När blev dvärgar så standardiserade?

[Khan]

Laurin har ju en hemlig rosenträdgård. Det känns som ett tema vi tappat i våra fantasydvärgar.

Letade bilder på honom, men hittade bara massa 1500-talstryck. Och där har ALLA skägg.

Å andra sidan har alla det på 1500-talet. Erik XIV blir inte dvärg för det, trots sitt ståtliga skägg.

Men lite mer grejer som händer dvärgar - de blir till sten i solen. Tor lurar dvärgen Allvis att stanna ute till solen går upp och vips blir han en sten.

Det verkar oväntat bra på att bli osynliga, särskilt via magiska grejer. Alberich, Laurin och ett gäng till har osynlighetsföremål.

 

[Cybot]

Tror att det är just det han menade. Man kan inte ta 1500-tals bilder som ett tecken på att en specifik stereotyp har skägg, eftersom alla som kan odla ett bra skägg har skägg.

 

[Leon]

Å andra sidan har alla det på 1500-talet.

I literally just said that....

Nu vill jag skriva en fantasysetting där dvärgarna ersättas av 1500-talsmän.

 

[Khan]

I literally just said that....

Nu vill jag skriva en fantasysetting där dvärgarna ersättas av 1500-talsmän.

Haha! Ursäkta, trodde du syftade på dvärgarna.

En kul grej med dvärgar är att jag hittills inte hittat något i nordiska myter som säger att de ens ska vara kortare än människor. På allvar. Inte om vi undviker senare tider utan går rakt på text.

Det finns mycket kul att hitta om man går bakåt där. Har heller aldrig förstått varifrån det kommer att alver ska ha spetsiga öron.

 

[Cybot]

Nu vill jag skriva en fantasysetting där dvärgarna ersättas av 1500-talsmän.

Så massa machiavellianska försök att mörda sina bröder/kusiner?

*tittar på Sigurdskvädet*

...vilket redan är en dvärgtrop

 

[EvilSpook]

Det finns mycket kul att hitta om man går bakåt där. Har heller aldrig förstått varifrån det kommer att alver ska ha spetsiga öron.

Historiska alver är ju Bohus- och Dalslänningar. Det är bara att titta noga nästa gång du möter nån.
Det går inte att få dem fulla heller och de är duktiga att gå på ovanpå skaren.
Det är sen gammalt.


//EvilSpook

 

[Leon]

Historiska alver är ju Bohus- och Dalslänningar. Det är bara att titta noga nästa gång du möter nån.
Det går inte att få dem fulla heller och de är duktiga att gå på ovanpå skaren.
Det är sen gammalt.

Alver är bohuslänningar som lyder under dvärgen Gandalf.

 

[EvilSpook]

Alver är bohuslänningar som lyder under dvärgen Gandalf.

Det fanns dessutom två - den äldre och den yngre.
-”This is getting out of hand!”


//EvilSpook

 

[Leon]

Det fanns dessutom två - den äldre och den yngre.

 

[Skarpskytten]

Vete fan hur mycket Tolkien det är i standardfantasydvärgen egentligen. Gimli må vara en skägghakad yxsvingare, men hans karaktär präglas av en lågmäld värdighet och ett känsligt sinne för skönhet. Han har personlighetsmässigt inte mycket gemensamt med de lågskotsktalande och bröltungade machotomtar som, indränkta i skum och skvätt från ett slarvigt tömt ölstop, muckar till gräl med första bästa kroggranne i hopp om ett gott slagsmål.

Där känns det mer som att man har tagit till vara på dvärgarnas nordiska anknytning genom att pålasta dom alla tänkbara vikingastereotyper.

För att kugga i detta. Tolkiens dvärgar har inte en fäbless för öl. De är däremot både artiga, musikaliska och poetiska (och ridderliga, som har påpekats tidigare).

Hur är det med Warhammer Fantasy Battle. Kan de vara boven i dramat här? Alltså, de som skapar den öl- och yxälskande skotten?

 

[Mekanurg]

Rent historiskt verkar konceptet vara cementerat redan första halvan av 1980-talet. Tittar man på Äventyrsspels DoD följer de alla stereotypen. Men det finns väl ganska lite i litteraturen (förutom Tolkien) före dess? Så min gissning är samma som den @Khan gör - DnD är skyldigt, följt lite senare av Warhammer.

Guilty as charged -- vi flöt bara med dåtidens kliché-ström.

 

[Gamiel]

Något jag tycker har gott förlorat med moderna dvärgar är luvorna som de har i flertalet illustrationer, nämns ha i Bilbo, o i Disneys Snövitt, samt att de också sjunger en massa i Bilbo, fornnordiskmytologi, antik egyptiskmytologi o Disneys Snövitt. Jag ser mer folk på nätet klaga på avsaknad på skägg på dvärgar än avsaknaden av luvor eller referenser på musikalitet, och när jag har påpekat det tror de att det bara är Disney Snövitt jag refererar till.

När det kommer till DoD är Dvärgar i Chronopia den första gången jag kan minas det togs upp att skägget var något viktigt, men samtidigt att vissa dvärgar lätt raka hela ansiktet än låta skägget bli ovårdat under längre tid och bland Chronopias dvärgillustrationerna har vi dvärgar utan skägg och inga dvärgkvinnor (de få vi ser) med skägg.

SVT:s Sagan om Ringen tolkning har Gimli med en liten yxa men mer noterbar båge och lätt skäggstubb (sedan är han, likt hobbitarna, inte direkt kortvuxen utan bara lite kortare än de andra i Ringens brödraskap).

 

[Rangertheman]

Symbaroums dvärgar är inte alls som i många av de andra rollspelen.

 

[Faehrengaust]

Det är nog med Tolkien det startade, om inte tidigare. Men, sedan har utvecklingen gått mot en allt mer fast stereotyp. Det känns som en rätt vanlig utveckling. Någon skapar en cool grej som blir populär och fler hakar på och kopierar de mest typiska attributen och snart har man en stereotyp. Sedan kommer någon och skapar en ny populär variant och det föds en subkategori eller så blir det något helt nytt.

Kommer ihåg att jag läste en kort Dragonlance-berättelse för länge sedan (mitten eller senare hälften av 80-talet) där en av huvudpersonerna var en attraktiv dvärgkvinna som flörtade med en människa. Det kändes extremt konstigt för mig på den tiden och ruckade min "fantasy-världsbild" på ett bra sätt. Testade efteråt att själv börja skapa udda varianter av olika raser.

 

[Rymdhamster]

Det börjad med DnD och fortsatte med Warhammer FRP.

 

[Caligo]

Haha! Ursäkta, trodde du syftade på dvärgarna.

En kul grej med dvärgar är att jag hittills inte hittat något i nordiska myter som säger att de ens ska vara kortare än människor. På allvar. Inte om vi undviker senare tider utan går rakt på text.

"Dvärg" är väl en hint.

 

[Cybot]

"Dvärg" är väl en hint.

Dvärg kommer inte från ett ord för småväxt, utan dvärg är ifrån olika ord för att bli förtrollad (eller någon som förtrollar folk).
Att dvärg kommer in i språket som "liten" är inte förrän 1800-talet pga literärt inflytande.

På medeltiden så användes dweorg/dvärg bara om sjukdomar som framkallade feberdrömmar.

 

[Svarte Faraonen]

Dvärg kommer inte från ett ord för småväxt, utan dvärg är ifrån olika ord för att bli förtrollad (eller någon som förtrollar folk).
Att dvärg kommer in i språket som "liten" är inte förrän 1800-talet pga literärt inflytande.

På medeltiden så användes dweorg/dvärg bara om sjukdomar som framkallade feberdrömmar.

Kollade på SAOB, och där anges dock att i Johan III:s bouppteckning förekommer "6 par duergenes hosor", så där tycks det som om termen redan var i bruk för hovdvärgar.

 

[Ymir]

Jag tenderar att uppfatta det som att många troper i fantasyrollspel bygger på garbled Tolkien filtrerat genom klasser i tidiga D&D.

Dvs, D&D hade alver och dvärgar som klasser, inspirerade av Tolkien men tusen ggr fattigare än hans diton, och dessa urvattnade skildringar har sedan format alla som kom efter.

 

[Svarte Faraonen]

Jag tenderar att uppfatta det som att många troper i fantasyrollspel bygger på garbled Tolkien filtrerat genom klasser i tidiga D&D.

Dvs, D&D hade alver och dvärgar som klasser, inspirerade av Tolkien men tusen ggr fattigare än hans diton, och dessa urvattnade skildringar har sedan format alla som kom efter.

Det som är intressant är att tidiga D&D:s alv-klass var distinkt annorlunda än alver så som de har skildrats senare. Dess huvudsakliga grej var att den var både krigare och magiker på samma gång, så en typisk alvrollperson gick runt lika tungt rustad och beväpnad som krigaren. Den hade inga särskilda förmågor med avseende på skog och mark, bågskytte och liknande klassiska alv-troper.