (Så den musen som var bra på att försvara kom tvåa varje gång, vilket var ganska förutsägbart) men gör man det rätt så verkar det bli både taktiskt och spännande. Jag är nyfiken!

Vi har förstås bara testat spelet en enda gång.

 

[KamiFisk]

Ja världen är ju cool och så men den är inte så mycket att hurra för. själva grejen är väll igentligen Burningwheel systemet, jag gillar just väder upplägget mest av allt i det spelet hur man kan manipulera det och hur det kan manipulera dig.

Det jag tycker är sämst med Mouse Guard är att man faktiskt behöver göra mer prep än vad boken skriver. Tre utmaningar räcker inte riktigt.

Detta håller jag inte med om tre eller fyra utmaningar är alldeles lagom dock krävs det att man spelat ett par gånger för att komma in i det upplägget.
Själv brukar jag ha 3-4 utmaningar per Gm turn. sen i players turn har de ju alltid de checks de förtjänat.

 

[Rising]

Jag har inte spelat Mouse Guard, men det som gjort störst intryck på mig är hur man kunnat ompaketera ett fullständigt oläsbart härke (burning wheel) som är oerhört svårgenomträngligt och riktat åt ytterst erfarna och experimentella rollspelare, och kunnat göra det lättbegripligt, lättsmält och roligt.

Mouse Guard tar många av de svåraste momenten hos ett av de mest svårspelade indiespelen och gör dem enkla och naturliga att använda. Det känns exempelvis inte ett dugg krångligt eller experimentellt att generera en rollperson i Mouse Guard, utan snarare som om man spelade något av de riktigt gamla och klassiska rollspelen - de där som ledde en snällt i handen genom hela processen och hjälpte en på vägen.

Det är en oerhörd bedrift.

---

Å så är settingen förstås helt bedårande.

 

[Christoffer]

Det balla med MG? Tja, det är väldigt klart och tydligt förklarat, det säger precis hur du skall göra saker och ting och gör du så, blir det rätt ballt. Jag gillar det framförallt för Nature, jag tycker den mekaniken är helt genial och verkligen säger något om vad det innebär att vara en liten mus. Sen, precis som Burning Wheel så är Mouse Guard mycket utav ett Spel med stort S, dvs det är en gigantisk fördel, och nästan ett krav, att spelarna och du som spelledare kan systemet relativt väl och faktiskt också spelar det. Utnyttja spelets regler, engagera dig för att få tester som krävs för att avancera färdigheter osv. Men, det gäller nog alla så kallade indiespel.

Själv tycker jag dock att två tester räcker och blir över, visst ibland kan spelarna lyckas med dem på första försöket och går direkt in i Players Turn väldigt snabbt, men det krävs inte direkt någon högskoleexamen för att slänga ihop två nya tester som följer på vad som skett tidigare och köra vidare. Själv tycker jag spelets styrka ligger i just den strukturen, spelledaren går in med två tester, tar ett steg tillbaka och ser vad spelarna gör, går in med ytterligare två tester som bygger på vad som skett tidigare, tar ett steg tillbaka, osv. Och, med tester menar jag då grundtester, till dem brukar jag skissa ett par tre olika konsekvenser och twister.

Men för min egen nyfikenhets skull, vad är det du tidigare ogillat eller fått för dig att du ogillar med indiespel? Och vad har fått dig att försöka omvärdera denna inställning?

 

[Illern]

Jag håller i princip med föregående talare även efter snart 50 sessioner lång kampanj ( beskriven här ).

Vi kör dock bara två spelledarutmaning (Obstacles) eller kanske tre och låter det som inte är viktigt för historien eller spelvärlden ofta lyckas utan tärningsslag. Jag skulle säkert kunna komma med fler och detaljerade positiva sidor med spelet om du vill.