Tvärt emot allt vad jag trodde om mig själv sitter jag här och fnular på ett (neo)tradspel. Det fokuserar en del på fajter som är roliga och speliga.
Jag har funderat på attribut. Jag tror att jag skippar färdigheter och kör att allting grundar sig på attributen. Såhär ser de ut:
Rå
Rå representerar rollpersonens fysiska kraft, styrka, uthållighet och tålighet. En rå person är duktig på att lyfta tunga saker, springa långt och slå folk på käften. All form av närkamp, vare sig du svingar ett blyrör, en elektroklinga eller bara dina två nävar, är baserad på Rå.
Flink
Flink handlar om rörlighet, kvickhet, fingerfärdighet och grace. En flink person är duktig på att smyga, springa fort och slå volter. I strid används Flink framförallt till manövrering på slagfältet, men flink kan också rädda livet på dig i om du jagas av ett pack blodtörstiga vampyrhyenor genom gränderna på Vorgal III.
Skarp
Skarp visar på rollpersonens sinnen, uppmärksamhet och precision. En skarp person är duktig på att köra bil (eller vattenskoter eller rymdskepp), läsa böcker och skjuta folk i huvudet. Avståndsvapen som kontrolleras direkt av rollpersonen (och inte indirekt genom en dator), vare sig det är ett blåsrör, en plasmakarbin eller en kastvänlig sten, basears på Skarp.
Tek
Tek är ett mått på rollpersonens handlag med och kunskaper om datorer, sensorer och rymdskeppsmotorer. En person med tek är duktig på att meka, laga och programmera. I strid kan Tek användas för att kontrollera komplicerade kanoner eller kanske till och med överbelasta soldatrobotars positronhjärnor. De flesta fordon styrs med Skarp, men väldigt stora och väldigt komplicerade hanteras med Tek.
Ex
Ex är rollpersonens charm, intuition och pondus. En person med ex är duktig på att manipulera, motivera och tala från hjärtat. Ex är inte den mest användbara egenskapen i en stridssituation, men kan ibland användas för att distrahera, bluffa eller skrämma motståndaren. En tveksam lakej kanske till och med kan fås att byta sida. Men Ex är oftast mer användbart för att undvika slagsmål än för att vinna det.
---
Tankar bakom uppdelningen: För det första vill jag att alla attribut skall ha någon användning i strid. Detta blev svårt eftersom jag ville ha något attribut för social manipulering, men jag tror att det går att få in åtminstone ett par roliga stridsmanövrar i det, och jag kombinerade det med "intuition", som man säkert kan hitta någon användning för. Tanken är att alla rollpersoner blir bra på att slåss, men på olika vis. Och ingen rollperson blir bara specialiserad på att slåss och kan inget annat.
För det andra gjorde jag så att alla attribut kan användas som beskrivande ord på en person. Tanken är att det skall vara som slanguttryck i spelvärlden. Detta eftersom attributen används väldigt ofta och spelarna kommer att bekanta sig med dem så de blir lättare att komma ihåg och slänga in i konversationer, jämfört med en obskyr slangordlista i slutet av boken som man läser igenom en gång och sedan glömmer bort. Dessutom inbillar jag mig att det blir lättare att tala om folks stats i fiktionen. "Den där killen har tek så det kommer ut ur öronen på honom" eller "Damen är rå som fan! Akta dig för henne."
De är enstaviga. Ingen egentlig anledning, tyckte bara det var fräckt. Och man slipper nog förkortningar.
Tankar och åsikter, tack. Låter de konstigt? För konstigt? Hur är beskrivningarna? Fattar man vad attributen representerar?
Jag har funderat på attribut. Jag tror att jag skippar färdigheter och kör att allting grundar sig på attributen. Såhär ser de ut:
Rå
Rå representerar rollpersonens fysiska kraft, styrka, uthållighet och tålighet. En rå person är duktig på att lyfta tunga saker, springa långt och slå folk på käften. All form av närkamp, vare sig du svingar ett blyrör, en elektroklinga eller bara dina två nävar, är baserad på Rå.
Flink
Flink handlar om rörlighet, kvickhet, fingerfärdighet och grace. En flink person är duktig på att smyga, springa fort och slå volter. I strid används Flink framförallt till manövrering på slagfältet, men flink kan också rädda livet på dig i om du jagas av ett pack blodtörstiga vampyrhyenor genom gränderna på Vorgal III.
Skarp
Skarp visar på rollpersonens sinnen, uppmärksamhet och precision. En skarp person är duktig på att köra bil (eller vattenskoter eller rymdskepp), läsa böcker och skjuta folk i huvudet. Avståndsvapen som kontrolleras direkt av rollpersonen (och inte indirekt genom en dator), vare sig det är ett blåsrör, en plasmakarbin eller en kastvänlig sten, basears på Skarp.
Tek
Tek är ett mått på rollpersonens handlag med och kunskaper om datorer, sensorer och rymdskeppsmotorer. En person med tek är duktig på att meka, laga och programmera. I strid kan Tek användas för att kontrollera komplicerade kanoner eller kanske till och med överbelasta soldatrobotars positronhjärnor. De flesta fordon styrs med Skarp, men väldigt stora och väldigt komplicerade hanteras med Tek.
Ex
Ex är rollpersonens charm, intuition och pondus. En person med ex är duktig på att manipulera, motivera och tala från hjärtat. Ex är inte den mest användbara egenskapen i en stridssituation, men kan ibland användas för att distrahera, bluffa eller skrämma motståndaren. En tveksam lakej kanske till och med kan fås att byta sida. Men Ex är oftast mer användbart för att undvika slagsmål än för att vinna det.
---
Tankar bakom uppdelningen: För det första vill jag att alla attribut skall ha någon användning i strid. Detta blev svårt eftersom jag ville ha något attribut för social manipulering, men jag tror att det går att få in åtminstone ett par roliga stridsmanövrar i det, och jag kombinerade det med "intuition", som man säkert kan hitta någon användning för. Tanken är att alla rollpersoner blir bra på att slåss, men på olika vis. Och ingen rollperson blir bara specialiserad på att slåss och kan inget annat.
För det andra gjorde jag så att alla attribut kan användas som beskrivande ord på en person. Tanken är att det skall vara som slanguttryck i spelvärlden. Detta eftersom attributen används väldigt ofta och spelarna kommer att bekanta sig med dem så de blir lättare att komma ihåg och slänga in i konversationer, jämfört med en obskyr slangordlista i slutet av boken som man läser igenom en gång och sedan glömmer bort. Dessutom inbillar jag mig att det blir lättare att tala om folks stats i fiktionen. "Den där killen har tek så det kommer ut ur öronen på honom" eller "Damen är rå som fan! Akta dig för henne."
De är enstaviga. Ingen egentlig anledning, tyckte bara det var fräckt. Och man slipper nog förkortningar.
Tankar och åsikter, tack. Låter de konstigt? För konstigt? Hur är beskrivningarna? Fattar man vad attributen representerar?