Tog mig lite friheter med en Karta jag hittade på Järnringens sida. Tog och ritade in lite vägar i Ambria.
Blåa vägar är de Ambrierna har rustat upp. Bitvis redan byggda på Symbariska och Lindariska vägar.
Streckade blå är påbörjade, men ännu inte helt utbyggda.
Bruna vägar är kortare, och gamla, vägar från gammalt tillbaka.
Svarta streck över vattendrag är färjeställen eller vadställen.
Röda prickar är Värdshus. Drottningens order är att vid varje hel dagsmarsch ska det finnas ett Värdshus. Detta för att handel ska flöda fritt, samt att Ambrierna ska fritt kunna resa runt. Det är ungefär 2 mil mellan varje prick, enligt kartan i grundboken, och enligt lite historiska källor är just 2 mil ett ganska vanligt mått på en dagsmarsch om man inte ska ta ut sig. Så en prick motsvarar en dagsmarsch, ungefär. Inser att vissa sträckor är tätare än andra, men så går det då man försöker göra det med ögonmått.
Länk till stora kartan.
Länk till Järnringens inlägg.
1: Ambriska vägen.
Den första vägen som Ambrierna anlade. Längst denna väg vandrar det dagligen flyktingar från det gamla landet. I trakterna är det inte ovanligt att det flockas rövarband som lever på de fattiga flyktingarna.
2. Via Agrella.
En relativt nyligt anlagd väg för att ta sig mellan Yndaros och Agrella. Första etappen är relativt säker, trots att det inte är ovanligt att rövarband använder de gamla vägarna runtomkring för att färdas ur sikt för Drottningens trupper.
3. Tempelvägen.
Den enda vägen som utmanar Ambriska vägen med hur många som vandrar den. Det är väldigt vanligt med resenärer längst denna väg. Pilgrimmer som färdas mellan Tempelvall och Yndaros. Eller skattletare som efter Tempelvall ska bege sig vidare in i Davokar via Tistla Fäste eller andra utposter. Patrulleras flitigt av både Drottningens soldater och Prioskyrkan.
4. Gränsvägen.
Byggd på gamla ruiner av en välbevarad tidigare väg. Antagligen redan från Symbars tid, men har antagligen använts flitigt av barbarer sedan Lindaros tid. Längst vägen finnes en hel del gamla ruiner, vakttorn och vårdkasar. De flesta är i ruiner, men en del har upprustats av både Prioskyrkan eller av Drottningen. Tyvärr är den ganska utsatt av rövarband som lever i skogen. Framförallt den ökända Ishäxan (s.61)
5. Kastoria.
Denna väg leder mellan Tempelvall och Kastor. Den är sämre bevakad, men även lättare berest. Detta medför att trots det utsatta läget mellan Davokar och rövarskogarna i Seragon, så är den inte så farlig som man kan tro. Även här kan man se mycket gamla ruiner.
6. Laggivarens väg.
Här kan man ofta se gamla ruiner på väg mot vägskälet till Tistla Fäste. Rätt välberest och väl underhållen. Tydligen ska detta vara en gammal väg som ledde redan på Lindaros tid till då Jeziternas borg. I korsningen till Kurun och Tistla Fäste finns det ett stort och känt värdshus. Detta är känt till stor del på grund av dess taktiska läge. Byggt på en gammal borgruin från Lindaros tid så är detta ett välkänt landsmärke. Kråkfästet kallas det än idag på grund av sin stora mängd kråkor som brukar sitta i borgruinens högsta torn.
7. Tistlaväg.
Två dagsmarscher från korsningen. Men de flesta resande verkar skynda på ganska rejält här emellan för att fort ta sig till Tistla Fäste. Även här kan man tydligt se den gamla vägen. Resande som väl övernattar brukar försöka ta in i de olika värdshusen, eftersom det förekommer ganska mycket rövare och annat oknytt i trakterna. Vid klara och mörka nätter kan man tydligt se både Tistla Fästes fyrtorn och Kråkfästets belysning. Men detta betyder även att man är mitt i smeten.
8. Västra Laggivarens väg.
Här efter försvinner den gamla vägen och endast nybelagda Ambriska vägar fortsätter. Det blir mer sparsamt bebyggt och det är inte ovanligt med monster som söker sig ut från Davokar här. Detta trots att fästena Otra Senja och Otra Dorno vakar över platsen. Men Hertig Junio av Berakka tar stor stolthet i att ändå kunna skydda dessa så pass väl, och skulle man råka illa ut kan man alltid söka skydd i Kurun med hertigens välsignelse. (s.26)
9. Segervägen.
Den sista sträckan mot Agrella, "Den Eviga Segeryrans Stad" är ganska trygg. När Drottningens halvsyster tog över hertigdömet så såg hon, tillsammans med Ordo Magica, till att skogen mot Ebel ska vara säker. Så stora utrensningar skedde tidigt här och många mindre fort är uppförda längst vägen för det som inte blev utrensat. (s. 26)
10. Via Redina.
Denna lilla korta väg leder fram till floden Veloma, mot Redina. Vid vadstället så möter även Via Redina de gamla vägarna. Så trots att Via Redina är relativt ny så finns det rikligt med ruiner vid de södra delarna.
....
Och det är nog det jag orkar idag. Återkommer med mer.
PS: Skulle det vara nått med Copyright att jag inte får göra så här, är det bara att höra av sig.
Blåa vägar är de Ambrierna har rustat upp. Bitvis redan byggda på Symbariska och Lindariska vägar.
Streckade blå är påbörjade, men ännu inte helt utbyggda.
Bruna vägar är kortare, och gamla, vägar från gammalt tillbaka.
Svarta streck över vattendrag är färjeställen eller vadställen.
Röda prickar är Värdshus. Drottningens order är att vid varje hel dagsmarsch ska det finnas ett Värdshus. Detta för att handel ska flöda fritt, samt att Ambrierna ska fritt kunna resa runt. Det är ungefär 2 mil mellan varje prick, enligt kartan i grundboken, och enligt lite historiska källor är just 2 mil ett ganska vanligt mått på en dagsmarsch om man inte ska ta ut sig. Så en prick motsvarar en dagsmarsch, ungefär. Inser att vissa sträckor är tätare än andra, men så går det då man försöker göra det med ögonmått.
Länk till stora kartan.
Länk till Järnringens inlägg.
1: Ambriska vägen.
Den första vägen som Ambrierna anlade. Längst denna väg vandrar det dagligen flyktingar från det gamla landet. I trakterna är det inte ovanligt att det flockas rövarband som lever på de fattiga flyktingarna.
2. Via Agrella.
En relativt nyligt anlagd väg för att ta sig mellan Yndaros och Agrella. Första etappen är relativt säker, trots att det inte är ovanligt att rövarband använder de gamla vägarna runtomkring för att färdas ur sikt för Drottningens trupper.
3. Tempelvägen.
Den enda vägen som utmanar Ambriska vägen med hur många som vandrar den. Det är väldigt vanligt med resenärer längst denna väg. Pilgrimmer som färdas mellan Tempelvall och Yndaros. Eller skattletare som efter Tempelvall ska bege sig vidare in i Davokar via Tistla Fäste eller andra utposter. Patrulleras flitigt av både Drottningens soldater och Prioskyrkan.
4. Gränsvägen.
Byggd på gamla ruiner av en välbevarad tidigare väg. Antagligen redan från Symbars tid, men har antagligen använts flitigt av barbarer sedan Lindaros tid. Längst vägen finnes en hel del gamla ruiner, vakttorn och vårdkasar. De flesta är i ruiner, men en del har upprustats av både Prioskyrkan eller av Drottningen. Tyvärr är den ganska utsatt av rövarband som lever i skogen. Framförallt den ökända Ishäxan (s.61)
5. Kastoria.
Denna väg leder mellan Tempelvall och Kastor. Den är sämre bevakad, men även lättare berest. Detta medför att trots det utsatta läget mellan Davokar och rövarskogarna i Seragon, så är den inte så farlig som man kan tro. Även här kan man se mycket gamla ruiner.
6. Laggivarens väg.
Här kan man ofta se gamla ruiner på väg mot vägskälet till Tistla Fäste. Rätt välberest och väl underhållen. Tydligen ska detta vara en gammal väg som ledde redan på Lindaros tid till då Jeziternas borg. I korsningen till Kurun och Tistla Fäste finns det ett stort och känt värdshus. Detta är känt till stor del på grund av dess taktiska läge. Byggt på en gammal borgruin från Lindaros tid så är detta ett välkänt landsmärke. Kråkfästet kallas det än idag på grund av sin stora mängd kråkor som brukar sitta i borgruinens högsta torn.
7. Tistlaväg.
Två dagsmarscher från korsningen. Men de flesta resande verkar skynda på ganska rejält här emellan för att fort ta sig till Tistla Fäste. Även här kan man tydligt se den gamla vägen. Resande som väl övernattar brukar försöka ta in i de olika värdshusen, eftersom det förekommer ganska mycket rövare och annat oknytt i trakterna. Vid klara och mörka nätter kan man tydligt se både Tistla Fästes fyrtorn och Kråkfästets belysning. Men detta betyder även att man är mitt i smeten.
8. Västra Laggivarens väg.
Här efter försvinner den gamla vägen och endast nybelagda Ambriska vägar fortsätter. Det blir mer sparsamt bebyggt och det är inte ovanligt med monster som söker sig ut från Davokar här. Detta trots att fästena Otra Senja och Otra Dorno vakar över platsen. Men Hertig Junio av Berakka tar stor stolthet i att ändå kunna skydda dessa så pass väl, och skulle man råka illa ut kan man alltid söka skydd i Kurun med hertigens välsignelse. (s.26)
9. Segervägen.
Den sista sträckan mot Agrella, "Den Eviga Segeryrans Stad" är ganska trygg. När Drottningens halvsyster tog över hertigdömet så såg hon, tillsammans med Ordo Magica, till att skogen mot Ebel ska vara säker. Så stora utrensningar skedde tidigt här och många mindre fort är uppförda längst vägen för det som inte blev utrensat. (s. 26)
10. Via Redina.
Denna lilla korta väg leder fram till floden Veloma, mot Redina. Vid vadstället så möter även Via Redina de gamla vägarna. Så trots att Via Redina är relativt ny så finns det rikligt med ruiner vid de södra delarna.
....
Och det är nog det jag orkar idag. Återkommer med mer.
PS: Skulle det vara nått med Copyright att jag inte får göra så här, är det bara att höra av sig.
