När blev dvärgar så standardiserade?

[Svarte Faraonen]

Ett vanligt drag hos dvärgar i fantasy – ett som många närmast förväntar sig även om det inte explicit nämns – är att de inte bara framställs som en väldigt homogen kultur, utan de är också extremt måna om att hålla sig till vissa normer. Ingen dvärg skulle raka skägget, ingen dvärg skulle använda svärd hellre än yxa, ingen dvärg skulle föredra vin framför öl, och så vidare. Ofta framställs detta som ett av deras definierande drag. När, rollspels-/fantasy-historiskt sett uppstår den här skildringen? Tolkiens dvärgar må vara rätt lika varandra, men det är aldrig så att yxor och skägg framställs som så pass mycket av en kulturell fokalpunkt som hos senare epigoner (Thorin har, märk väl, absolut inget emot att veva med svärdet Orcrist). Hur har, så att säga, den "memetiska dvärgen" uppstått?

 

[Gamiel]

Kanske med Pratchett?

 

[God45]

Kanske med Pratchett?

Nej, för Pratchetts dvärgar är en reaktion på och parodi av den här grejen. Så det är redan etablerat när han skriver.

TvTropes har ju tropen: Our Dwarves Are All the Same. De skyller på Tolkien och ärligt talat tror jag det är karvat i sten redan där.

 

[Khan]

Nej, för Pratchetts dvärgar är en reaktion på och parodi av den här grejen. Så det är redan etablerat när han skriver.

TvTropes har ju tropen: Our Dwarves Are All the Same. De skyller på Tolkien och ärligt talat tror jag det är karvat i sten redan där.

Ja, Tolkien är väl första gången dvärgar förekommer som grej i fantasy, väl? Jag vill minnas att det inte ens är explicit att de har skägg i Eddan där han snodde dem.

Yxan är ju rakt av Gimli. I Bilbo hade de inte vapen en gång, utöver de de hittade på vägen. Det är mer pilbågar än något annat vill jag minnas.

Vad gäller standardfantasyns alver, dvärgar och orcher är det Tolkien till 98%. Möjligen med undantag för orcherna där Warhammer har karvat ut en egen nisch (med stor bas i Tolkien) som sedan byggts vidare på av andra.

 

[Leon]

Ja, Tolkien är väl första gången dvärgar förekommer som grej i fantasy, väl? Jag vill minnas att det inte ens är explicit att de har skägg i Eddan där han snodde dem.

Även Nieblungenlied/Wagner samt Didricksagan.

Arthur Rackham ger ju Alberich skägg, så även Fritz Lang i die Niebelungen.

 

[Franz]

Illustrationer brukar ju dessutom göra sitt för att cementera hur saker ”ska” vara. Nu är alla mina rollspelsböcker nerpackade i flyttkartonger men det vore intressant att leta fram främst de gamla böckerna och se hur många av dvärgarna som illustreras med yxa.

 

[Svarte Faraonen]

Gimli är såklart den huvudsakliga inspirationen till skägg + yxa, på samma sätt som Legolas är det för alver med pilbåge. Dock upplever jag att dvärgar ofta framställs som mycket mer dogmatiska kring att hålla sig till just denna inspiration, och jag undrar när den bilden uppstod.

 

[Stämma]

Vete fan hur mycket Tolkien det är i standardfantasydvärgen egentligen. Gimli må vara en skägghakad yxsvingare, men hans karaktär präglas av en lågmäld värdighet och ett känsligt sinne för skönhet. Han har personlighetsmässigt inte mycket gemensamt med de lågskotsktalande och bröltungade machotomtar som, indränkta i skum och skvätt från ett slarvigt tömt ölstop, muckar till gräl med första bästa kroggranne i hopp om ett gott slagsmål.

Där känns det mer som att man har tagit till vara på dvärgarnas nordiska anknytning genom att pålasta dom alla tänkbara vikingastereotyper.

 

[Franz]

Vete fan hur mycket Tolkien det är i standardfantasydvärgen egentligen. Gimli må vara en skägghakad yxsvingare, men hans karaktär präglas av en lågmäld värdighet och ett känsligt sinne för skönhet. Han har personlighetsmässigt inte mycket gemensamt med de lågskotsktalande och bröltungade machotomtar som, indränkta i skum och skvätt från ett slarvigt tömt ölstop, muckar till gräl med första bästa kroggranne i hopp om ett gott slagsmål.

Du har helt 100% rätt. För mig personligen handlar det om att elvaåriga Franz helt missade eller ignorerade Gimlis mer värdiga aspekter, säkerligen för att han tyckte att en yxvevande brölande ölhävande dvärg var ”häftigare”. Jag gissar att det i mångt och mycket var samma för de som skrev materialet förr, eller att de gissade sig till vad kidsen tog fasta på och anpassade sig därefter.

 

[Svarte Faraonen]

Vete fan hur mycket Tolkien det är i standardfantasydvärgen egentligen. Gimli må vara en skägghakad yxsvingare, men hans karaktär präglas av en lågmäld värdighet och ett känsligt sinne för skönhet. Han har personlighetsmässigt inte mycket gemensamt med de lågskotsktalande och bröltungade machotomtar som, indränkta i skum och skvätt från ett slarvigt tömt ölstop, muckar till gräl med första bästa kroggranne i hopp om ett gott slagsmål.

Där känns det mer som att man har tagit till vara på dvärgarnas nordiska ankntytning genom att pålasta dom alla tänkbara vikingastereotyper.

Ja, exakt. Gimlis ridderlighet och känslighet slaktas verkligen av filmatiseringen, som känns som om den tagit avsevärt mer från stereotyp-dvärgarna.

 

[Khan]

Även Nieblungenlied/Wagner samt Didricksagan.

Arthur Rackham ger ju Alberich skägg, så även Fritz Lang i die Niebelungen.

Illustrationer är förstås en viktig del av det hela också. Men det finns det inte i förr-i-världen-tiden-grejer. Inte så ofta i alla fall.

Men om vi tittar lite på dvärgarna Norr, Söder, Väster och Öster på Heyshamstenen från 900-talet så är det inte skägg på dem. Eller yxor för den delen. Detaljnivån är ett problem, men kan de hugga in öga-näsa-mun hade de nog kunnat klämma in ett skägg också.

Vete fan hur mycket Tolkien det är i standardfantasydvärgen egentligen. /.../

Där känns det mer som att man har tagit till vara på dvärgarnas nordiska ankntytning genom att pålasta dom alla tänkbara vikingastereotyper.

Det där låter mycket troligt. Frågan är när och var glidningen mot vikingadvärgar började. För det är tiiiiidigt i Discworld som Pratchett börjar med de skämten. Antagligen har den här novellen en del med saken att göra - https://en.wikipedia.org/wiki/Three_Hearts_and_Three_Lions. Den refererades till i Appendix N. DnD har påverkat modern fantasy så jäkla mycket så det knappt går att beskriva.

 

[Bifur]

Vete fan hur mycket Tolkien det är i standardfantasydvärgen egentligen. Gimli må vara en skägghakad yxsvingare, men hans karaktär präglas av en lågmäld värdighet och ett känsligt sinne för skönhet. Han har personlighetsmässigt inte mycket gemensamt med de lågskotsktalande och bröltungade machotomtar som, indränkta i skum och skvätt från ett slarvigt tömt ölstop, muckar till gräl med första bästa kroggranne i hopp om ett gott slagsmål.

Där känns det mer som att man har tagit till vara på dvärgarnas nordiska ankntytning genom att pålasta dom alla tänkbara vikingastereotyper.

Tolkien är ju medansvarig, men jag håller med i att det är en ganska smal aspekt av konceptet "dvärg" som hämtats därifrån, som nogsamt undviker Tolkiens övriga gestaltningar. Skägget får man dock ge att han nog huvudansvar för. Väldigt få dvärgar i hans verk porträtteras utan skägg. (Även CS Lewis dvärgar är ganska lika Tolkiens för övrigt, om än mindre ädelmodiga).

Rent historiskt verkar konceptet vara cementerat redan första halvan av 1980-talet. Tittar man på Äventyrsspels DoD följer de alla stereotypen. Men det finns väl ganska lite i litteraturen (förutom Tolkien) före dess? Så min gissning är samma som den @Khan gör - DnD är skyldigt, följt lite senare av Warhammer.

 

[guldfink]

Skägget får man dock ge att han nog huvudansvar för.

Men bröderna Grimms sju dvärgar i Snövit (1812), då? De påminner väl mer om tomtar än om fantasydvärgar, men verkar ha skägg (förutom Toker i Disney-versionen, men han är ju just tokig) och gå till en gruva.

 

[EvilSpook]

Skägget får man dock ge att han nog huvudansvar för. Väldigt få dvärgar i hans verk porträtteras utan skägg.

Jag tror att sju skäggiga dvärgar är äldre än så och populariserades i samband med Snövit och illustrationer av sagan från slutet av 1800 och början av 1900-talet. Även kopplingen gruvor/underjorden bör vara därifrån. Förmodligen kom även en del antisemitiska drag in vid samma tidpunkt.

Yxorna däremot är nog 70-talsfantasyns fel. Och skotsk brytning och öl något senare?


//EvilSpook

 

[Christoffer]

Hur har, så att säga, den "memetiska dvärgen" uppstått?

Nördarna fick höra talas om dem.

 

[Bifur]

Men bröderna Grimms sju dvärgar i Snövit (1812), då? De påminner väl mer om tomtar än om fantasydvärgar, men verkar ha skägg (förutom Toker i Disney-versionen, men han är ju just tokig) och gå till en gruva.

Jag tror att sju skäggiga dvärgar är äldre än så och populariserades i samband med Snövit och illustrationer av sagan från slutet av 1800 och början av 1900-talet. Även kopplingen gruvor underjorden bör vara därifrån. Förmodligen kom även en del antisemitiska drag in vid samma tidpunkt.

Jo, så klart. Tolkien skrev ju inte i ett vaccum utan jobbade ofta mot äldre traditionella bilder med avsikt att "förklara" dem i sitt världsbygge (vilket är än tydligare med alver). Men om vi pratar modern fantasy så kan man nog ändå inte underskatta Tolkiens påverkan. Hur hade bilden blivit om alla hans dvärgar var slätrakade?

 

[Leon]

Tittar vi på nordisk mytologi så är dvärgarna


Illustrationer är förstås en viktig del av det hela också. Men det finns det inte i förr-i-världen-tiden-grejer. Inte så ofta i alla fall.

Men om vi tittar lite på dvärgarna Norr, Söder, Väster och Öster på Heyshamstenen från 900-talet så är det inte skägg på dem. Eller yxor för den delen. Detaljnivån är ett problem, men kan de hugga in öga-näsa-mun hade de nog kunnat klämma in ett skägg också.

View attachment 22833

Nu tror jag du svarade på fel inlägg

 

[Leon]

Jo, så klart. Tolkien skrev ju inte i ett vaccum utan jobbade ofta mot äldre traditionella bilder med avsikt att "förklara" dem i sitt världsbygge (vilket är än tydligare med alver). Men om vi pratar modern fantasy så kan man nog ändå inte underskatta Tolkiens påverkan. Hur hade bilden blivit om alla hans dvärgar var slätrakade?

Se ovan. Skäggiga dvärgar förekommer i 18- och 1900-talets nationalromantiska skildringar (Wagner, Lang, Rackham).

Hur det är med Laurin och Alberich i de medeltida källorna vet jag inte, där kan jag tänka mig att det är lika renrakat som på Khans runsten. Men även om Tolkien, med tanke på hans intressen och akademiska meriter, säkert hade koll på det här så är han också tydligt ett barn av (den i det här fallet skäggiga) nationalromantiken.

 

[guldfink]

Jo, så klart. Tolkien skrev ju inte i ett vaccum utan jobbade ofta mot äldre traditionella bilder med avsikt att "förklara" dem i sitt världsbygge (vilket är än tydligare med alver). Men om vi pratar modern fantasy så kan man nog ändå inte underskatta Tolkiens påverkan. Hur hade bilden blivit om alla hans dvärgar var slätrakade?

Absolut! Jag var nog otydlig, men försökte mer reflektera vidare kring dvärgskäggets ursprung. Jag håller helt med om att Tolkien har varit central i att förstärka det.

 

[Leon]

Laurin har ju en hemlig rosenträdgård. Det känns som ett tema vi tappat i våra fantasydvärgar.

Letade bilder på honom, men hittade bara massa 1500-talstryck. Och där har ALLA skägg.