I en vidare definition av "konversation", visst. Men handgester och spelkortsvändande är atomära händelser. De lämnar fiktionen i max någon sekund, sedan är vi tillbaka igen. Eftersom de kan ske medan någon pratar fiktion så behöver man inte ens lämna fiktionen för ett ögonblick, man bara "parallellkör" lite i krunchet. Motsvarigheten är dragen i AW, som är designade för att man inte ska behöva spendera mer tid än nödvändigt borta från fiktionen (vissa drag drar en längre bort än andra!).2097;n246122 said:Den konversationen förs mha handgester, spelkortsvändande och "bryt"-diskussioner.
Bryt-reglerna är nödvändiga för att förbättra berättelsen och kommunikationen mellan spelarna. De behövs för att vi bara är människor. Men de är en undantagsregel, som sällan behöver användas. I min erfarenhet ligger snittet under två tillfällen per session. Men absolut, det är ett tillfällen där konversation och fiktion inte är perfekt synkade. Det är inte idealet, men ibland behöver det ske och då är det mycket bättre att det sker än att vi bygger in hål och missuppfattningar i fiktionen. När konversationen riskerar att skada fiktionen så måste de separeras en stund så att de kan kyla ned sig! Sedan kan de gå tillbaka till sin oskiljaktiga och passionerade omfamning när vi är säkra på att de är okej. Det är synd att det behövs, men eftersom vi bryr oss om fiktionen måste vi se till att den är okej.Exempel i Nerver av stål:
A: "Okej", tänkte jag, och drog min pistol och bara "Antingen ger du mig grejorna eller så blåser jag skallen av dig och tar dem själv."
B: "Hon tvekade. Jag gissar att hon tvivlade på om jag verkligen var beredd att skjuta."
C: "Bryt. Vi etablerade ju att du låste in pistolen i ditt kassavalv tidigare. Det är ett plot hole om du har den nu."
Ja, mycket snygg lösning som jag gillar skarpt.Genesis;n246212 said:I en vidare definition av “konversation”, visst. Men handgester och spelkortsvändande är atomära händelser. De lämnar fiktionen i max någon sekund, sedan är vi tillbaka igen. Eftersom de kan ske medan någon pratar fiktion så behöver man inte ens lämna fiktionen för ett ögonblick, man bara “parallellkör” lite i krunchet.
Spelkorten är dragen men bryt är inte dragen. Ex vis diskutera om huruvida det är Hayes-compliant att få skallen avsprängd. Men nu är jag inne på tom semantik, kanske.Motsvarigheten är dragen i AW, som är designade för att man inte ska behöva spendera mer tid än nödvändigt borta från fiktionen (vissa drag drar en längre bort än andra!).
Ett spel som är tydligt med hur det ska spelas, hur man ska prata kring det och som gör mån om att göra vissa delar mer “osynliga” ja det är ju sånt jag har varit inne på sen jag först reggade mig på WRNU och började prata om ögonstick (a la Audition). Så jag är helt ombord.Men absolut, det är ett tillfällen där konversation och fiktion inte är perfekt synkade.