<table width=70%><tr><td>
Det finns många ställen där man kan utföra sina naturbehov, det är bara din fantasi som begränsar dig (och i viss mån ditt/din rollpersons folkvett)
Skämt åsido, den vanligast förkommande platsen man förrättar sina behov på i de mer civiliserade delarna av Mundana torde vara det mytomspunna dasset (även känt som hemlighuset, latrinen, skithuset, etc), även om det antagligen inte är ovanligt att de mindre bemedlade (dvs. de dasslösa) uppsöker en utvald del av en gränd/bakgård - förutsatt att man inte nyttjar sin potta i hemmets lugna vrå (för att sedan tömma den rakt ner i rännstenen - se upp!). För de som håller till i obygden finns det stor valfrihet - lutad mot ett träd, en grävd latrin - platserna är oändligt många
Värt att notera är det faktum att "dåtidens" (svårt att säga om det appliceras på Mundana - det är ju trots allt fantasy) människor inte alls var lika "blyga" som vi är idag. Det var inte alls längesedan folk gick på dass tillsammans - de flesta äldre dass jag sett har haft sittmöjligheter för mer än en person (då inte inräknat de mindre hålen för barn, etc).
Då jag antar att denna fråga kommer som följdfråga förr eller senare är det lika bra att jag tar upp den (den har varit upphov till förbryllade diskussioner inom min egen spelgrupp) - vad torkar man sig med (toapapper är inget som ens antyds i rollspelens utrustningslistor, ej heller ger speltillverkaren någon förklaring - det måste vara en konspiration ;P )?
Våra diskussioner ledde hursomhelst fram till material såsom mossa/lav, lump, tyglappar (för de förmögna), större löv samt ett stadigt grepp med näven följt av en obligatorisk(?) handtvätt (för de mindre bemedlade). Den mytomspunna s.k. "rövstickan" togs givetvis också upp under diskussionen, men då ingen riktigt kunde se det praktiska med ett sådant föremål (då ingen till fullo förstod hur en sådan används) så bestämde vi oss för att sluta där - sådana diskussioner är ju inte de absolut viktigaste man kan ha när det handlar om rollspel
Nu är det nog säkrast för mig att jag avslutar det här inlägget - det kan inte vara nyttigt att skriva så här mycket om hur man förrättar sina naturbehov
//Stefan Gunnarsson
</td></tr></table>