[Mutant Rymd, Mutant 2089, Djurmutanter] Luna City

[Leon]

Sabatian spanade oroligt ut i neonskenet och svepte syntexrocken tätare runt sin håriga sork-kropp för att hålla ute syraregnet. I himlen hängde Tellus som en döende gråblek sol. Han må vara en stenhård gaturonin, som slagits mot replikant-doggar i Metatronics rymdlabb och infiltrerat understadens mörkerkulter men han var också en mutant och en sork på vift i Luna Citys bakgränder. Om inkvisitionen eller deras cybervigilanter såg honom nu under fullt pågående utrensning så var han rökt. Han aktiverade telelänken, och checkade in med Brutux. Det var aldrig fel att ha en pensionerad rymdtrooper med i laget, särskilt om de fortfarande bar sin mekaniserade helrustning.

Plötsligt såg han en kåpklädd figur smita in mellan betongpelarna utanför bodymodsalongen han bevakade. Han svor mellan cigarettblossen, han kände igen typen. Typiskt - Luna City var solsystemets största stad och täckte hela månen, men av alla sketna uppdrag han kunde ha fått så hade han satt tassen i ännu en förmörkad kultkonspiration.

 

[afUttermark]

Castor satt hukad bakom kreneleringen på fjärde våningsplanet. Tack vare Pollux som befann sig nere i gränden hade han full koll på ingången till bodymodsalongen. Castors gauskarbin var svartsotad, ir-siktet med avståndsläsare var splitternytt från Cybertronic. Svoten som hade ägt det bara timmar tidigare vilade nu för evigt med neofilament avskuren hals i en sopcontainer i distrikt 777B. Castor var våldet, Pollux var hjärnan.

Syraregnet skymde inte Tellus gråbleka sken, Pollux tuggade Luna-Catt, hans hundkäkar var avdomnade av drogens uppiggande men bedövande effekter. En sork gömde sig i skuggorna en bit bort, vad var det här?
Djurafton eller, för att underlätta för Castor försökte han slå tankarna ur hågen. Ett stilla sinne underlättade alltid för den som skulle ta det dräpande skottet. Måtte nu bara den där Brutux dyka upp, fällan var gillrad. Inte ens en rymdtrooper kunde smita undan från sina skulder till Madame Trafaut. Han skulle få sina fiskar varma...

 

[Mogger]

LUNA CITY
R • A • G • N • A • R • Ö • K

 

[Leon]

De två slagbjörnarna delade en flaska synthvodka i foajén till megakorpen Polaris expeditionskolkhos i sektor Luna B-MCLXIV. Vladubaar sänkte sitt HUD-visir och började med den vanliga refrängen - hur allt hade varit bättre under Korpkrigen, hur Stjärnsamväldet hade varit idioter som släppte verklighetsbomben över Eris. Det hade inte varit bomben som avslutade krigen. Tvärtom öppnade de rymdrevan till Symmetrin. Nu var mörkrets korrumperande krafter överallt. Korpkrigen fortsatte men striden mot Mörkret hade öppnat en ny front. Nu hade Korpkrigen förvandlats till Ragnarökkriget. Men jobbet var detsamma - överleva till morgondagen.

De skålade båda igen - till Morgondagen!

 

[afUttermark]

"Mutanter, hågvrängare, cyborger, kättare och demoner från yttre randen. Vart vi än skådar på Luna Citys gator är de där, DE ANDRA, de är inte som vi ättlingarna från Tellus, de har inte som vi behållit blodet rent. I tusen år har vi tack vare vår nit, vår kodex, vår..."
- KABLAAAM!!!
"Ey, Castor bror. Fett najs att du klippte den där skrävlaren. Rent blod my ass! Jidder, att de där brödraskaps dårarna inte har smutsat ner sitt DNA i genfabrikerna. Även om de fakkar sina syrror."

Svävarmotorcykeln kastar sig ut i trafiken. Kvar på gatan skingras pöbeln och lämnar den kåpklädde gatupredikanten liggandes i sitt blod, bredvid sin provisoriska och flyttbara predikstol som kännetecknar de allt mer mångtaliga förkunnare som sprider sig i Luna City. Allt medan Tellus gråbleka skimmer syns på himlavalvet likt en ständig påminnelse om det som varit.

 

[Leon]

Luna City, Mutant 2789

Jorden är förstörd, och mänsklighetens miljarder trängs i Luna City.

Korporationerna har tagit staternas plats, och ger dig allt du behöver, mat, husrum och identitet. Tillhör du de utvalda, korparna, ger de dig mer än så i utbyte mot total lojalitet. Men det stora flertalet är vanliga knegare. Du är ingetdera. Du är drägg. Och fri. Frilans, fri skytt och fitt byte.

Korporationerna tävlar och krigar mot varandra i kampen om mänsklighetens framtid - även om de låtsas samsas när de sitter i Kartellen i Arkens topp i Luna Citys hjärta, i Sektor Tranquilitiatis. Korporationerna kan ha olika bolagsformer, men den vanligaste är Monarki, med en RD (Regerande Direktör) i toppen.

"Mänskligheten" är ett brett begrepp. Redan i jordens genlab framavlades muterade varianter av djur och människor, med både fysiska och mentala mutationer. De ses med misstänksamhet av den religiösa massrörelse som ofta kallas "den 13:e Korporationen" (ett arv från den tid då det bara fanns tolv korporationer) - Brödraskapet, vars inkvisovigilanter är skyldiga till lynschningar och mord.

Alla vet att Luna City inte kan hysa mänskligheten i all oändlighet, som bara överlever tack vare agrarkolonier på jorden, Venus, Merkurius och Jupiters månar. Korporationerna kämpar för en lösning på tre fronter:
- Jordfronten. Korporationen Erdbau har etablerat den befästa kolonin Neues Berlin på den brända jordens förrödda yta. De skall återterraformera jorden centimeter för centimeter. Mot dem står strålning, markgifter och muterade monster.
- Rymdfronten. Marskompaniet är det mest namnkunniga av de Korporationer som utlovar fullskalig terraformering av solsystemets planeter, månar och asteroider. De skulle framhäva att processen redan börjat, men de som varit på Mars vet att det knappast är en bebolig miljö i nuläget, och miljoner av urfattiga knegare och drägg har tagit enkelbiljetten med Marsfärjan för att dö av luftbrist i någon trång gruvgång under den röda planetens yta.
- Den okända fronten. Bortom asteroidbältet väntar hemligheter som kan ställa allt vi känner till om solsystemet på ända. Det är i alla fall Pandorainstitutet övertygat om, och deras djuprymdssonder kartlägger ständigt nya asteroider och dvärgplaneter.

Det är en hård värld, och dödlig bortom Korporationernas skyddande famn; var sig du hankar dig fram som hårdför gaturonin, pensionerad rymdkårist, cybersnok eller skyttelpilot. Deal with it!