Nekromanti Mutant UA: Vilket äventyr?

[han som kallades göte]

Hej på er.
Min spelgrupp har genom åren införskaffat sig de flesta Mutant UA böckerna, men vi har aldrig kört något av de färdiga äventyren som finns i böckerna. vi har faktiskt aldrig spelat ett färdig skrivet äventyr till något rollspel.

Men nu tänkte jag att de borde man ju kanske pröva på det och då Mutant erbjuder ganska många äventyr i sina böcker så har jag lite frågor.

1. Vilket av M:UAs äventyr tycker ni är bäst?
2. Vilket anser ni att man borde köra om man aldrig tidigare spelat ett färdigskrivet äventyr? ( anledningen att vi inte spelat färdigskrivna äventyr är att jag som spelledare varit rädd för att det ska bli för rälsat) så gärna något som inte är för styrt.
3. Finns det någon tänkt ordning att köra M:UA äventyren?

 

[Mogger]

Många äventyr till MUA är ganska rälsade och kan kräva en del jobb för att få ihop, men jag tycker ändå att de flesta av dem är tillräckligt välskrivna och kul för att det ska vara värt det.

Börja med De 7 mutanterna. Finns som PDF någonstans på nätet.

Kampanjen är också sjukt skön men kräver också en del jobb.

 

[Rymdhamster]

Midnattsvatten är sjukt skönt, men också jäkligt invecklat.

Höna av en fjäder är ett gammalt konventsäventyr som jag tyckte var mycket underhållande.

 

[Mogger]

Ordningen är fö Pirit, Nordholmia, Hindenburg (totalt 9 maffiga äventyr!)
Ulvriket har ett introäventyr i Den längsta matchen som följs upp av kampanjen i den andra Ulvriketboken.
Göborgäventyret är fristående
Karle är fristående.
Österhavet är fristående.
Konventsäventyren är De 7 mutanterna, Döden på Hertz kanal, Midnattsvatten följt av Kalabaliken i Karle.

Jag tror att det är allt.

Kampanjen står ut. Den är riktigt bra. Den har dock en del problem.
• Synar man tidslinjen så håller den inte ihop.
• Det finns en del logiska luckor.
• Det finns en del motsägelser.
• En del äventyr blir lidande av att passa in i kampanjen.
• Det allvarligaste problemet är dock att RP inte matas med info om vad som egentligen är på gång.

jag tycker att Pirit är den starkaste delen av kampanjen.

 

[Jocke]

Jag hade som spelare roligast i Nordholmia. Det var kul att vara där, vi startade till och med en verksamhet. Det var kul att det rälsade äventyret tar plats på en fysisk räls, det var kul att det var övertydligt baserad på en förlaga där jag för en gång skull har läst boken. Sista delen var otroligt cool och stämningsfull. Det gjorde inte så mycket att man inte hade koll på det som hände i Pirit och resten av samfundet, efter som Nordholmia känns avlägsenhet och kör sitt eget race.

 

[Tre solar]

I kampanjen är Hindenburg sämst. Del två i boken, där man är på Åland, är dock bra och dessutom ovanligt öppen för att vara mutant (det finns x platser på ön, man kan besöka dem). Men med detta sagt tror jag att man måste börja kampanjen åtminstone med bok två för att fatta nåt.

Så kanske Frihetens slätter (1:1), vättaträsket (1:3), nordholmia (2:1), Åland (3:2)

 

[solvebring]

Jag började med De sju mutanterna – något jag också råddes i en forumtråd, antingen på gamla Rollspel.nu eller Järnringen – och det var ett väldigt bra startäventyr som jag nog skulle vilja spela igen om jag åter plocka upp M:UA. Kort sagt, rekommenderas!

... Utöver det har jag nog bara spelat egna scenarion.

 

[Rymdhamster]

Jag tror att det är allt.

Förutom Vid Regnbåges Slut som inleder kampanjen. Och introäventyret i boken som jag tror inleder VRS om jag mins rätt.

Och höna av en fjäder, då. Men det kanske aldrig var ett officielt äventyr? Jag minns inte vem som gjorde det.

 

[Mogger]

I kampanjen är Hindenburg sämst. Del två i boken, där man är på Åland, är dock bra och dessutom ovanligt öppen för att vara mutant (det finns x platser på ön, man kan besöka dem). Men med detta sagt tror jag att man måste börja kampanjen åtminstone med bok två för att fatta nåt.

Så kanske Frihetens slätter (1:1), vättaträsket (1:3), nordholmia (2:1), Åland (3:2)

Ja, Hindenburg blev ett anti-klimax för oss. Hade jag spelat kampanjen igen hade jag nog betraktat Hindenburg som en egen kampanj. Jag tror att den hade mått betydligt bättre av det. Nordhomlia (alltså 2:3 enligt ovan) är ett naturligt crescendo.

Vi spelade kampanjen som en roadmovie från Pirit till Nordholmia, vilket var sjukt kul! Men det var främst egna äventyr har jag för mig, eller kraftigt modifierade konventsäventyr.

 

[daflum]

Om du inte gillar rälsat skulle jag slå ett slag för andra äventyret i Piritboken, knegarfurstens sorti som faktiskt är ganska jäkla klurigt och som har en slutpunkt men där mycket är öppet. Överlag anser jag nog att de äventyren som var roligast var i princip hela Piritboken och äventyr 2 i Nordholmia, även om det sista som tidigare nämnt är rälsat är det verkligen kul då det är lite av apocalypse now över det, alltså att ju längre upp du kommer, desto knasigare blir det.

Skulle rekomendera Piritboken framför allt då den erbjuder ganska varierade äventyr och har minst metaplot i sig.

 

[Balefire_storm]

Jag rekomenderar Vinterblomster, från scenariotävlingen kopplad till Zonernas Zoologi
Kittlar dödskönt...

 

[deusexmatteo]

Hotell Hote började vi med, det var bra - väldigt kort och inte så invecklat. Går säkert att få tag på som PDF om ni inte har det redan. Annars vet jag att det finns ett bra lite längre äventyr i Fenix som heter Den Mumlande Mördaren. Har inte spelat det men kan tänka mig att det är kul, verkar intressant i alla fall.

Senaste korta färdigskrivna jag spelade till MUA var Mutanten med Monofilamentpiskan (MmM) som utspelar sig i Ume. Mycket bra men väldigt rälsat och kort. Lätt att köra och spelarna får mycket utrymme då det mest handlar om ett enkelt detektivuppdrag och kanske lite strid.

Jag skrev en bloggpost om när vi spelade MmM och la upp mina hemmasnickrade konventskaraktärer till MUA. Kan hittas här Här är en bild från äventyret, föreställande titelmutanten.