Pratade med en av mina spelare igår, efter att jag stängt av datorn efter jag lackade ur i den andra tråden, och han bara "Men... är det verkligen så stor skillnad på en räls och på hur du spelleder? Visst, vi kan gå vart vi vill men om vi går till Baba Lysaga för tidigt så dör vi, det finns ändå en viss ordning som är bäst."
Det... var ett sting, att dom upplever det så. Det är egentligen inte så stor skillnad i svårighet på dom olika platserna, dom råkade bara klanta sig rejält när dom gick till henne i kombination med ett SL-misstag när jag spelledde där (missade viktig rad i miljön -- huruvida det var bullrigt eller inte, vilket skulle ha hjälpt partyt mycket -- när jag inte klarade att sålla igenom alla sidor upp och ner av boxed text utan snabbläste lite).
Jag har sällan några bra argument att ta till när jag pratar med den spelaren. Han tar ner mig på jorden rätt snabbt. Bakom skärmen ser preppen otroligt annorlunda ut jämfört med om det skulle vara räls. Om dom skulle få för sig att hugga ner träd och börja bygga en stuga i skogen ex vis så skulle det gå bra. Eller vad som helst.
Det är en stor låda och inte en serie scener. Trots att det är en sandbox går det ibland att märka ett visst tänkt förlopp mellan raderna i CoS, och partyt gick väldigt långt från det tänkta förloppet, dödade folk som skulle kunnat ha spelat stora roller senare osv. Men att dom gick så 90° bort från någon sorts tänkt förlopp är ju inget som spelaren ser eftersom det är sandbox och vad dom än gör "stöds". (Som när vi i ASE blev besatta av "Frankrike".) Det blir ännu svårare för en spelaren att se om hen som han är en van räls-spelare och försöker "göra som man ska".
Deep Carbon Observatory är ett perfekt exempel (ska inte spoila, utan jag pratar vagt). Har sagt det tidigare men igen:
Först är dom i en by som på ett väldigt påtagligt och synligt sätt alldeles nyligen råkat ut för Händelse X och spelarna översköljs av en massa scener. Scenerna triggas av vad RP gör, och är därför enligt mig legitima, men från deras perspektiv blir det bara som att få en serie events. Sen är det en flodresa och i den, pga geografin, blir ju mötena minst sagt linjära.
Det faktum att jag i enlighet med lite råd jag fått bara placerade DCO och byn Carrowmore mitt i en större sandbox (CoS) som hade en massa annat på gång gjorde också att det blev rätt fucked up. "Hur kommer det sig att Händelse X inträffade just i samma stund som vi kom till byn?" var spelarnas 100% legitima kritik och en rejäl läxa för mig.
Spelarnas förtroende för DM och för spelvärlden sjönk definitivt pga att jag placerade in DCO där. Det är konstigt för den är en sån darling inom OSR -- låt mina erfarenheter bli en varning för andra SL; den har bra saker i sig, otroligt bra, men att låta dom kliva in där i byn och "just när dom kliver in där så har Händelse X just utspelat sig" var bullshit från min sida och ofrånkomligt för att DM:a DCO-modulen klokt. Enda lösningen skulle väl vara att ha den som kampanjstart men det är ju inga lågnivåprylar direkt. Ja jag vet inte. Tycker den modulen snarare kan dra åt helvete. Man kan plocka ur "the crows" & bilderna på dom, spara dom sidorna, och slänga resten. Tekniken för hur spelarna översköljs av konsekvenserna från Händelse X har jag också tänkt skulle gå att använda till att göra en personlig upplevelse av stora strider mellan arméer där partyt är mitt i smeten. Det var ju trots allt inte scen-översköljandet som dom var mot utan just det ologiska att Händelse X inträffade exakt när dom gick in där.
Nu ska jag inte skylla allt på DCO för spelaren tyckte ju att hela den långa stora kampanjen (CoS), inte bara DCO-inslaget, hade föranlett "är det egentligen så stor skillnad från räls?" som legitim fråga. Det var flera andra saker som "under huven" var propert sandboxiga men eftersom konsekvenserna blev så intressanta för spelarna så kan det verka lite "too good to be true -- måste vara räls".
Ska nu vara urtydlig med syftet för denna tråd:
• Jag har inga som helst planer på att sluta spelleda sandbox eller på att införa räls-inslag.
• Frågan till er andra OSR-SL:s är snarare hur man för en spelare gör klart för dom hur mycket frihet dom faktiskt har. Dom utnyttjar redan den friheten till fullo, dom gör en massa konstiga saker, men det jag tänker på är eftersom dom sakerna funkar & stöds & får positivt gensvar från mig, så märker inte spelarna ("tradd-märkta" som dom är) att sakerna är konstiga, och dom tror därför "dom spelar med i rälsen".
Har ju berättat om "spegelhistorien" som en chock för mig men jag hade faktiskt en liten "för"-chock några veckor innan. Efter att vi spelade i Den Glömda Staden, som jag såg som en bra, normal spelsession, så gick jag hem och laddade ner modulen och läste den själv och jag bara holy shit vad mycket vi kunde ha gjort! (Oroa dig inte anth, jag läste inte Barrowmaze förrän en bra bit efter att Dwimmerkampanjen hade slutat, och jag har inte kikat på Dwimmermount än. Jag har den, för den följde med i en bundle. Ser fram mot att få kika i den för jag är nyfiken på hur ACKS hanterat domänreglerna i landskapet runt berget.)
Det... var ett sting, att dom upplever det så. Det är egentligen inte så stor skillnad i svårighet på dom olika platserna, dom råkade bara klanta sig rejält när dom gick till henne i kombination med ett SL-misstag när jag spelledde där (missade viktig rad i miljön -- huruvida det var bullrigt eller inte, vilket skulle ha hjälpt partyt mycket -- när jag inte klarade att sålla igenom alla sidor upp och ner av boxed text utan snabbläste lite).
Jag har sällan några bra argument att ta till när jag pratar med den spelaren. Han tar ner mig på jorden rätt snabbt. Bakom skärmen ser preppen otroligt annorlunda ut jämfört med om det skulle vara räls. Om dom skulle få för sig att hugga ner träd och börja bygga en stuga i skogen ex vis så skulle det gå bra. Eller vad som helst.
Det är en stor låda och inte en serie scener. Trots att det är en sandbox går det ibland att märka ett visst tänkt förlopp mellan raderna i CoS, och partyt gick väldigt långt från det tänkta förloppet, dödade folk som skulle kunnat ha spelat stora roller senare osv. Men att dom gick så 90° bort från någon sorts tänkt förlopp är ju inget som spelaren ser eftersom det är sandbox och vad dom än gör "stöds". (Som när vi i ASE blev besatta av "Frankrike".) Det blir ännu svårare för en spelaren att se om hen som han är en van räls-spelare och försöker "göra som man ska".
Deep Carbon Observatory är ett perfekt exempel (ska inte spoila, utan jag pratar vagt). Har sagt det tidigare men igen:
Först är dom i en by som på ett väldigt påtagligt och synligt sätt alldeles nyligen råkat ut för Händelse X och spelarna översköljs av en massa scener. Scenerna triggas av vad RP gör, och är därför enligt mig legitima, men från deras perspektiv blir det bara som att få en serie events. Sen är det en flodresa och i den, pga geografin, blir ju mötena minst sagt linjära.
Det faktum att jag i enlighet med lite råd jag fått bara placerade DCO och byn Carrowmore mitt i en större sandbox (CoS) som hade en massa annat på gång gjorde också att det blev rätt fucked up. "Hur kommer det sig att Händelse X inträffade just i samma stund som vi kom till byn?" var spelarnas 100% legitima kritik och en rejäl läxa för mig.
Spelarnas förtroende för DM och för spelvärlden sjönk definitivt pga att jag placerade in DCO där. Det är konstigt för den är en sån darling inom OSR -- låt mina erfarenheter bli en varning för andra SL; den har bra saker i sig, otroligt bra, men att låta dom kliva in där i byn och "just när dom kliver in där så har Händelse X just utspelat sig" var bullshit från min sida och ofrånkomligt för att DM:a DCO-modulen klokt. Enda lösningen skulle väl vara att ha den som kampanjstart men det är ju inga lågnivåprylar direkt. Ja jag vet inte. Tycker den modulen snarare kan dra åt helvete. Man kan plocka ur "the crows" & bilderna på dom, spara dom sidorna, och slänga resten. Tekniken för hur spelarna översköljs av konsekvenserna från Händelse X har jag också tänkt skulle gå att använda till att göra en personlig upplevelse av stora strider mellan arméer där partyt är mitt i smeten. Det var ju trots allt inte scen-översköljandet som dom var mot utan just det ologiska att Händelse X inträffade exakt när dom gick in där.
Nu ska jag inte skylla allt på DCO för spelaren tyckte ju att hela den långa stora kampanjen (CoS), inte bara DCO-inslaget, hade föranlett "är det egentligen så stor skillnad från räls?" som legitim fråga. Det var flera andra saker som "under huven" var propert sandboxiga men eftersom konsekvenserna blev så intressanta för spelarna så kan det verka lite "too good to be true -- måste vara räls".
Ska nu vara urtydlig med syftet för denna tråd:
• Jag har inga som helst planer på att sluta spelleda sandbox eller på att införa räls-inslag.
• Frågan till er andra OSR-SL:s är snarare hur man för en spelare gör klart för dom hur mycket frihet dom faktiskt har. Dom utnyttjar redan den friheten till fullo, dom gör en massa konstiga saker, men det jag tänker på är eftersom dom sakerna funkar & stöds & får positivt gensvar från mig, så märker inte spelarna ("tradd-märkta" som dom är) att sakerna är konstiga, och dom tror därför "dom spelar med i rälsen".
Har ju berättat om "spegelhistorien" som en chock för mig men jag hade faktiskt en liten "för"-chock några veckor innan. Efter att vi spelade i Den Glömda Staden, som jag såg som en bra, normal spelsession, så gick jag hem och laddade ner modulen och läste den själv och jag bara holy shit vad mycket vi kunde ha gjort! (Oroa dig inte anth, jag läste inte Barrowmaze förrän en bra bit efter att Dwimmerkampanjen hade slutat, och jag har inte kikat på Dwimmermount än. Jag har den, för den följde med i en bundle. Ser fram mot att få kika i den för jag är nyfiken på hur ACKS hanterat domänreglerna i landskapet runt berget.)