Nekromanti Musik och tips till nutida skräck

[Möller]

(denhär tråden är förbjuden för mina tullinge-spelare!)

Jag är påväg att dra igång en kortare kampanj med Conspiracy of Shadows-reglerna moddade till nutid. Det ska bli skräck och undersökande i ett nutida Berlin.

Jag har dock nån fundering:
Hur ska jag hantera »nutiden«? Kampanjen utspelar sig på hösten (det ger ju en lämplig stämming). Jag tänkte mig möjligtvis att första in-game-datumet är samma datum som vi drar igång och spelar på. Alternativen är ju att antingen förlägga kampanjen ett år bakåt eller framåt i tiden. Finns det något att tänka på här?

Har nån några tips på lämplig stämingsmusik? Jag är relativt oerfaren på dethär området, men i ett Coriolis-försök varvade jag två rymdiga film-soundtrack med varandra under de långsammare delarna av spelandet. Jag är ute efter något jag kan använda på ett liknande sätt, men som passar bättre med mystik, skräck och undersökande.

 

[Ulfgeir]

Ett par tips här:

Använd instrumentella soundtrack till skräckfilmer (undvik de mest kända låtarna dock).

Annars har du saker som Arcana, Koph Nia, Diamanda Galas, SPK...

/Ulfgeir

 

[Ymir]

Typ allt som är utgivet av Cold Meat Industries brukar funka som skräckmusik, men i synnerhet Brighter Death Now är...hardcore, Endura och Coph Nia går inte heller av för hackor. Vill du ha mer klassicistisk, lite tjejigare skräck snarare än mind-rending terror är Dead Can Dance, L'Orchestre Noir, Raison D'être och Stoa inte dumt. Men annars är det alltså Brighter Death Now som gäller

Ska ni vara i Berlin måste jag tipsa om Helium Vola också...kunde kanske ge en kampanj ett väldigt...unikt sound, om inte annat. Ghosts of Breslau är typ nazikitsch-neofolk, med ett 'rätt' creepy sound.

- Ymir, tipselitipsar

 

[krank]

Jag rekommenderar varmt soundtracken till Silent Hillspelen. De känns moderna och lagom mardrömsliga...

 

[Necross]

Har nån några tips på lämplig stämingsmusik?

Koyaanisqatsi passar för all möjlig skräck, om du inte redan använt den för mycket.
http://www.youtube.com/watch?v=RFnmH9a2RkE&feature=related

 

[GnomviD]

Godspeed You! Black Emperors samlade verk. Lågmält, snyggt, lågt tempo och med en eerie känsla (jag kommer inte på någon god svensk synonym). Sen tycker jag att det är positivt att deras låtar ligger mellan 10-30 minuter var - låtarna hänger ihop fruktansvärt väl, och liksom dyker upp och försvinner av och till. Ta en kik på kortversionen av East Hastings (tror hela låten är typ 25 minuter), vet ja.

(Håller f.ö. också med Ymir om Raison d'être.)

 

[Jonas R.]

soundtracket till Thief 3- Deadly shadows är lysande för skräck och liknande. Krypande och mystiskt utan att bli för påträngande. Soundtracket finns släppt av utvecklarna själva. Bara att googla det

 

[Christoffer]

Kan bara hålla med. GY!BE eller något av deras alla sidorprojekt, framförallt Fly Pan Am, skulle kunna passa strålande.

Men mycket beror på smak, och musik vid spelbordet är inte helt lätt. Jag kan finna att GY!BE passar som handen i handsken, någon annan kan tycka att det skär sig totalt. Precis som vissa vill spela EBM när de spelar SF men det kryper i skinnet på mig och jag bara minns min högstadietid och jag mer känner att något i stil med Autechre eller Monolake skulle lämpa sig...

 

[Marhulken]

Typ allt som är utgivet av Cold Meat Industries brukar funka som skräckmusik, men i synnerhet Brighter Death Now är...hardcore, Endura och Coph Nia går inte heller av för hackor. Vill du ha mer klassicistisk, lite tjejigare skräck snarare än mind-rending terror är Dead Can Dance, L'Orchestre Noir, Raison D'être och Stoa inte dumt. Men annars är det alltså Brighter Death Now som gäller

Jag instämmer, Brighter Death Now skulle passa galant. Jag diggar i princip allt med BDN, men tror inte allt skulle passa lika bra. Mitt tips är albumet Greatest Deaths (finns på CD), det skulle funka utmärkt tror jag.

 

[Bosse_UBBT]

Ah, precious old skräck-musik. Det som i många år var min paradgren. Det finns förstås många olika varianter man kan använda, som de tidigare förslagen pekar på.

Som andra också har nämnt så är det nästan fundmentalt att musiken är instumental, eller åtminstone inte har tydliga text-baserade partier. Det är ingen höjdare när spelarna börjar sitta och lyssna på vad som sägs i musiken snarare än vad du som spelledare säger.

Sedan tycker jag tempo och stämning i musiken är viktig att tänka på. Jag föredrar när musiken består av låtar med liknande stämning och tempo, för då kan jag lättare kontrollera musiken. Vill jag ha det ösigare, mer dramatisk - ja, då byter jag till en sådan låt. Däremot är det inte så kul när jag försöker att bygga en stämning och musiken plötsligt går från ödesmättad till lekfull och sprättande. Det dödar det mesta av stämningen.

Därför har jag också lite svårt att tänka mig exempel som GY!BE, då deras låtar ofta går från smygande inledningar till mäktiga crescendon (även om den sträckan kan vara 25 minuter, det blir ju mindre markant då... men ändock). Och det trots att jag gillar dem skarpt! (Såg dem live i Göteborg för en herrans massa år sedan, riktigt bra.)

Cold Meat Industires musik funkar ofta för att deras låtar ofta är ganska långa, och har ungefär samma stämning och tempo. Men i vissa fall har jag märkt att de mest skräniga varianterna snarare stör och irriterar mina spelare än skrämmer dem, men det får du känna av hur det kan funka för dig. Raison D'Etre (stavn?) har jag dock använt med framgång.

Men jag skulle vilja slå ett slag för mer klassisk instrumenterad musik, som musiken från filmer eller spel. För de är ofta byggda just för att fånga en stämning. För egen del föredrar jag filmmusik då jag tycker de vanligtvis har bättre kompositörer, men spelmusiken är helt klart på frammarsch!

Det kan vara på sin plats att välja och vraka lite, för soundtracks kan blanda friskt mellan stämningar och tempo - ofta och gärna inom en och samma låt. För fick man ju göra blandskivor eller sitta och byta skivor hela tiden men nuförtiden är det ju busenkelt att samla bra låtar och göra en eller flera grymma spellistor. Äh, vad gammal och härken jag verkar här. Talking about the good old days. =)

Iaf, så finns det mycket godbitar att välja mellan om man lyssnar igenom en del filmmusik. Det behöver inte ens vara en bra film för att musiken ska fungera toppen till rollspel. Exempelvis tycker jag musiken till den tämligen kassa Blair Witch 2 är riktigt kuslig, och mycket användbar till rollspel!

Du skriver att det ska vara skräck och undersökande, och då kan då föreställer jag mig att det mera ska vara spooky än skrik- och springskräck. Om min upfattning stämmer kan det vara på sin plats att titta mera på musik från thrillers eller mer lågmälda skräckisar. Musik från The Thing, Copycat, The Happening eller kanske till och med Carlito's Way kan sitta som ett schmäck där. Beror ju lite på vad du är ute efter för stämning i övrigt.

Annars slog det mig att jag på att jag använt mig av musiken från Omen 2 men riktigt bra effekt, vid en mini-kampanj som utspelades i just Berlin. Ondskefull den musiken.

 

[krank]

Men jag skulle vilja slå ett slag för mer klassisk instrumenterad musik, som musiken från filmer eller spel. För de är ofta byggda just för att fånga en stämning. För egen del föredrar jag filmmusik då jag tycker de vanligtvis har bättre kompositörer, men spelmusiken är helt klart på frammarsch!

Det finns fler kvalitativa filmsoundtracks, det håller jag med om. Däremot lider ju filmmusik även den av att ha mycket crescendon och så; musiken ska ju anpassas till tempot i filmen.

Spelmusik har överlag en fördel där; där finns ofta mycket som faktiskt är gjort just för att spelas om och om igen och utan egentliga tempoväxlingar.

Exempelvis tycker jag musiken till den tämligen kassa Blair Witch 2 är riktigt kuslig, och mycket användbar till rollspel!

Medhåll, om man sållar lite; har för mig att flera av låtarna är svåra att "loopa" och har tempobyten etc. Men BW2 och Silent Hillspelens soundtracks var länge min bas till det mesta.

 

[Bosse_UBBT]

Det finns fler kvalitativa filmsoundtracks, det håller jag med om. Däremot lider ju filmmusik även den av att ha mycket crescendon och så; musiken ska ju anpassas till tempot i filmen.

Spelmusik har överlag en fördel där; där finns ofta mycket som faktiskt är gjort just för att spelas om och om igen och utan egentliga tempoväxlingar.

Absolut. Håller väll egentligen med dig på båda punkter. Därav min poäng att man måste sålla lite i musiken, om man ska välja filmmusik. Vill man mera kunna ta en skiva och slänga på rakt av, passar spelmusik förträffligt. Oftast.

Hittar jag filmmusik som har en två - tre låtar jag kan använda är jag för det mesta nöjd. Är det fler låtar som är bra är det toppen, och kommer därför säkert användas sönder inom kort. =)

Medhåll, om man sållar lite; har för mig att flera av låtarna är svåra att "loopa" och har tempobyten etc. Men BW2 och Silent Hillspelens soundtracks var länge min bas till det mesta.

Låter som en bra blandning. Har själv aldrig riktigt fastnat för Silent Hill musiken, den skär lite för mycket i mina öron. Men det var ett tag sedan jag lyssnade. Du kanske har några konkreta låtar du kan tipsa om?

 

[krank]

Låter som en bra blandning. Har själv aldrig riktigt fastnat för Silent Hill musiken, den skär lite för mycket i mina öron. Men det var ett tag sedan jag lyssnade. Du kanske har några konkreta låtar du kan tipsa om?

Silent Hill 4 är min favvo, så jag kan väl dra ett par exempel...

CD1:
04-Melancholy Requiem (mörkt och melankoliskt)
05-Confinement (mörkt, förebådande)
07-The suicidal clock theme (allmänt bra ambient/mörkt/förebådande)

Och från limited edition...
04-Sliced (dröm/mardrömslikt)

 

[Bosse_UBBT]

Grazie mille! Och utan att ha spelat fyran så måste jag säga att titeln The suicidal clock theme är rätt och slätt underbar!

 

[Telash]

Kanske är försent, men svarar ändå.

Min personliga åsikt är att musik sällan har en skrämmande effekt alls, musik i sig är uppbyggt på harmoni (tonalitet), rytmik (kontroll), samt igenkänningsbara mönster som skapar trygghet. Min uppfattning av traditionell musik är alltså att skapa lugn och ro på ett eller annat sätt.

Vill man dock att musik ska förstärka skräck, eller iaf inte förstöra den tror jag på att man ska leta musik som är så långt ifrån det igenkänningsbara som möjligt. Helst musik som helt saknar tonalitet, rytmik och upprepningar, någon typ av bakgrundsbrus.

Det finns lite inspelningar på de elektromagnetiska vågorna några planeter avger på youtube, de kanske kan vara något?

Om man ändå är ute efter lite tonalitet och rytm kan Penderecki vara en idé, hans "hiroshimas offer" är inte helt trevlig att lyssna på.

I slutändan beror det även på hur mycket oljud man vill ha i bakgrunden, man kan bli rätt tung i huvudet av för mycket av det goda.

 

[Cybot]

Kanske är försent, men svarar ändå.

Min personliga åsikt är att musik sällan har en skrämmande effekt alls, musik i sig är uppbyggt på harmoni (tonalitet), rytmik (kontroll), samt igenkänningsbara mönster som skapar trygghet. Min uppfattning av traditionell musik är alltså att skapa lugn och ro på ett eller annat sätt.

Vill man dock att musik ska förstärka skräck, eller iaf inte förstöra den tror jag på att man ska leta musik som är så långt ifrån det igenkänningsbara som möjligt. Helst musik som helt saknar tonalitet, rytmik och upprepningar, någon typ av bakgrundsbrus.

Det finns lite inspelningar på de elektromagnetiska vågorna några planeter avger på youtube, de kanske kan vara något?

Om man ändå är ute efter lite tonalitet och rytm kan Penderecki vara en idé, hans "hiroshimas offer" är inte helt trevlig att lyssna på.

I slutändan beror det även på hur mycket oljud man vill ha i bakgrunden, man kan bli rätt tung i huvudet av för mycket av det goda.

Det är just därför som spelmusik (från rätt genre) är användbart.
Den är gjord för att skapa en stämmning som inte alltid är så trevlig
Den är gjord för att kunna spelas länge i bakgrunden utan att störa.

Detta skiljer den från all annan typ av musik då den är subtil, långvarig och gjord för att kunna användas i en mängd olika situationer (inte som ett filmsoundtrack där det finns plötsliga crescendo för att passa ett specifikt moment i filmen).

Checka bara ut Thief: Deadly shadows soundtrack. Speciellt Shalebridge Cradle, The Hammerites och The Pagans (spela den du när du ska in i en skogsmiljö), men alla soundtracken är så sjuukt creepy för olika miljöer.

 

[Möller]

Du är inte för sent ut, jag arbetar långsam.

Intressant inlägg, och något jag definitivt kan tänka på.
Men för att förtydliga: Jag är inge vidare van med att använda musik i rollspel, så jag kommer använda det på ett ganska enkelt sätt: Spela mystiska, men inte störande, ljud/musik i de scener där det går lite långsammare.

 

[Arfert]

testa den här skivan; Ricochet med Tangerine Dream. Och så är de tyskar också.

 

[Telash]

Det är just därför som spelmusik (från rätt genre) är användbart.
Den är gjord för att skapa en stämmning som inte alltid är så trevlig
Den är gjord för att kunna spelas länge i bakgrunden utan att störa.

Detta skiljer den från all annan typ av musik då den är subtil, långvarig och gjord för att kunna användas i en mängd olika situationer (inte som ett filmsoundtrack där det finns plötsliga crescendo för att passa ett specifikt moment i filmen).

Denna delen verkar vara riktad till mig, så jag svarar.

Det fetstilta är lite felaktigt. Du har i princip förklarat hela minimalismen, skräckspelmusik är ofta digital minimalism (ambient)

Av åtskilliga skäl tycker jag personligen skräckspelsmusik INTE är användbart, jag har fortfarande inte hittat ett skräckspel, eller skräckfilm där musiken har förstärkt skräck, oro eller liknande. På sin höjd gjort det hela lite mer ödestyngt.

Musiken som finns i skräckspel skiljer faktiskt sällan särskilt mycket från den typ av musik många använder för att sova på natten, eller som massörer använder för att få folk lugna, den är subtil långvarig osv. Det som skiljer brukar vara microdetaljer man lägger på, dessa microdetaljer funkar oftast enbart bra till sitt sammanhang.

Jag anser att all människoskapad musik är gjord efter ramar, man kan inte frångå det, och ramar i sig skapar tryghet. Musik och skräck är enligt mig en motsägelse. Som mest skrämmande blir det fortfarande utan musik.

Men till slut: vad som faktiskt uppfattas obehagligt är ofta väldigt subjektivt, exempelvis ryser jag obehagligt av barnskratt och elvispar, samt ljudet att tuschpennor.
Vill man skapa skräck kan det vara bra att ta reda på vilka typer av ljud spelarna finner obehagliga och ta med dem.

(ber om ursäkt till ts för att gå off topic)

Som ts själv nämner, bakgrundsmusik till de lugnare partierna: Det kanske inte alls ska låta skräck då, kanske kan vara en idé att utnyttja musiken som ett sätt för spelarna att andas ut? Vanlig musik som man slår på för att få spelarna att känna att nu är vi i trygghetszonen. Så fort musiken slås av så väntar farorna.
Längre fram så blir det intensivare, farorna kommer mitt i musiken, trygghetszonen har gått sönder. Detta kan skapa riktigt obehag och musiken kan vara vilken som hellst.

Tänk på att även kontraster kan förstärka, ödesmättad musik till komiska situatioer, även motsatsen kan vara väldigt effektivt.