Nekromanti När en spelare inte dyker upp...

[Khan]

Ett standardproblem under de flesta av mina år som spelare är att en spelare får förhinder den avtalade speltiden. Förkyld, jobbar kväll, släktkalas, vad det nu kan vara för ursäkt. Om en spelare faller av brukar resten av spelgruppen tycka det är okej att spela ändå.

Jag har alltid haft svårt för standardlösningen "don't ask, don't tell" där den frånvarande spelarens RP förvandlas till en extremt passiv SLP som mest... är med. I spel där resurshantering är viktigt - tex År Nolls zonkräl med krubb och vatten - känns det extra fel att låta RP:n bara glida med. Ännu värre blir det när spelarna ställs inför ett stort hot eller problem (helaren saknas när det är drakdräpardags, magikern är inte med i äventyret på magikerkollegiet) där en specifik RP är mer nyttig än andra.

Jag hade en idé när vi började spela År Noll om att använda vår Ark som en plats för b-stories att köra när hela gruppen inte kunde samlas. Alltså att spelarna har en reservrollperson som vi plockar fram och spelar med i Arken när det behövs. Av olika anledningar blev det inte så, men det känns fortfarande som en genomförbar idé. Samtidigt är ju det inte den bästa lösningen eftersom huvudstoryn slår halt och tvärstannar tills alla i gruppen kan vara med nästa gång. Första gången är spelare 1 sjuk, nästa gång måste spelare 2 till tandläkaren, gången efter det ska spelare 3 på arbetsintervju...

Har ni någon bra lösning för hur man gör när en spelare inte dyker upp?

 

[2097]

När jag var spelare i WRFP3e hade vi en spelare som missade ett gäng möten och vår SL lät hans RP ligga magsjuk på båten. Jag tyckte det verkade lite förödmjukande. Jag har också varit med om att RP:n har blivit hench och utsatt för stridssituationer.

Nej till båda dom.

Detta är en av dom sakerna som jag har varit tydligast med mot min grupp. Om man missar ett möte får man ingen xp men i gengäld är man helt trygg från både fara och förödmjukelser. Man är helt enkelt inte där. Går det att hitta på nån halvbra förklaring tar man den ("hon måste ha irrat iväg i dungeonen, hon är inte med er nu iaf"), annars får det bli en långsökt ("han är oförklarligt borta"). Och detta är något jag lovar mina spelare och håller stenhårt på, det är en av dom hårdaste reglerna. "Rör inte en frånvarande RP."

När en frånvarande spelare med tillhörande RP sen kommer tillbaka, eller när en RP dör och ersätts av en ny, får man också frångå alla sandboxens lagar och regler. Helt plötsligt är den nya personen i närheten av partyt utan att behöva tråggla igenom hela hexmappen och slå random encounters etc, eller använda mat och vatten och andra resurser. Och man får hitta på en förklaring. Finns tabeller i bl.a. Midkemia och i AR&PL för såna förklaringar men jag tycker inte det behövs. Det räcker med att flumma lite.

 

[Daniel]

Svårt.

I min grupp har vi haft dessa lösningarna genom åren, men jag ser både fördelar och nackdelar med samtliga och har egentligen inte bestämt mig för vad jag personligen tycker funkar bäst:

- Rollpersonen blir SLP som styrs av SL och blir oftast väldigt passiv utan att delta i problemlösningar eller beslutsfattanden.

- De andra spelarna styr rollpersonen, utifrån hans eller hennes karaktärsbeskrivning och med respekt för att inte "fucka upp" karaktären och det leder till karaktären oftast blir väldigt passiv och går i bakgrunden.

- Karaktären får en storymässig vakans från äventyret. När gruppen är ute och vandrar i ödsliga vildmarker funkar det ju inte (vart skulle personen ha tagit vägen?) men när gruppen befinner sig i en myllrande storstad eller liknande är det lätt att trolla bort en rollperson i några timmar med något personligt ärende. I den stadskampanj vi spelat senaste året har detta funkat väldigt bra, eftersom karaktärerna haft olika agendor i staden och kan lätt försvinna på egna ärenden.

Men svårt. Jag vet inte riktigt vad bästa lösningen är. Som SL har jag ofta trott att spelarna skulle tycka det vore kul att sköta en extra karaktär - eftersom de gillar att slå tärningar och sånt - men oftast har de själva sökt en lösning att "pausa" rollpersonen. Ett humoristiskt exempel var när de skulle jaga ett troll, men en spelare saknades, och de gömde dennes unga oerfarna karaktär i en rotvälta där hon satt tills de kom tillbaka. Jag tror det finns en stark tanke om att när en spelare inte kan vara med är dennes rollperson "pausad" och på så sätt nästan immun mot fara och skada, vilket ju inte är helt lyckat heller...

 

[2097]

Ja... även om dom är i vildmarken och jag i övrigt är Sergeant Hardass när det gäller mat och vatten och gå vilse osv så tummar jag på det totalt när det gäller detta med frånvarande RP. Det är en house rule, men en husregel jag följer fullt ut. Dom blir mer eller mindre "inwarpade" så får man hitta på nån förklaring ("dom var ute på egen hand och lyckades jaga eller nåt"). Har t.om. ibland varit generös och givit dom downtime och låta dom bygga på sitt slott eller vad dom nu har, men det har berott på omständigheterna om dom har fått det eller inte. Det är nästan bättre att inte vara med! Men det är ju roligare att vara med.

 

[ceruleanfive]

Lika tråkigt varje gång det händer, men det är ju problemet med att spela i grupp. Att spela själv är dock inte heller skoj.

Personligen brukar jag se till att ha något alternativ med mig – en one shot med färdiga karaktärer, Fiasco eller ett sidequest (om det passar kampanjläget). Vid något tillfälle har vi haft med den frånvarande via Skype.

Det hela blir ju dock särskilt frustrerande om man spelar sällan, eller om det blir avfall flera möten i rad.

 

[Jocke]

Efter som vi vill spela varje vecka och falk jobbar natt, har barn osv så bygger vår grupp snarare på att alla inte kommer. Vi kör på att rollpersonen är borta, oftast utan förklaring. Ibland när mycket har stått på spel har vi hanterat det på andra vis men oftast är det enda som sägs om rollpersonen "trist att Groggdan inte är här det skulle vart bra med has hagelgevär nu" och så får man struggle on utan.

 

[luddwig]

Om det verkar lämpligt spelar vi på med den saknade spelarens rollfigur helt frånvarande eller som en bifigur kontrollerad av SL. I annat fall nöjer vi oss med att äta pizza, prata strunt och spela något som passar för en kväll. Min ordinarie spelgrupp är dock tack och lov så pass hängivna och strukturerade att någon sällan är borta från ett planerat spelpass.

 

[2097]

Om det verkar lämpligt spelar vi på med den saknade spelarens rollfigur helt frånvarande eller som en bifigur kontrollerad av SL. I annat fall nöjer vi oss med att äta pizza, prata strunt och spela något som passar för en kväll. Min ordinarie spelgrupp är dock tack och lov så pass hängivna och strukturerade att någon sällan är borta från ett planerat spelpass.

Så om jag har förstått det rätt:
• Ibland låter ni RP:n vara frånvarande, som jag och Jocke,
• ibland låter ni RP:n styras av SL, som Daniel,
• ibland låter ni helt enkelt bli att spela öht och äter pizza istället,
• men det händer ändå så sällan för alla är så hängivna och kommer ändå varje gång?



Tror vi lyckades täcka alla alternativ där

 

[luddwig]

Så om jag har förstått det rätt:

Om man ska vara petig så gäller sista punkten bara min nuvarande, ordinarie spelgrupp. I andra konstellationer, gamla och nuvarande, har frånvaro med mer eller mindre förvarning förekommit oftare. Annars ja, du har förstått rätt och strukturerat upp det hela på ett förnämligt sätt.

 

[2097]

Själv försökte jag ha en sorts "drop-in, drop-out"–mentalitet och hellre spela ofta än spela med gruppen helt komplett. Får se hur det blir om/när min nya grupp drar igång.

 

[Lukas]

Min lösning är att inte spela med människor som är så opålitliga att de inte dyker upp på ett spelmöte de sagt att de skall komma på.

Händer det någongång på grund av något specielt så visst, blir det en vana så bryr jag mig faktist inte om ursäkten, ett uteblivet spelmöte är ett uteblivet spelmöte.
Och jag föredrar att prioritera min tid på folk som respekterar den tid jag lägger på att dyka upp på ett spelmöte.

 

[JJoghans]

Har aldrig känt något behov att hitta på en förklaring till varför en frånvarande spelares rollperson "inte är där". I de fall det har kommit upp till diskussion har jag bara sagt "näe, hen är sjuk". Alltså, inte som referens till spelaren, utan att rollpersonen som nyss slogs mot troll, plötsligt är hemma och sjuk. Det är lite gonzo, men vad mig beträffar, fullt tillräckligt. Att hitta på en trolig förklaring till varför de inte är där och agerar känns inte nödvändigt.

I vår senaste kampanj (Järn) så har jag låtit frånvarande spelares rollpersoner vara där när det har varit kul att använda dem. Ibland zombielikt frånvarande, och ibland görandes halvkonstiga saker som lättar upp stämningen. De deltar däremot inte i strid - jag orkar inte sköta både dem och fienderna.

 

[2097]

OT: Så här funkar min hjärna. 1. Ser att folk hanterar detta problem på ett sätt som jag inte tycker om. 2. Ser att någon skriver om det på ett sätt som rent av provocerar mig

Spoiler

(delvis pga olika, helt förståeliga, ingångar -- för mig har det inte varit "opålitlighet", "ostrukturerat", eller "ohängivet" att vi haft frånvaranden utan helt enkelt för att jag gillar att schemalägga ofta. Om dom flesta kan komma så varför inte spela en extra gång i veckan, D&D är så ju kul, det har varit min melodi. Medan jag har full förståelse för att bli förgrymmad på dom som gång på gång flake:ar ur och inte dyker upp)

. 3. Min instinkt blir att skriva än en gång hur jag tycker om att göra, hur jag tycker det blir bäst att göra.

Undrar hur min hjärna kom fram till det... den borde ju förstå att jag redan sagt mitt, så tydligt jag kan. Det är inte så mkt mer jag kan göra!

 

[Zire]

En lösning är att köra något backup-spel eller kampanj. Det fungerar bäst om det är en och samma person som riskerar att falla bort, t.ex. för att de har ett jobb där de kan tvingas ställa in med kort varsel.

En annan lösning är att köra mer episodiskt, så att man alltid avslutar och startar i byn/lägret/staden, och där det ofta går lite (nollställande) tid mellan spelmötena, då är det mycket lättare att logiskt hantera att alla inte är närvarande under ett spelmöte.

 

[luddwig]

Vill tillägga att jag tycker att det är stor skillnad på vad och hur man spelar. Mina tankar går såhär: För OSR är huvudsaken att tillräckligt många spelare dyker upp. Frånvarande spelares rollfigurer sitter på dass. Spelar man något mer rälsat föredrar jag lösningen med att SL radiostyr rollfiguren. För karaktärsdrivna spel, där det inte finns någon logisk lösning till rollfigurens frånvaro, är det bättre att spela SmallWorld och hålla tummarna att alla kan vara med nästa gång istället.

 

[zonk]

Känns gött som fan med min ordinarie grupp, folk är dedikerade som fan och vi kör nästan varenda vecka. Så skare va! Andragruppen har vi rätt mkt variation i. Där lirar vi dock Star Wars, och lösningen har hittills varit att de som inte är med o spelar sitter o jäser / donar / bygger / grejar på vårt skepp. Funkar rätt bra faktiskt! Sen har vi väl inte världens krav på att det ska vara helt 100% logiskt.

 

[Skarpskytten]

En annan lösning är att köra mer episodiskt, så att man alltid avslutar och startar i byn/lägret/staden, och där det ofta går lite (nollställande) tid mellan spelmötena, då är det mycket lättare att logiskt hantera att alla inte är närvarande under ett spelmöte.

Det här tycker jag är ideallösningen. Det är också en av anledningarna till att KAP är ett strålande spel för de som är i karriär- och fortplantningssvängen (som jag). I KAP spelar man ett år i spelvärlden per spelmöte. De händelser (äventyr, turneringar, hovintriger, fester, fältslag, belägringar) som man spelar på ett spelmöte avslutas alltså innan spelmötet är slut. Och om Nisse-Stina var med år 499 men missar år 500 så har hens karaktär helt enkelt väldigt mycket att göra det året; kanske behöver någon i släkten hjälp med något, kanske tar bygget av den nya stenhallen på herrgården fokus från allt annat, kanske för rollfiguren ett diplomatisk uppdrag till ett fjärran hov som slukar hela äventyrssäsongen.

Och om jag någonsin får till ett OSR-lir, är det min plan att lägga upp det så att varje spelmöte är en avslutad räd, det börjar och slutar på basen. Nästa möte vilar de gubbar vars spelare inte kan komma på basen. Lättare sagt än gjort, jag vet, men jag tycker det kan vara värt att sträva efter även om det betyder att möten ibland blir lite kortare eller lite längre än planerat.

 

[zonk]

Alexandrian har ju en del tänk på det här med sina open game tables oxå, evt bra läsning http://thealexandrian.net/wordpress/1223/roleplaying-games/opening-your-game-table

 

[Skarpskytten]

Jo, det är den och West Marches som ligger bakom filosoferandet i det andra stycket i inlägg #17.

 

[Rangertheman]

I gruppen där jag är spelare har vi helt sonika löst det så att är spelaren frånvarande så är rollpersonen också det. Spelar ingen roll om det är logiskt eller passar in i äventyret.