Nekromanti Någon sorts programförklaring

[krank]

Re: Någon sorts programförklaring

bara för att se till att creden hamnar där den hör hemma.

Självklart. Jag nöjer mig med att kanske ha förtydligat lite =)

 

[Gurgeh]

Re: Någon sorts programförklaring

Datorspel brukar kunna vara hyfsat bra exempel på det här: både manliga och kvinnliga personer i spelen ses ofta ur ett manligt perspektiv. Den manliga huvudpersonen har främst egenskaper män önskar att de hade, och kvinnorna, även som huvudpersoner, har främst egenskaper som gör att män vill ligga med dem. Lite förenklat.

Å andra sidan har även manliga huvudpersoner (både i dataspel och andra sammanhang) egenskaper som gör att kvinnor vill ligga med dem -- de är stiliga, muskulösa, handlingskraftiga och så vidare. Så skillnaden mellan de manliga huvudpersonerna och de kvinnliga beror mycket på att män och kvinnor attraheras av olika egenskaper.

/tobias

 

[Tsianphiel]

Länkar

Tänkte bara påpeka att nej, riktigt så enkelt är det inte.

Män är idealiserade ur ett manligt perspektiv. Så här vill männen ha männen.

Kvinnor är idealiserade ur ett manligt perspektiv. Så här vill männen ha kvinnorna.

Var någonstans får kvinnorna plats i det? Det betyder inte att kvinnor INTE uppskattar manliga huvudpersoner eller för den delen kvinnliga huvudpersoner som beter sig som män, men det betyder att kvinnligt kodade egenskaper inte får vara med, för de är inte lika högt värderade, framförallt inte i datorspel. Har skrivit mycket om det på min blogg, så istället för att dra argumenten en gång till här så länkar jag och så får ni läsa om ni vill.

Gammal skåpmat
Att inte se skogen för alla träd
Män i kvinnokroppar
Hey mannen!

 

[Strupsi]

Re: Någon sorts programförklaring

Vad hände med första inlägget?

 

[Doomhamster]

Re: Någon sorts programförklaring

Kan det helt enkelt inte bottna i människans önskan om att synas, vara i centrum? Vad är väl mer effektivt än att kränka, provocera för att få omedelbar uppmärksamhet?

Det är väldigt effektivt. Men om man väljer den vägen till uppmärksamhet så får man tyvärr stå ut med att det blir mycket negativ sådan.

Om man snackar om humorns uppgift att provocera, så får man också tänka på det faktum att det ordet har flera betydelser.

Transhumanistisk humor t.ex. (hur nu sån skulle vara beskaffad) kan provocera i betydelsen tvinga fram tankar som de flesta ännu inte har tänkt, tvinga folk att ifrågasätta sig själva och världen.

Skämt om hö hö hö brudar, hö hö hö bögar, hö hö hö blattar provocerar inte i den meningen. De är "roliga" just för att de befäster den existerande ordningen (eller ja, ibland för att de uttalas i ironisk anda av nån som ÄR brud, bög eller blatte). De provocerar endast i meningen att de irriterar, sårar, förödmjukar. Därmed kan man knappast hävda att den sortens humor har något samhälleligt värde som gör den och de som brukar den osårbara för kritik.

 

[Smrtihara]

Re: Någon sorts programförklaring

Håller helt med.

 

[Man Mountainman]

Re: Någon sorts programförklaring

Samtidigt är ju hela idén om objektivitet, i förlängningen hela den västerländska rationaliteten, ett projekt som handlar om att identifiera och abstrahera från den individuella faktorn. Jag vill nog påstå att det finns en skillnad mellan ren ad hominem ("så säger du bara för att du är man") och ett argument som försöker blottlägga hur individuella faktorer påverkar resonemanget ("det faktum att du är man får dig att resonera såhär, men det är även möjligt att resonera på andra sätt utifrån en annan position, och detta bör vi ta hänsyn till när vi försöker avgöra vad som gäller").

Du har väl rätt i att det är artigt att utgå från att ens meningsmotståndare är uppriktig; men att man är uppriktig betyder ju inte att man har rätt. Jämför: "du tror uppriktigt att solen snurrar runt jorden, men det är en vanföreställning som orsakas av jordens gravitationsfält, som får dig att uppleva att din position är fix trots att den rör sig".

 

[Svarte Faraonen]

Re: Någon sorts programförklaring

Samtidigt är ju hela idén om objektivitet, i förlängningen hela den västerländska rationaliteten, ett projekt som handlar om att identifiera och abstrahera från den individuella faktorn. Jag vill nog påstå att det finns en skillnad mellan ren ad hominem ("så säger du bara för att du är man") och ett argument som försöker blottlägga hur individuella faktorer påverkar resonemanget ("det faktum att du är man får dig att resonera såhär, men det är även möjligt att resonera på andra sätt utifrån en annan position, och detta bör vi ta hänsyn till när vi försöker avgöra vad som gäller").

Du har väl rätt i att det är artigt att utgå från att ens meningsmotståndare är uppriktig; men att man är uppriktig betyder ju inte att man har rätt. Jämför: "du tror uppriktigt att solen snurrar runt jorden, men det är en vanföreställning som orsakas av jordens gravitationsfält, som får dig att uppleva att din position är fix trots att den rör sig".

Problemet är att den informationsassymetri som föreligger bygger på en tydligt ideologiserad idé om vilka de där faktorerna är -- och om jag inte köper denna ideologiserade idé kan detta i sin tur förklaras med de där faktorerna jag fortfarande inte tror på! Därtill tycker jag att det finns en form av grundläggande skillnad på att göra uttalanden om yttre fenomen och på att uttala sig om vilka inre faktorer som styr vårt beteende. Det senare underminerar idén om vårt självbestämmande, vilket är mer centralt för vår syn på oss själva som subjekt inbegripna i diskussion än idén om att jorden är solsystemets mitt.

 

[tull]

Re: Länkar

Tänkte bara påpeka att nej, riktigt så enkelt är det inte.

Män är idealiserade ur ett manligt perspektiv. Så här vill männen ha männen.

Kvinnor är idealiserade ur ett manligt perspektiv. Så här vill männen ha kvinnorna.

Skitsnack.

Kvinnor vill visst ha den där typen av man. Sen kanske inte alla kvinnor vill ha det så, eller ens kvinnan som individ. Jag pratar om kvinnor som struktur.

 

[Vitulv]

Re: Länkar

Tänkte bara påpeka att nej, riktigt så enkelt är det inte.

Män är idealiserade ur ett manligt perspektiv. Så här vill männen ha männen.

Kvinnor är idealiserade ur ett manligt perspektiv. Så här vill männen ha kvinnorna.

Skitsnack.

Kvinnor vill visst ha den där typen av man. Sen kanske inte alla kvinnor vill ha det så, eller ens kvinnan som individ. Jag pratar om kvinnor som struktur.

Men vafan, måste du posta bilder mig?!

 

[Tsianphiel]

Re: Länkar

Den enda undersökningen som jag har hittat som handlar om kvinnor, spel och den idealiserade mansbilden är skriven av Barbara Lippe som gjort sin doktorsavhandling på just det området. Hon säger - tvärtemot den bild du har lagt upp - att kvinnor som grupp föredrar androgyna män. Specifikt i spelsammanhang.

Jag citerar:

Women's culture has existed for centuries in Japan. Today, it extensively shapes Japan's popular culture - even its game industry. Gender-blending, androgyny and the challenging of gender roles lie at the core of specific game genres produced by and for females in Japan. (...) in the West most professional attempts to adress a larger number of female gamers and to engage a greater female workforce in the game industry have failed (...)

Men kom gärna med källor. Jag har gjort en omfattande sökning, och har inte kommit fram till några fler undersökningar än den ovan.
Games, Girls, Japan - där kan du köpa hennes doktorsavhandling om du är intresserad.